Som filosofistudent får du utforska spännande och intressanta filosofiska frågor. Samtidigt får du öva dig i att handskas med argument och att genomskåda tveksamma resonemang – värdefulla färdigheter för andra studier och i arbetslivet och privatlivet.
När du pluggar filosofi får du lära dig om och diskutera frågor som rör etik, politik, medvetande, kunskap och verklighet. Att läsa filosofi är både intellektuellt utmanande och stundvis krävande. Du uppmuntras att tänka både självständigt och disciplinerat och att granska grundläggande antaganden som vi ofta tar för givna. Samtidigt som du skaffar dig kunskap om filosofiska problem och uppfattningar utvecklar du därför din förmåga till kritiskt tänkande, en förmåga som är värdefull att ha med sig i alla delar av livet.
Vetenskapsteori är en gren av filosofin och är ett bra komplement till många utbildningar och yrkesinriktningar. När du läser vetenskapsteori får du undersöka frågor som: Vad är vetenskap? Vad skiljer vetenskapligt kunskapssökande från andra former av kunskapssökande? Finns det en vetenskaplig metod som ger oss säker kunskap grundad på observationer och experiment? Vad är det som sker när en teori ersätts av en annan? Är det en förnuftsstyrd process eller liknar den mer modets växlingar? Du får även lära dig om de filosofiska frågor som kan uppstå inom olika specialvetenskaper.
Du kan ta kandidatexamen i filosofi antingen genom att läsa Kandidatprogrammet i filosofi och samhällsanalys, Kandidatprogrammet i filosofi och artificiell intelligens, eller genom att läsa 180 hp fristående kurser där filosofikurser utgör minst 90 hp. Efteråt kan du fortsätta läsa filosofi på avancerad nivå och ta en magister- eller masterexamen. Du kan läsa filosofi antingen på heltid eller på deltid vid sidan av andra studier eller arbete. Du kan också välja mellan att läsa fristående kurser på campus eller på distans utan träffar.