Studera medvetet på det sätt som passar dig! Den här sidan är till för dig som vill utveckla dina studievanor och din studieteknik. Du har mycket att vinna på att mer aktivt välja strategier som underlättar för dig i studierna. Se innehållet på den här sidan som tips, snarare än som det enda rätta.
Ett sätt att förklara hur du kan studera mer framgångsrikt är att se vilka studiestrategiska delar som är viktiga att ta hänsyn till. Här är en kort introduktion till de övergripande delarna.
Modellen sammanfattad
I den här filmen beskrivs en modell över tre viktiga och övergripande beståndsdelar för att kunna studera mer framgångsrikt.
1. Hur mycket brukar du sätta dig in i kursen (vad den handlar om, hur den är upplagd och vad du förväntas lära dig) innan du sätter igång med pluggandet?
2. Hur väl känner du dig själv och hur fungerar du i olika studiesituationer?
3. Brukar du anpassa ditt sätt att studera utifrån kursens upplägg och ditt sätt att fungera?
1. Förstå dig själv
Den här filmen tar upp delen om självförståelse och frågor om hur du fungerar i studiesituationer.
1. Vad har du för utmaningar i studierna?
2. Hur gör du det svårt för dig själv?
3. Vad är du bra på i studierna?
4. Var lär du dig bäst? Hur vill du att det är runt omkring dig när du studerar?
5. När lär du dig bäst? När på dygnet fokuserar du som allra bäst?
6. Hur lär du dig bäst? Läser-antecknar, lyssnar-diskuterar-förklarar, ritar-visualiserar, praktiserar kunskapen och/eller annat?
7. Hur och när tar du dig tid för pauser och återhämtning?
8. Vad motiverar dig med studierna?
9. Vad har du för målsättning med studierna?
2. Förstå kursen
Den här delen handlar om att förstå kursen.
1. Vad kan hjälpa dig förstå kursens innehåll och upplägg?
2. Hur examineras kursen (seminarier, tentor, inlämningar etc.)?
3. När är examinationerna?
4. Vad ska du kunna till examinationerna?
5. Hur ska du lära dig det?
3. Anpassa studierna!
I den här filmen går vi övergripande in på att anpassa studierna.
1. Vilka anpassningar av ditt sätt att studera har du redan gjort? Funkar de bra?
2. Vilken är din största utmaning gällande studiestrategier som du skulle behöva förändra?
3. Hur skulle vägen till den anpassningen kunna brytas ned i tre konkreta steg?
Här under hittar du tips, verktyg, korta filmer och länkar till andra bra sidor – sånt som förhoppningsvis kan hjälpa dig i studierna på ett konkret sätt. Kom ihåg, allt passar inte alla så välj och vraka, och börja inte med allt samtidigt.
Påverka din motivation
Motivation är varken en egenskap eller ett personlighetsdrag. Det är inte heller något som föds automatiskt. Motivation är en färskvara som du själv kan påverka. Det finns konkreta saker du kan göra för att öka din motivation. Fäll ut flikarna här nedanför.
Varför ändra studiestrategier?
Det finns såklart ingen anledning att ändra på något som redan funkar bra. Var stolt över det och kör på!
Tyvärr finns det oftast något som inte funkar lika bra. Det ska du försöka ändra på.
Övning – ambivalensutforskning:
Fundera över en konkret "strategi" du använder i studierna och som du upplever är problematisk. Det kan till exempel vara att du skjuter upp tentaplugg till de sista dagarna innan tentan. Det finns dock alltid för- och nackdelar med allt, vilket kan skapa ambivalens som gör det svårt att komma vidare.
Anteckna alla svar du kommer på i ambivalensutforskningen - i tur och ordning.
1. Vad är bra med hur du studerar nu?
2. Vad är dåligt med hur du studerar nu?
3. Vad skulle vara dåligt med att ändra studiestrategi?
4. Vad skulle vara bra med att ändra strategi?
Du kan anteckna direkt i den här pdf-mallen om du vill.
