Universitetslektor och docent i museologi. Forskar på temat Ekokritisk museipedagogik. Arbetar med kursutveckling och undervisning i "Branschutbildningen för museer och kulturarv" och distanskurser.
Ekologisering på museum
Samarbete med docent Carola Nordbäck, Svenska kyrkans enhet för forskning och analys, och Vallby Friluftsmuseum i Västerås.
Finansierat av Umeå Transformation Research Initiative (UTRI) vid Umeå universitet. (2022–2024).
Projektet knyter an till ett forskningsområde som handlar om hur museer tolkar och berättar om klimatförändringar och biologisk mångfald och hur de med utgångspunkt i sina samlingar och sin publika verksamhet kan främja nya perspektiv på klimatförändringar och biologisk mångfald. Den utvecklingsprocess som vi vill delta i med vår forskning kallar vi kallar museal ekologisering. Begreppet har utvecklats av Fiona R. Cameron med flera och innebär att museer inspireras av den ontologiska och epistemologiska förskjutning som skett inom fältet miljöhumaniora och med det som utgångspunkt utvecklas nya praktiker, ekologiska experiment och utställningar (Cameron 2015).
Projektets grundtankar finns publicerade i texten Berättande på museer, Utställningskritik 2023.
Berättelser i gränsland
Fenomenologiska och mulitmodala analyser av nordiska maritima museers berättelser
Finansierat av Vetenskapsrådet (2017–2019)
Projektets huvudsakliga syfte var att göra jämförande analyser av nordiska maritima museers berättelser. Museernas framväxt och roll i samhället har undersökts och kritiserats utifrån olika museivetenskapliga perspektiv vilket till exempel har visat att de skapade re-presentationerna tenderar att visa androcentriska och eurocentriska världsbilder och att några gruppers historia lyfts fram medan andra identitetsgrupper försvinner i bakgrunden, eller utelämnas helt. Den kritiska forskningen har dock inte ägnats åt de maritima museerna, vilket lämnar en stor lucka i kunskaperna om dessa museer och deras verksamheter. Det här projektet har bidragit till att fylla den här luckan med kunskaper.
Ett andra syfte var att utveckla metoder för analyser av museers berättande och därmed öka förståelsen för de många olika typer av intryck och upplevelser som ett museibesök innebär. Utställningar designas med hjälp av många olika material och medier i rum som betraktaren rör sig i. Därmed förmedlas betydelser och berättelser med många fler medier än den skrivna texten.
Projektets analyser startade utanför museets dörrar, i den stads- eller hamnmiljö där museets arkitektoniska byggnadsverk är placerat. De fortsatte sedan in genom entrén till museets inre rum så som reception, museishop, kafé, utställningslokaler och in i de designade utställningarna. I museets inre miljöer skapas länkar med det yttre landskapet genom fönster, dörrar och andra öppningar. Projektet undersökte hur museets yttre och inre miljöer knyts samman i utställningsberättelserna.
Det intressanta med de maritima museerna är att de ofta är placerade i direkt anknytning till samlingarnas och berättelsernas miljöer. Det kan vara i ett gammalt fiskeläge, i småbåtshamnen, handelshamnen eller i ett militärt område. Det gemensamma är att det är platser där livet på land och farleder på vatten möts i ett gränsland där det lokala livet i hemstaden möter det globala livet till sjöss. Detta gör kategorin maritimt museum extra intressant för en studie av relationer arkitektur, berättelse och miljö och det öppnar upp för frågor om vilka betydelser som förmedlas om livet på land och livet till sjöss.
De maritima föremålssamlingarna och utställningsberättelserna återspeglar möten, handel och konflikter mellan världsdelar, nationer och kulturer, ämnen som i nutidens samhälle är aktuella och relevanta för institutionen museet att delta i samtal om. Därför är det viktigt att kritiskt undersöka de berättelser som skapas. Målsättningen med det projektet var att undersöka vad de maritima museer förmedlar och vilka normer och identiteter de deltar i att skapa.
Projektets resultat presenteras i:
MUSEUM, PLACE, ARCHITECTURE AND NARRATIVE
Nordic Maritime Museums’ Portrayals of Shipping, Seafarers and Maritime Communities
Berghahn books
Galjonsfigurens många öden och äventyr
Studier av berättande-, minnes-och kunskapspraktiker
Projektledare för det tvärvetenskapliga forsknings- och bokprojekt. 2016–2018.
Galjonsbilden var det föremål vi valde att fokusera på, men frågorna vi ställde handlade om de praktiker där det skapas berättelser, betydelser och kunskaper. Tillsammans utforskade vi aspekter av insamling, rekonstruering, katalogisering, kunskapande och skapandet av nya sammanhang där föremålen ingår.
Segelfartygens och stävdekorationernas era är nu historia, men många av figurerna är bevarade och lever nu vidare i nya praktiker i privata trädgårdar, på antikhandlares auktioner och på museer. De människoliknande träfigurerna har gått i land, och ”upplever nya äventyr” som inte alls har med sjöfart och segelfartyg att göra. Det skapas helt nya betydelser, minnen och berättelser om figurerna i många olika sammanhang. Det här innebär att föremålsgruppen är intressant mötas runt med tvärvetenskapliga perspektiv på berättandepraktiker och kunskapande.
Projektets resultat presenteras i:
Bünz, Annika (red) 2018. Galjonsfigurens många öden och äventyr. Studier av berättande-, minnes- och kunskapande praktiker. Lund: Nordic Academic Press.
Som redaktör för bokprojektet gjorde jag en historiografisk studie av galjonsfiguren och en utställningsanalytisk studie av maritima museers berättelser om galjonsfigurer i utställningsrummen. Jag undersökte hur galjonsfigurerna används i skapandet av berättelser om sjöfolk, sjöfart, maritim historia och människors verkligheter. Vilka aspekter av föremålsgruppen galjonsfigur lyfts fram i berättelserna? Vad berättas om de specifika föremålens historia? I vilka berättelser ingår galjonsbilderna? Hur används träfigurernas estetiska och visuella kvaliteter i utställningsrummen? Vilka betydelser lyfts fram och betonas? Vilka betydelser försvinner i bakgrunden?