Professor i litteraturvetenskap med litteraturdidaktisk inriktning
Jag arbetar som lärare bland annat på Programmet för litteraturvetenskap och kreativt skrivande, masterutbildningen och på lärarutbildningen. Min forskning berör barn- och ungdomslitteratur, litteraturdidaktik och förhållandet mellan estetik och didaktik i framförallt litteratur för unga. Jag forskar också om frågor som rör subjektivitet, ålder och genus i skönlitteratur och frågor som rör queer temporalitet.
Min avhandling (Som en byracka, 2006) handlade om autofiktion och genus. Jag studerade kvinnors självbiografiska skrivande på 1970-talet och hur det kom att förändras under efterföljande decennier, med utgångspunkt i författaren Agneta Klingspors författarskap.
Därefter kom jag att interssera mig för hur ålder, genus och sexualitet samverkar i skönlitteraturen och skrev bland annat en antologi om queer tid och föreställningar om åldrande tillsammans med Fanny Ambjörnsson (Livslinjer, 2010).
Sammanflätat med detta arbetade jag också med forskning om emotioner (t.ex. skam) och hur de formar subjektivitet och identitet, och gav tillsammans med Ingeborg Svensson och Annelie Bränström Öhman ut en antologi om känslor och genusforskning (Att känna sig fram, 2011).
Därefter fick jag möjlighet att på allvar fördjupa mig i Kerstin Thorvalls författarskap och forskning om queer temporalitet. Jag skrev en bok om hur genus, sexualitet och ålder gestaltas i Thorvalls böcker både för barn och vuxna (Behovet av närhet, 2015).Detta tema har jag även utforskat i artikeln Den tid som inte kan berättas, 2020, och En röd ballong, 2017:https://doi.org/10.14811/clr.v40i0.286. Även i antologin Tidsligheter (2024) medverkar jag med två artiklar som berör queer temporalitet.
På senare år har jag kommit att intressera mig för litteraturdidaktisk forskning och barn- och ungdomslitteratur, med ett intresse för frågor om ålder och maktrelationen mellan barn och vuxna. Jag har gett ut en antologi om litteraturdidaktik tillsammans med Anders Öhman (Litteratur och läsning, 2015) där mitt bidrag handlar om "skönlitteraturens didaktik". Det som intresserar mig i detta sammanhang är skönlitteraturens plats i undervisningen och samverkan mellan estetik och didaktik. Om detta har jag även skrivit i en artikel i antologin För berättelsens skull, 2019. Under 2019 publicerade jag tillsammans med Gustav Borsgård en artikel om Literacybegreppet i Tidskrift för litteraturvetenskap och under 2022-2023 redigerade jag tillsammans med Olle Widhe ett temanummer om Estetik och pedagogik för tidskriften Barnboken. Under 2021 påbörjade jag ett tvärvetenskapligt VR-finansierat projekt tillsammans med etnologerna Anna-Sofia Lundgren och Linda Berg (projektledare) om hormonberättelser.
En fråga jag återkommer till handlar om skönlitteraturens förmåga eller oförmåga att uttrycka subjektivitet och svara på olika maktanspråk. Detta intresse har bland annat resulterat i en antologi om den så kallade "jantelagen" och hur den används i samtidsdebatter som jag gav ut tillsammans med Anders Johansson (Du ska inte tro att du är något, 2017).
Jag undervisar på programmet för litteraturvetenskap och kreativt skrivande, lärarutbildningen, masterprogrammet i litteraturvetenskap och våra nätkurser om barn- och ungdomslitteratur. Jag handleder och undervisar även på forskarutbildningen.
Maria Jönsson talar om vaggvisor och döden på en konferens inom barn- och ungdomslitteratur i Stockholm.
