Doktor i folkhälsovetenskap. Medlem i forskargruppen Lávvuo – forskning och utbildning för samisk hälsa. Vid Arktiskt centrum arbetar jag dessutom med forskningsstrategiska frågor sedan 2013.
Jag är same med rötter i Málage/Malå skogssameby. Kanske kan man beskriva mig som en samisk kulturtant, men också som en allmän kulturtant. På fritiden spelar i folkmusik. Jag tycker också om att göra strövtåg i skog och mark kring Umeå, både för att plocka bär och för att följa utvecklingen av kommande industriprojekt som Norrbottniabanan och Västra länken. En bro med både cykelbana och en bäck som flyter över den framtida banvallen - det är en häftig upplevelse att se sådant växa fram bit för bit!
På Arktiskt centrum arbetar jag med forskningsdiplomati och forskningsstrategiska frågor. Vi är bland annat djupt involverade i University of the Arctic (UArctic) - en samarbetsorganisation för universitet över hela världen med forskning och utbildning i norr. Då och då anlitas jag som expert i olika internationella sammanhang, bland annat av European Polar Board (EPB), World Health Organisation (WHO) och Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). År 2020 utnämndes jag till riddare i den Franska Akademiska Palmorden, som en uppskattning för att jag genom åren stöttat en rad Arktiska samarbeten med franskspråkiga forskare och urfolkspersoner.
Min forskning har tidigare mest handlat om nutritionsepidemiologi, det vill säga samband mellan olika kostmönster och hälsa. Den har också handlat om livsmedelssystem i norr – de traditionella samiska och de som kan uppstå framöver i tider av klimatkris och förändring. Sedan 2021 är jag med i forskargruppen Lávvuo – forskning och utbildning för samisk hälsa – vid institutionen för Epidemiologi och global hälsa. Där har jag bland annat deltagit som forskare i den första nationella samiska hälsoundersökningen i Sverige: Samisk hälsa på lika villkor (Samisk HLV). Detta har för min del bland annat resulterat i medförfattande av två folkhälsorapporter och fyra vetenskapliga artiklar som beskriver betydelsen av samisk traditionell medicin, hur Covid-pandemin drabbat samer i Sverige, och våld mot samiska kvinnor.
Min forskningssproduktion bestod i oktober 2024 av mer än 100 vetenskapliga arbeten, varav det fanns bland annat fanns 38 små- eller medelstora fackgranskade originalartiklar, 12 bokkapitel och 9 forskningsrapporter (H-index=40).
År 2023 var jag med om att få projektmedel från forskningsfinansiären Forte för ett treårigt projekt om Hälsosamt åldrande i urfolkssamhällen, där vi undersöker tillgången på traditonell mat i äldreomsorgen för samer i Sverige och urfolket Mal Pharia i östra Indien. Från Forte har jag och medarbetare också fått stöd för projektet Barn i Arktiska Sverige (2024-2026), där vi ska undersöka historiska data om kost och hälsa hos skolbarn som deltog i den unika så kallade Norrlandsundersökningen i Sverige under åren 1921-1931.
Jag undervisar om samers och urfolks hälsa på Institutionen för Epidemiologi och global hälsa och om kostundersökningar i biobanksforskning på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Jag handleder också internationella masterstudenter på programmet i folkhälsa vid institutionen för epidemiologi och global hälsa.