Ingår i: Culture, spirituality and religious literacy in healthcare: nordic perspectives / [ed] Daniel Enstedt; Lisen Dellenborg, Routledge, 2024, s. 163-179
Artikelförfattare: Malin Eneslätt, Therese Johansson, Krister Stoor, Carol Tishelman
Berätta om kapitlet, vad handlar det om?
Kapitlet, som är en del i en antologi, handlar om hur man arbetar med kortleken DöBra som tagits fram för att få svar på vilka frågor som har betydelse för livets slutskede. Från början kommer idén från en amerikansk innovation, GoWish-card. Projektet DöBra drivs av Karolinska institutet och i projektet finns ett samiskt tema bland flera andra temata.
Med kortlekens 37 kort, ställs frågor som individen rankar som viktiga eller inte så viktiga. Användning av DöBra-korten tyder på att de kan vara ett generiskt verktyg som kan undvika systematisk utestängning av särskilda kulturella och religiösa grupper. Kortlekens kombination av flexibilitet och struktur kan potentiellt stödja möten präglade av kulturell ödmjukhet, en förutsättning för en vård som är "kulturellt säker" för människor med olika bakgrunder och värderingar.
Varför är det viktigt att studera detta ämne?
Livets slut är något vi alla ställs inför oavsett om vi vill det eller inte. Vi har alla våra strategier för hur detta sker, som ung tänker man inte så mycket på döden. Robert Kastenbaum har teoretiserat kring och sett att alla samhällen har en form av dödssystem. Samhällen har byggt upp system för hur man tar hand om människor i livets slutskede, vid själva dödsprocessen och livet efter. Kunskap som vi efterfrågar och som vi vet för lite om.
DöBra-korten var för övrigt aldrig avsedda att vara ett verktyg för att öka kulturell eller religiös kompetens i betydelsen att öka kunskaper och färdigheter. Men vi tror att DöBra-kortleken kan fungera som ett medel för att öka kunskapen om livets slutskede.
Vad innebär resultaten?
Svaren visar på vad som är viktigt vid livets slut. Önskan om mat som man känner igen från sin ungdom är ofta förekommande. Det visar också på att sambandet mellan natur och kultur är en viktig faktor för individerna.
Kom det fram något som förvånar/överraskar dig?
Det andliga perspektivet förvånar, hur viktig det är. Att man vill gärna dö utomhus där ingen hittar en är en sådan tanke som kommit fram.
Är det något som du vill lägga till?
För min del, som inte till vardags sysslar med hälsofrågor, var det oerhört spännande att jobba med forskare som har det som huvudsyfte. Däremot synen på livet som framkommer inom, till exempel jojken och samiska berättelser har varit mitt bidrag i detta forskningsprojekt.
