Mitt intresseområde är det ömsesidiga samspelet mellan växter och deras naturliga fiender, parasitsvampar och insekter.
Jag är intresserad av växelverkan mellan växter och deras naturliga fiender (parasitsvampar och växtätare) och hur dessa påverkar populationsdynamik och samhällsstruktur. Jag har två huvudinriktningar (1) förändringar i tid och rum i landhöjningsskärgården och (2) effekter av globala miljöförändringar (t ex ändrad temperatur och kvävetillgång) i det boreala skogslandskapet.
Under senare år har jag alltmer börjat intressera mig för att försöka förstå vilka faktorer som ligger bakom den drastiskt ändrade artsammansättningen som ägt rum i Bottniska vikens skärgårdar.
Landhöjningsskärgården
Detta arbete bedrivs i Skeppsviks skärgård, en landhöjningsskärgård (85 cm/100 år) belägen vid Bottniska viken, 3 mil öster Umeå. Här finns ett 100-tal öar i varierande ålder från nybildade till sådana som är mer än 1000 år gamla. Det ger möjlighet att följa olika växters kolonisationsförlopp och vad som sedan händer om och när olika naturliga fiender så småningom etablerar sig. För vissa system ger öns ålder en bra uppfattning om hur länge värdväxt och fiende har samexisterat, medan för andra system är artsammansättning eller slumpmässiga faktorer avgörande. Arbetet går ut på att förstå hur olika naturliga fiender interagerar med sin värdväxt och om detta i sin tur leder till någon förändring i värdväxtens egenskaper som i sin tur återverkar på fienden. Under senare år har det blivit allt viktigare att ta hänsyn till hur ett ändrat klimat påverkar dessa samspel.
Arbetetet i Skeppsviks skärgård startade i början av 70-talet och har sedan 1990 varit inriktat på bi- och tritrofiska interaktioner. Vi kombinerar årliga inventeringar med olika fält-, växthus- och labförsök.
Exempel på två viktiga studiesystem
Älgört, Filipendula ulmaria – en rostsvamp Triphragmium ulmariae – och två bladbaggar Galerucella tenella och Altica engstroemi.
Starrarter, Carex spp. – deras sotsvampar Anthracoidea spp. – och deras vektor, en skalbagge Phalacrus substriatus.
Skogslandskapet
Flertalet boreala växtsamhällen är näringsbegränsade och domineras av olika bärproducerande risväxter (t ex blåbär, lingon, tranbär). Dessa hyser i sin tur ett stort antal parasitsvampar som spelar en stor roll för hur dessa samhällen är strukturerade. Jag är intresserad av att förstå hur växelverkan mellan värdväxt och parasitsvamp påverkas av pågående miljöförändringar och om detta i sin tur leder till bestående vegetationsförändringar liksom påverkan på bärproduktion.
Vi arbetar med långliggande fältexperiment utlagda i tre näringsfattiga ekosystem (blåbärsrik granskog, lingonrik tallskog, och fattigkärr) i Vindelntrakten, där vi manipulerar tillgången på kväve, temperatur och snöförhållanden. Eftersom dessa försök ligger i ett område med mycket låg bakgrundsbelastning av kväve har vi möjlighet att studera hur dessa ekosystem reagerar på låga kvävedoser och därigenom dokumentera tidiga responser – något som inte är möjligt i områden som under lång tid påverkats av hög kvävedeposition. Jag är särskilt intresserad av så kallade snöskyttesvampar, som har en aktiv tillväxtperiod under ett skyddande snötäcke.
Långtidsförändringar vid Bottniska viken
Mitt intresse för floran i Bottniska skärgårdar började i slutet av 60-talet. Förändringen som ägt rum sedan dess är genomgripande och jag har blivit alltmer intresserad av att försöka förstå bakomliggande orsaker.
Forskningsområde
Terrester ekologi
Forskningsprojekt
NCOE Tundra, Nordic Centre of Excellence