Lotta Vikström

Jag är professor i historia med social- och historiedemografisk inriktning. Sedan 1 sept 2023 fungerar jag som s.k. ämnesprofessor för historieämnet vid Umeå universitet. Min forskning undersöker funktionsnedsättningar i nutid och historiskt tid, som finansieras av projektanslag från dels Vetenskapsrådet (2024-26), dels Wallenbergstiftelserna (2019-25). Mitt senaste projekt (DISTORY, VR 2023-01264) använder såväl källor som skönlitterära skildringar för att rekonstruera livshistorier till en kollektivbiografi av människor med funktionsnedsättningar i 1800-talets Sverige. Inom mitt Wallenberg Scholar Grant-projekt (DISTIME, MAW 2019.0003) leder jag en tvärvetenskaplig forskargrupp som undersöker vad funktionsnedsättningar innebär för människors hälsa och åldrande i Sverige över tid. Under 2016-21 ledde jag ett stort funktionshinderprojekt finansierat av Europeiska Forskningsrådet (ERC Consolidator Grant, DISLIFE-647125). Mina forskningsresultat baserar sig ofta på kyrkböcker som Demografiska Databasen (DDB) har digitaliserat där människors levnadsbanor i 1800- och 1900-talets Sverige kan följas på individ- och befolkningsnivå. Tidigare har jag undersökt människors utanförskap och möjligheter i 1800-talets samhälle, t.ex. bland migranter och utvandrare, ensamstående mödrar, kvinnors förvärvsarbete, mäns och kvinnors liv efter brott. Som gymnasielärare och lektor är jag även intresserad av historiedidaktiska frågor, exempelvis användningen av digitala källor i undervisningen. För närvarande forskar jag mest utöver att handleda studenter och doktorander. Under åren 2011-15 var jag prodekan vid Humanistiska fakulteten.

Fördel att kombinera källor
Min historiedemografiska forskning präglas av ett genusperspektiv som följt med mig sedan studentåren när jag undersökte mäns och kvinnors utvandring till Amerika från min hembygd Kisa i södra Östergötland. Då upptäckte jag inte bara hur informationsrika kyrkböcker är, utan också fördelarna med att kombinera dem med andra källor, exempelvis med emigrantbrev som Kisaborna skrev hem. Olika källor används även i mitt avhandlingsarbete från 2003, som behandlar individers migrationsmotiv och inflyttningsmönster till Sundsvall 1840-1892. En strävan att förena källmaterial kännetecknar också mina studier av brottslingars levnadsbanor och kvinnors arbete. Fångrullor, sockenstämmoprotokoll, handelskalendrar, patientregister och äldre lokalpress utgör några exempel på källor jag använt bredvid befolkningshistoriska material.

Analyserar gärna hela livsförlopp
Husförhörslängderna gör svensk kyrkoboksföring världsunik eftersom vi i dem årligen kan iaktta befolkningsförändringar och följa människor från vaggan till graven. Demografiska Databasens digitalisering av kyrkböcker underlättar kvantitativa studier av individers giftermålsmönster, livslängd, karriärvägar och socio-geografiska rörlighet. Jag genomför ofta statistiska livsförloppsanalyser som hjälper mig uppskatta individers risk/chans att exempelvis flytta, göra karriär, gifta sig eller gå en för tidig död till mötes. Dessa demografiska händelser i livet återspeglar människors levnadsvillkor och varierar beroende på skiftande historiska kontexter och på om de var män, kvinnor, fattiga, välbärgade, migranter, kriminella eller inte, eller levde med olika funktionsnedsättningar. Min historieforskning har fått en tvärvetenskaplig profil i takt med att jag lärt känna teoribildningar och metoder som utvecklats inom statistik, demografi, geografi och sociologi, samt inom genusvetenskap och funktionshinderforskning.

Intresseområden:

• Funktionshinderhistoria
• 1800-talets social- och befolkningshistoriska utveckling
• Mäns och kvinnors socio-geografiska rörlighet under urbanisering och industrialisering
• Kvinnors arbete, utvandring, giftermålsmönster och utomäktenskaplighet
• Livsförloppsanalys, genusperspektiv och källpluralism i historiedemografisk forskning
• Historiedidaktiska aspekter på användningen av digitala källor i undervisning