Läs vidare på Vilja, kunna, redo här nedanför om du överväger att jobba vidare på din motivation.
Vilja, kunna, redo
Hur gärna vill du förändra ditt sätt att studera? Har du tillräckligt med kunskap för att förändra det? Hur pass redo är du att ta tag i det?
Att utforska sin inställning kring de frågorna tar tempen på din motivation och svarar också på vad du kan göra för att öka den.
Utforska din vilja, kunskap och beredskap inför att förändra ditt sätt att studera.
Kursplanen
Kursplanen är viktig! Trots det är den något man bara läser igenom snabbt en gång i början av kursen, men det finns en poäng i att stanna upp och reflektera över det som står där.
Använd den här checklistan inför varje ny kurs.
1. Vad innehåller kursen ämnesmässigt?
2. Vilka är de förväntade studieresultaten (FSR), det vill säga vad ska du kunna i slutet av kursen?
3. Med vilket material ska du skaffa kunskapen?
4. Hur examineras kursen?
5. Saknas någon information och var kan du i så fall få den ifrån?
Du hittar kursplanen i Canvas, men du kan också hitta kursplanen här.
Uppgiften
Det är inte alltid lätt att förstå vad en fråga eller uppgift egentligen innebär. Så innan du formulerar ditt svar eller skickar in uppgiften - titta igenom de här tipsen.
1. Börja med att läsa igenom uppgiften grundligt två gånger.
2. Markera vad du ska göra, till exempel beskriva, diskutera, jämföra, analysera.
3. Ta reda på vad uppmaningen innebär om du är osäker. (Ta hjälp av Ordlista över akademiska språkhandlingar här nedanför.)
4. Markera faktaområdet som du ska beskriva, diskutera, jämföra osv.
5. Definiera viktiga begrepp i uppgiften för dig själv.
6. Använd gärna olika färger för uppmaningar respektive faktaområden.
7. Består frågan av flera delar?
1. Synliggör dina tankar på ett papper för att lättare komma fram till vad du ska skriva i svaret/uppgiften.
2. Gör en punktlista eller en enkel tankekarta över vad svaret bör innehålla. Behöver du motivera, exemplifiera, definiera, precisera eller konkretisera? Tänk också gärna utifrån frågorna när, var, hur, vem/vilka, vad och varför.
3. Bör det ingå några samband, orsaker, följder, konsekvenser eller processer i svaret? Synliggör i så fall dem med pilar när du skissar fram ditt svar. Anteckna också vilken sorts relation som råder mellan företeelserna, så som beror på, leder till, hör ihop med, skapar eller återfinns i.
Ordlista över akademiska språkhandlingar
Analysera
Bryt ned och dela upp ämnets centrala delar. Undersök, diskutera och tolka varje del utförligt. Undersök hur saker och ting hänger samman. Granska och visa på samband mellan olika företeelser, undersök och beskriv de delar som en större helhet är sammansatt av. Fokusera på ”hur” och ”varför”.
Argumentera
Ange skäl som talar för och emot ämnet, ”å ena sidan å andra sidan”.
Beskriv
Redogör för ämnet på ett utförligt och målande sätt genom att ange t.ex. egenskaper, särdrag och uppfattningar.
Definiera
Formulera en exakt, specifik och väl underbyggd innebörd – främst inom ett specialiserat område. Ange viktiga särskiljande
egenskaper. Exemplifiera eventuellt med hjälp av ord eller bilder.
Diskutera
Gå igenom ämnet grundligt: undersök, debattera eller
argumentera för ämnets för- och nackdelar. Notera
motstridigheter inom ämnet. Jämför och kontrastera genom
att föra utförliga resonemang. Ställ dig frågor inför en
företeelse, reflektera över en fråga utifrån olika infallsvinklar,
resonera, utveckla en tankegång, dra underbyggda slutsatser.
