Jag är FD i genusvetenskap och arbetar som lektor i socialt arbete. Jag intresserar mig i min forskning särskilt för frågor om makt och etik, könat våld, ideellt socialt arbete och sociala rörelser och arbetar för närvarande med tre olika forskningsstudier.
Jag är forskningsledare för studien Risk för ökad segregation? Civilsamhällets och det offentligas svar på växande klyftor i en "ännu inte" delad stad (Formas 2022-2025). Här undersöker vi, med utgångspunkt i Umeå kommun, hu offentlig politik och ideella insatser mot segregation och för social sammanhållning på olika sätt bidrar till att forma betydelsen av samhällsgemenskap.
Jag medverkar även i studien Våga fråga om våld? En analys och förslag till utveckling av socialtjänstens frågecentrerade förhållningssätt till genusrelaterat våld (Forte 2022-2025), där vi studerar socialtjänstens arbete med att upptäcka våld i nära relationer och effekterna av ett arbetssätt orienterat mot att identifiera våldsutsatthet.
I forskningsprojektet Stötta, stärka och förändra: en studie av tjejjourernas stöd och påverkansarbete undersökte jag den svenska tjejjoursrörelsens arbete för unga kvinnors och flickors psykiska hälsa och mot våld i ungas nära relationer, liksom villkoren för praktiskt feministiskt engagemang. Jag studerade bland annat hur jourerna förstår och adresserar psykiska ohälsa som socialt problem, och vad som händer med jourrörelsens feministiska stödprinciper när de tillämpas i en digital chat-miljö.
Jag deltar även i ett internationellt forskningssamarbete (finansierat av VR 2023-2024) om tillgång till säkra aborter i Latinamerika och feministisk mobilisering.
Jag disputerade i genusvetenskap vid Umeå universitet 2020 med avhandlingen Att hjälpa andra: gåvans, rättvisans och medkänslans aporier i frivilligarbete (Umeå: h:ström Text & Kultur). Studien handlar om socialt arbete och aktivism i det svenska civilsamhället, och undersöker frågor om ställföreträdande engagemang - att engagera sig praktiskt eller politiskt för andras intressen - från ett etnografiskt och teoretiskt perspektiv. Undersökningen utgår från intervjuer med personer som engagerat sig för utsatta EU-medborgare och problematiserar utifrån deltagarnas erfarenheter de etiska konflikter, existentiella frågor och förutsom praktiskt hjälparbete innebär, i dialog med feministisk etik.
Jag undervisar på termin 1 på socionomutbildningen och är gästlärare i folkhälsa och genusvetenskap.