Ortnamnselementet rengård: utbredning och tolkning
Publicerad i Namn och bygd, ISSN 0077-2704, nr 110, s. 131-153
Artikelförfattare: Gudrun Norstedt
Vad handlar artikeln om?
Den handlar om ortnamn som innehåller elementet ’rengård’. Det finns ungefär 80 platser i Sverige som har ett sådant namn, främst i Västerbottens kustland men även i Norrbotten, norra Ångermanland och några enstaka Lappland.
Varför är det viktigt att studera detta ämne?
Många har fascinerats av dessa ortnamn och vad de kan betyda, men det har inte funnits någon enighet. En del har förknippat dem med samer och renskötsel, andra med renfångst med gropar eller snaror.
Vad innebär resultaten?
Jag har använt GIS-metoder för att analysera rengårds-namnen och deras geografiska sammanhang och dessutom letat i historiska källor. Jag visar att endast 9% av namnen ligger inom en kilometer från någon känd fångstgrop, vilket gör det osannolikt att de skulle ha med varandra att göra. Däremot finns det en mycket stor överensstämmelse mellan rengårds-namnen och den bygd som fanns på 1500- och 1600-talen. Eftersom det finns flera historiska belägg för att bönderna i kustlandet förr fångade vildren i stängselsystem som kallades för rengårdar tycker jag att den troligaste förklaringen är att rengårds-namnen oftast syftar på sådana anläggningar. Ibland kan de nog också beteckna gärden som använts inom den samiska renskötseln, men jag inte hittat några belägg för att sådana användes i kustlandet i äldre tid, så jag tror inte att det är den främsta förklaringen.
Är det något i resultaten som förvånar dig eller är extra spännande?Jag blev förvånad över att överensstämmelsen var så stor mellan rengårds-namnen och den gamla bygden. Mer än 90% av dessa namn ligger inom en mil från en by som fanns före 1700.
Hur går du vidare med din forskning?
Jag skulle vilja hitta rester efter rengårdar i fält. Det är osannolikt, eftersom de förmodligen har hunnit multna bort, men vem vet…