Förklara
Ge en utförlig förklaring med tillhörande orsaker. Underbygg
eller motivera genom att visa på logisk följd, eller genom att
ge exempel, peka på orsaker och lyfta fram resultat.
Identifiera
Känn igen, urskilja, ringa in.
Illustrera
Förklara eller klargör genom att ge konkreta belägg såsom
exempel, jämförelser, bilder, diagram, statistik eller genom att
dra paralleller till andra ämnen.
Jämför
Beskriv likheter och olikheter mellan två eller flera företeelser.
Kontrastera
Beskriv skillnaderna mellan två eller flera ämnen.
Lista
Räkna upp flera olika aspekter kring ämnet, dvs. skapa en
förteckning över egenskaper, särdrag och orsaker.
Problematisera
Belys ämnet ur olika perspektiv, t.ex. vilka för- och nackdelar
eller styrkor och svagheter som finns. Lyft fram olika synsätt.
Se saker utifrån flera perspektiv, t.ex. det komplexa i det till
synes enkla. Det oklara i det självklara och det märkliga i det
som vi vanligen tar för givet.
Redogör (för)
Beskriv och förklara utförligt. Berätta klargörande om, ge en
bild av, redovisa.
Reflektera
Resonera om ämnet utifrån olika synsätt och aspekter.
Utgå från frågor som: Vad innebär detta? Hur kan det se
ut? Hur kan det förstås? Vilka problem finns?
Relatera
Visa hur ämnen hör ihop eller liknar varandra. Koppla till,
anknyt till och referera till.
Resonera
Dra egna slutsatser utifrån givna fakta.
Sammanfatta
Gör en kortfattad, summarisk och koncentrerad redovisning av
ämnet dvs. uppge centrala uppfattningar eller händelser. Ta
med slutsatser, men uteslut onödiga detaljer.
Tolka
Uttryck med egna ord. Använd gärna exempel.
Utvärdera
Uppskatta, bedöm och värdera ämnet. Notera för- och
nackdelar. Ge din åsikt eller citera en expert. Underbygg med
tillförlitliga fakta i form av statistik, citat, exempel och olika
slutledningar.
Canvas
I Canvas hittar du bland annat kursplan och litteraturlista och lämnar in dina uppgifter från läraren. På ITS sidor kan du lära dig mer om Canvas, logga in och få IT-support.
Observera att du måste vara inloggad med ditt Umu-id.
Grundläggande tips
Att planera och strukturera sina studier i sig är inget självändamål. Tanken är att det ska hjälpa dig komma igång med studierna, få med alla viktiga delar och att slutföra uppgifter. Dessutom slipper du hålla allt i huvudet. På vilket sätt du bör planera och strukturera dina studier beror på vad som hjälper dig. Här nedan kommer några tips och verktyg som förhoppningsvis passar.
... annars är risken att du inte hinner eller orkar med.
Några övergripande tips på vägen:
1. Använd kalender och/eller skriv listor.
2. Bryt ned en uppgift i flera steg och var så konkret som möjligt när du formulerar målen och delmålen.
3. Ha ett riktmärke på att ett steg eller delmål ska kunna genomföras på 25 minuter.
4. Räkna med oförutsedda händelser och att uppgifter tar längre tid än du tror.
5. Ta bort 25% av det du tror du ska hinna under en dag. Har du till exempel planerat att hinna med fyra uppgifter så tar du bort en av dem.
6. Planera in pauser, längre raster och ledighet. Även om du har mycket energi och fokus idag kanske du inte har det imorgon, särskilt inte om du jobbar på tills energin tar slut.
7. Börja i tid. Det underlättar mycket om du gjort en konkret planering i mindre steg.
8. Önskeplanera inte!
Kolla vidare under Kalender och schema samt Listor.
Kalender och schema
Vad gör du egentligen under en vecka och hur skulle du vilja att det var? Använder du kalender och i såna fall hur? Vilken typ av kalender passar det dig? Här finns några idéer att kolla in.
Använd Outlook-kalendern i Microsoft 365.
