Målet för många historiker är att kunna förklara det förflutna, förstå nuet och få insikter om framtiden.
Förr fokuserades ofta samhällseliternas ageranden och livsvillkor, men de senaste decennierna har intresset ökat för andra grupper, som arbetare, bönder, lägre tjänstemän, kvinnor, barn och etniska minoriteter.
Det blir allt vanligare att historiker samarbetar med andra ämnen. Genom tvärvetenskapliga forskningsprojekt kan historikern belysa viktiga historiska problem och frågor mer allsidigt. De nya forskningsfälten leder också till utveckling av nya undersöknings- och arbetsmetoder, när de traditionella, beprövade metoderna inte längre räcker till. Till exempel kan många nya områden inte som tidigare undersökas i skriftliga källor i våra arkiv, utan måste analyseras med hjälp av metoder som utvecklats i muntlig historia, bildanalys eller modern kommunikationsteori.
Historia ingår som ämne i Arkeologiprogrammet och Humanistiskt samhällsprogram. Det kan också ingå i lärarutbildningar. Du som vill bli lärare med ämnet historia i din kombination, kan läsa fristående kurser och sedan söka Lärarprogrammet, allmänna utbildningsområdet och på så sätt ta en lärarexamen. För att bli behörig gymnasielärare i historia måste du ha 180 högskolepoäng (hp), minst 90 hp historia, alternativt 60 hp historia och 30 hp ekonomisk eller idéhistoria. Vill du bli lärare i grundskolan behöver du minst 60 hp historia för att vara behörig.
Historia kan också vara huvudämne i en kandidatexamen. Efteråt kan du fortsätta läsa på avancerad nivå och ta en magister- eller masterexamen.