Back to square one. Green sacrifice zones in Sápmi and Swedish policy responses to energy emergencies
Publicerad i Arctic Review on Law and Politics, Cappelen Damm Akademisk 2023, Vol. 14
Artikelförfattare: Åsa Össbo
Berätta om artikeln, vad handlar den om?
”Back to Square One” jämför två energipolitiska processer som har haft och kommer att få betydelse för Sápmi på svensk sida. Dels är det en undantagslag som utfärdades vid krigsutbrottet 1939 för att underlätta vattenkraftutbyggnad i syfte att hålla Sverige fri från importberoende. En krisåtgärd som jag jämför med den vindkraftutredning som tillsattes för att få till en smidigare och rättssäkrare tillståndsprövning mot bakgrund av klimatkrisen och behovet av förnyelsebar energiproduktion.
Är den en del av en större undersökning/projekt?
Undersökningen ingår i projektet Damage Done/Skada skedd där vi studerar både historiska och pågående konsekvenser av vatten- och vindkraftutbyggnad samt urfolks rekommendationer när det gäller framtida energiproduktion.
Varför är det en viktig rapport?
Om den gröna omställningsindustrialiseringen ska ha möjlighet att bli rättvisare behöver många aspekter belysas bland annat inkludering i policy-processer. Artikeln lyfter både den historia av landförlust som samer upplevt med vattenkraftutbyggnaden, att hela den nordliga landsdelen på olika sätt offrats för områden och människor som befinner sig på långt avstånd från de områden som påverkas. Detta utlovas (återigen) att ändras med ”en grön framtid i norr” men ånyo gynnas vissa grupper medan andra, framförallt renskötseln, kontinuerligt förlorar på markingreppen.
Vad innebär resultaten, var det något kring resultaten som överraskade er?
Resultatet pekar på att trots att samiska rättigheter förbättrats på senare år kvarstår ändå problem som i vissa avseenden tar svensk energi och urfolkspolitik tillbaka till ruta ett: samer osynliggörs som relevanta rättighetsinnehavare och experter när det gäller deras markanvändning vilket gör att utredningar och politik fortsätter i samma koloniala spår som tidigare. Föga överraskande var nog att samiska organisationer lyfte risker kring åtgärder som övriga remissinstanser förutsatte skulle fungera positivt, exempelvis ersättning/återbäring till kommunerna eller lokalsamhället.
Är det något övrigt som du vill tillägga?
Att företrädare för renskötseln och samiska organisationer ska ha en självklar roll från start i policy-processer som rör deras markanvändning även på ett övergripande plan som var fallet med vindkraftutredningen, är resultatets huvudbudskap.