Där finns massa bra funktioner, liksom i alla andra appar som ingår för dig som student.
På Kalendersidan.se kan du skapa din egen översiktliga kalender i pdf-format - från en månad upp till en termin eller mer. Du väljer själv.
Listor
Är du en av oss som skriver listor om allt men aldrig hittar listan när du behöver den? Eller skriver du så långa listor att du blir överväldigad av allt du tänkt göra?
Listor kan vara väldigt bra, men det kan också vara jobbigt att följa dem... och att hitta vart du lagt dem.
... innan du har listor överallt.
1. Ha en "skräplapp" med dig där du skriver ner det du kommer på att du ska göra - och gör det när du kommer på det. Det kan räcka med ett ord.
2. Kolla på din skräplapp vid en bestämd tidpunkt varje dag. För över de uppgifter som fortfarande känns viktiga i ditt listverktyg (se tips på listverktyg nedan).
3. Omformulera uppgiften så att den blir väldigt konkret. Tänk dig till exempel att du ska förklara för någon som inte vet vad den handlar om.
4. Om det är en stor uppgift, dela upp den i mindre delar. Ett riktmärke kan vara att en sådan del ska kunna slutföras på ca 25 minuter.
5. Prioritera uppgifterna utifrån hur bråttom de är och hur viktiga de är. Dela till exempel in dem i a) ingen stress, b) dags att ta tag i och c) bråttom.
6. I slutet av din studiedag, välj ut vilken eller vilka uppgifter du ska göra nästa dag. Välj hellre få än många - kanske tre, beroende på hur omfattande de är.
Använd appen Planner i Microsoft 365.
Där finns massa bra funktioner, liksom i alla andra appar som ingår för dig som student.
Du kan såklart göra listor på papper också.
Om du tror att det passar så använd den här Word-mallen.
Du kan anpassa den precis som du vill, byta namn på kolumner, lägga till celler med mer.
Andra tips på digitala listverktyg:
Börja i tid och håll koncentrationen
Prokrastinering är ett annat ord för att vi skjuter upp eller förhalar saker som behöver göras inom en viss tid, trots att vi vet att det kommer att få negativa konsekvenser. Upplever du att du skjuter upp saker så att du får problem? Kolla in filmerna och materialet här.
Tim Urban kallar sig för en ”mästare i prokrastinering”. I sin TED Talk försöker han förklara vad som händer när man prokrastinerar. (14 minuter)
1. Vad brukar du skjuta upp?
2. Vad gör du istället?
3. Vilka ursäkter använder du?
4. Vilka konsekvenser får det för dig på kort sikt och på lång sikt?
5. Vilka konsekvenser får det för andra på kort sikt och på lång sikt?
Den här övningen går ut på att du under en veckas tid kartlägger vad du faktiskt gör, och inte vad du hade tänkt göra. Följ länken till pdf:en.
Pomodorometoden är ett sätt att bli mer effektiv genom fokus varvat med återhämtning. Grundprincipen är 25 minuter fokus följt av 5 minuter paus, men kan såklart anpassas efter dagsform och tycke.
Om du har för mycket att göra på samma gång blir du stressad, får sämre arbetsminne och blir mindre effektiv. Genom att strukturera arbetspassen runt fokuserad vila hinner du mer på mindre tid. Det ökar också din motivation! Kom ihåg att minimera risken för distraktioner.
Penna, papper, timer.
Planera
1. Skriv ner alla uppgifter du vill jobba med under den närmsta tiden på en lista – ”buffertpapperet”.
2. Vilka uppgifter är mest akuta? För över de uppgifter du vill hinna under dagen till ”idag-papperet”. Tänk på att det ska vara uppgifter som är realistiska att hinna med. Hellre för lite än för mycket.
