NYHET Fler män och färre kvinnor, samt sämre matchning för högutbildade. Det är utvecklingen i Skellefteå kommun de senaste sju åren. Det visar en ny rapport som forskare vid Centrum för regionalvetenskap, CERUM, skrivit på uppdrag av Skellefteå kommun.
Mellan 2020 och 2023 ökade invånarantalet i Skellefteå med 4.6 procent, vilket kan jämföras med en befolkningsökning i riket på 1.7 procent. Sedan 2006 har antalet män stadigt ökat i kommunen, medan antalet kvinnor minskat. En trend som ytterligare förstärktes vid Northvolts etablering. I dag är andelen män i Skellefteå betydligt högre än genomsnittet i Sverige.
– Det är så klart drivet av den typen av jobb som skapats i och runt Northvolt. Även om detta på kort sikt leder till en växande befolkning kan det bli svårt att bryta den demografiska trenden av åldrande befolkning. Då skulle en betydligt jämnare fördelning av unga män och kvinnor behövas för att också fler barn ska födas, säger Rikard Eriksson, professor i geografi vid Umeå universitet.
Rikard Eriksson, professor vid Institutionen för geografi tillika forskningsledare vid CERUM på Umeå universitet. BildMattias Pettersson
Det är framför allt män mellan 25 och 64 år som flyttat till Skellefteå de senaste åren, samtidigt som allt fler unga kvinnor väljer att lämna staden. Något som kan innebära framtida utmaningar för Skellefteå.
– Det vi ser är att kvinnor mellan 15 och 24 år i allt större utsträckning flyttar från Skellefteå och det kan innebära ett framtida problem. Men det behöver inte vara problematiskt om de under en period lämnar för exempelvis universitetsstudier på annan ort, så länge antingen de flyttar tillbaka, eller att andra unga kvinnor flyttar in till Skellefteå, säger Johan Lundberg, nationalekonom och föreståndare vid CERUM.
Johan Lundberg, nationalekonom och föreståndare för CERUM.
BildJessica Larsson SvanlundForskarna har också kunnat se att en stor andel av de som flyttat till Skellefteå efter Northvolts etablering, kommer från kringliggande kommuner, framför allt Umeå, men även från Luleå, Stockholm och Piteå.
– Även om inflyttning skett från nästan hela landet, och även internationellt, så utgörs den stora majoriteten av inflyttningar från Norr- och Västerbotten. Vi ser därför tecken på en intern omfördelning inom norra Sverige. Vilket å ena sidan är bra för Skellefteå, men kan å andra sidan skapa framtida utmaningar för andra kommuner i norr, givet en snabb jobbtillväxt även i dessa kommuner under de kommande åren, säger Johan Lundberg.
En betydande del nyinflyttade kommer också från andra länder, vilket ställer högre krav på en lyckad integration i samhället. Av de som flyttar från kommunen flyttar en majoritet till Umeå kommun, följt av Stockholm och Luleå.
De senaste åren har det också blivit svårare för högutbildade Skelleftebor att få ett arbete som matchar deras utbildningsnivå. Något som tydligt syns bland nyinflyttade, där många har högskole- eller universitetsexamen, men som i allt högre utsträckning får ett jobb som kräver betydligt lägre utbildning eller endast en kort introduktion. Det tar också längre tid för nyutexaminerade att komma in på arbetsmarknaden.
– Det kan bero på att arbetsmarknaden förändrats och att antalet jobb som kräver högre utbildning relativt sett har minskat i Skellefteå, men också på att det har funnits högutbildade i regionen som redan tidigare inte hade ett jobb som matchade deras utbildning och som nu ser nya möjligheter i Skellefteå. Oavsett så är det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv oroande om allt fler som investerat i utbildning inte får användning av dessa kompetenser, säger Rikard Eriksson.
Men det kan också bero på en matchningsproblematik mellan arbetstagare och arbetsgivare. Rapporten visar på en arbetsmarknadsrörlighet bland nyinflyttade där många initialt tar ett jobb inom exempelvis service eller handel, för att senare få ett jobb som bättre matchar deras kompetens.
Här kan du läsa hela rapporten.
