Dekan för Humanistisk fakultet och professor i idéhistoria med inriktning mot miljö- och vetenskapshistoria.
Christer Nordlund är dekan för Humanistisk fakultet och sedan 2010 professor i idéhistoria med inriktning mot miljö- och vetenskapshistoria. Hans forskning och undervisning sker huvudsakligen inom områdena vetenskaps-, teknik- och medicinhistoria samt miljöhistoria, från 1700-talet och framåt. Han är också intresserad av samtida vetenskaps- och teknikstudier liksom den pågående debatten kring forskning, politik, hälsa och miljö.
Nordlund disputerade i idéhistoria vid Umeå universitet 2001 med avhandlingen Det upphöjda landet: Vetenskapen, landhöjningsfrågan och kartläggningen av Sveriges förflutna, 1860–1930, som belönades med Johan Nordströms och Sten Lindroths pris av Lärdomshistoriska Samfundet. Sedan dess har han arbetat i flera olika vetenskapliga miljöer. Han var postdoc vid Uppsala universitet 2003 och vid University of Cambridge 2004, Visiting Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) i Uppsala 2007 och 2011, och gästforskare vid Max Planck Institute for the History of Science (MPIWG) i Berlin 2010–2011. Mellan 2007 och 2014 var han Torgny Segerstedt-forskare inom programmet Pro Futura, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.
Vid humanistiska fakulteten har Nordlund verkat för det mångvetenskapliga området vetenskaps-, teknik- och miljöstudier (VTM) och han var med och initierade Umeå Transformation Research Initiative (UTRI). Han har arbetat i flera externfinansierade forskningsprojekt (RJ, Formas, Mistra, MAW, MMW, STINT m.fl.), som utöver artiklar i internationella tidskrifter har resulterat i böckerna Kamerajägaren (medred. 2010), Hormones of Life (2011), Motorspriten kommer (medförf. 2014) och Understanding Field Science Institutions (medred. 2017). I ett pågående projekt studeras kulturella och etiska aspekter av den nya gentekniken Crispr/Cas9.
Inom forskarutbildningen har Nordlund varit huvudhandledare för Erik Lindenius (disp. 2009), Kristina Espmark (disp. 2012), Synne Myrebøe (disp. 2019) och Jonatan Samuelsson (disp. 2022) samt biträdande handledare för Jenny Eklöf (disp. 2007), Björn Norlin (disp. 2010) och Peter Bennesved (2020).
Nordlund invaldes som arbetande ledamot i Kungl. Skytteanska Samfundet 2016 och i Kungl. Vetenskapsakademien 2018. Åren 2011–16 var han ledamot i Sveriges unga akademi. Han är medlem av International Commission on the History of Geological Sciences (INHIGEO) och Life Member vid Clare Hall i Cambridge.
Nordlund är för närvarande vice ordförande i Nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria och vice ordförande för Lärdomshistoriska Samfundet. Han var lärarrepresentant i styrelsen för Umeå universitet 2015–2021 och ledamot i styrelsen för Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) 2017–2022.
Som professor är Nordlund regelbundet anlitad som sakkunnig av svenska och internationella universitet, forskningsfinansiärer och tidskrifter. Han har suttit i juryn för Augustpriset. Nordlund medverkar ibland i massmedierna, främst i dagspress men även i radio, TV och sociala medier. Bland hans populärvetenskapliga och introducerande arbeten kan nämnas böckerna Vägar till vetenskapen (red. 2013/2015), Vetandets världar (2019), Ingen självklarhet (medred. 2020), Som en påminnelse om tidens gång (medred. 2022) och Humaniora (medred. 2023) samt tematiska nummer av tidskrifterna Polhem (2005), Provins (2008), Kulturella Perspektiv (2016) och Horisont (2016).