3. Beräkna ungefär hur många Pomodoro varje uppgift tar.
Utför
4. Välj en uppgift från idag-papperet.
5. Sätt timern på 25 minuter.
6. Sätt igång att jobba!
7. När timern ringer, sluta omedelbart.
8. Sätt ett kryss bakom första aktiviteten på idag-listan.
9. Grattis! En del av din Pomodoro är nu avklarad!
10. Vila 3-5 minuter innan nästa Pomodoro.
Utvärdera
Hur gick det? Kunde du undvika att tänka på annat under din Pomodoro? Hur ofta tittade du på klockan? Hur fungerade din tidsberäkning? Anpassa vid behov.
Tips på andra webbsidor:
Läsa
Att veta varför du ska läsa en viss text är nyckeln till att få ut så mycket som möjligt av den. Ändå glömmer många av oss bort att ställa sig den frågan innan vi öppnar kurslitteraturen.
Varför läser jag den här texten?
Vilken information behöver jag?
Måste jag läsa hela texten?
Var börjar jag?
Vilka delar är viktigast för mig?
Vilken typ av text är det?
Här nedan kommer tips på fyra olika sätt att läsa. Fler sätt finns och det går att justera och hitta på egna.
... för att få överblick och för att avgöra om och hur texten kan vara av nytta för dig.
1. Läs inte allt!
2. Läs innehållsförteckningen
3. Läs inledning och avslutning
4. Läs på rubriker och underrubriker
5. Lägg märke till ord i fet stil, kursiv stil och understrykningar
6. Titta på illustrationer, bildtexter och diagram
... för att hitta specifik information, till exempel genom att:
1. Söka i innehållsförteckningen
2. Söka kärnmeningar i ett stycke. De står ofta först eller sist i stycket
3. Söka i index över begrepp etc. längst bak i kursboken
4. För digitala källor - söka genom snabbkommandot [Ctrl + F] på tangentbordet och skriva in ditt sökord
... för att analysera, värdera, hitta svar på frågor och ifrågasätta. Exempel på frågor att utgå från:
1. Hur styrker författaren sitt resonemang? Är det trovärdigt?
2. Är författaren partisk? Presenteras ensidig information?
3. Hur har författaren kommit fram till sin slutsats? Är slutsatsen övertygande?
4. Finns andra åsikter än författarens om det aktuella ämnet?
5. Håller du med författaren?
6. Är informationen eller forskningen aktuell?
SQ3R står för "Survey, Question, Read, Recall, Review" och är ett sätt att metodiskt bearbeta och bli förtrogen med litteraturen. Gör så här:
1. Översiktsläs
2. Formulera frågor av rubriker och underrubriker
3. Läs för att hitta svaret på din fråga
4. Anteckna svaret
5. Lägg undan texten och dina anteckningar och försök komma ihåg vad du har läst. Skriv ner sådant du är osäker på.
6. Gå tillbaka till texten och klargör eventuella otydligheter
Genom bibliotekets läs- och skrivstöd får du hjälp med talböcker, resursrum och anpassade datorprogram.
Som student har du tillgång till ett antal program och andra IT-hjälpmedel som kan underlätta dina studier.
Anteckna och minnas
Här kommer det läggas upp tips kring anteckningsteknik och minnesteknik inom kort.
Skriva
Lär dig skriva vetenskapligt. Tips och strategier för att utveckla ditt skrivande.
Har du koll på referenser? Vi tipsar om guider och funktioner som kan förenkla din referenshantering.
Genom bibliotekets läs- och skrivstöd får du hjälp med talböcker, resursrum och anpassade datorprogram.
Som student har du tillgång till ett antal program och andra IT-hjälpmedel som kan underlätta dina studier.
Presentera muntligt
Här kommer det läggas upp tips kring presentationsteknik inom kort.
Att våga tala
Det är vanligt att känna oro eller till och med ångest inför muntliga presentationer. Om det är ett problem för dig så läs gärna vidare på Studenthälsans sida Oro och ångest.
Har du tips på appar, verktyg, program, metoder för att fixa studierna bättre? Eller har du idéer på hur vi kan göra en ännu bättre sida?
Vi tar tacksamt emot dina tankar! Fyll i det här formuläret.
