Fysioterapeutprogrammet, 180 hp

Behörighetskrav

Idrott och hälsa A, Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A. Eller: Idrott och hälsa 1, Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet 17/A15). Undantag från kravet på idrott kan medges för dig som lämnar in blanketten om undantag/reell kompetens och bifogar intyg som styrker deltagande i gymnastik- eller idrottsverksamhet omfattande minst en gång per vecka under minst ett år.

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en fysioterapeutexamen (Degree of Bachelor of Science in Physiotherapy) och Medicine kandidatexamen med fysioterapi som huvudområde (Degree of Bachelor of Medical Science. Main field of study: Physiotherapy) i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se www.student.umu.se/examen/bestammelser/examensbeskrivningar/

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

(Högskolelagen 1 kap 8 §) Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller på motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Lag (2006:173).

Nationella mål för aktuell examen

För FYSIOTERAPEUTEXAMEN skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som fysioterapeut.

Kunskap och förståelse
För fysioterapeutexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa,
- visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och
- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För fysioterapeutexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra fysioterapeutiska åtgärder samt förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande, behandlande, habiliterande och rehabiliterande arbete på individ-, grupp- eller samhällsnivå,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra vägledande uppgifter,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar och dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För fysioterapeutexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)
För fysioterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

Nationella mål för KANDIDATEXAMEN

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera, företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

Examinationsformer

Examination innebär en bedömning av studentens prestationer och utgör underlag för betygssättning. Bedömningen sker genom skriftliga, muntliga och/eller praktiska prov. Examinationerna är utformade så att en individuell bedömning av studentens prestationer kan göras. Examinationsformerna framgår av respektive kursplan och varierar beroende på ämnets karaktär och omfattning, kursens uppläggning, pedagogiska metoder m.m. I varje kurs ingår en eller flera examinationer samt undervisningsmoment som är obligatoriska. Närmare anvisningar finns i respektive kursplan. Student som underkänts vid ordinarie provtillfälle har rätt till förnyat prov s.k. omprov, tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet från ordinarie prov meddelats och senast två månader efter ordinarie prov (vid sommaruppehåll tre månader efter ordinarie prov) samt ytterligare ett omprov inom ett år, s.k. uppsamlingsprov. Antalet provtillfällen är begränsat till totalt fem för tentamen och två för verksamhetsförlagd utbildning.

Vid praktisk verksamhetsanknuten kurs/klinisk utbildning avgör examinator om underlag för godkänt betyg finns. Om student underkänts, krävs förnyad kurs som begränsas till ett tillfälle.
Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen.

Student som har underkänts två gånger i examination för viss kurs eller del av kurs har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. Vid begäran om byte av examinator skall studenten i första hand vända sig till kursansvarig och i andra hand till studievägledare eller programråd. Student som underkänts utifrån ovan angivna omtentamensregler måste avbryta studierna. Eventuell ansökan om ny utbildningsplats görs hos antagningsenheten.

Under förutsättning att studenten följer universitetets regler för tentamensskrivningar och inte överskrider eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen får en student inte nekas att delta i prov. Detta gäller även då det finns obligatoriska utbildningsmoment som skall ha fullgjorts innan momentet/kursen godkänns. För att godkännas krävs dock att studenten i efterhand fullgör det obligatoriska momentet eller befrias från det. Vid examinationer där tredje part involveras (t.ex. klienter/-patienter) då det av säkerhetsskäl är nödvändigt, kan dock krävas att relevanta undervisningsmoment är fullgjorda innan studenten tillåts delta i prov. Detta anges i kursplanerna.

Student kan få ett betyg omprövat av examinator om det är uppenbart oriktigt och ändringen kan göras snabbt och enkelt.
Student som blivit underkänd har möjlighet att få studievägledning.

Betyg

Betyg sätts på genomgången kurs eller delkurs. Som betyg används en tvågradig betygsskala: G (godkänd) och U (underkänd).

Tillgodoräknande

Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Allmänt

Utbildningen är organiserad för heltidsstudier i ett utbildningsprogram och omfattar sex terminers heltidsstudier (180 högskolepoäng). Programmet är upplagt för campusstudier med stöd av nätbaserad lärplattform. Delar av kurser eller hela kurser kan utformas för att möjliggöra flexutbildning, vilket innebär en kombination av campusstudier och distansstudier via nätet.

Tyngdpunkten i utbildningen utgörs av ämnesområdet fysioterapi. Därutöver ingår relaterad kunskap i form av pedagogik, beteendevetenskap och vetenskaplig metod och vetenskapligt förhållningssätt. Professionell utveckling integreras i form av specifika lärandemål i programmets kursplaner. Det första året fokuseras på "Grunder i fysioterapi". Där läggs den teoretiska grunden för förståelse av relationen mellan kropp, rörelse och hälsa. Detta inkluderar betydelsen av att människan rör sig, är aktiv, kunskap om motorisk inlärning och vad som kännetecknar optimala och dysfunktionella rörelsemönster samt hur fysioterapeuten analyser och skapar förutsättningar för optimala rörelsemönster. Yrkets historiska och etiska grund undersöks, liksom vad yrkesrollen kan innebära i dagens samhälle. Under det andra året sker en fördjupning och tillämpning av kunskap utifrån "Fysioterapi inom rehabilitering". Här sker en tydlig integration mellan fysioterapi, sjukdomslära och farmakologi, beteendevetenskap och pedagogik. Studenten utvecklar sin yrkesidentitet genom att syntetisera, värdera och tillämpa fysioterapins teori och praktik. Under året genomför studenterna en 6-veckors verksamhetsförlagd utbildningsperiod. Det tredje studieåret är inriktat mot "Hälsofrämjande fysioterapi". Fysioterapeutens breddade arbetsområde inom folkhälsa och arbetsliv studeras. Studenten fördjupar sina kliniska kunskaper i fysioterapi och integrerar dessa med kunskaper från tidigare kurser på programmet. Sista terminen avslutas med en 8-veckors verksamhetsförlagd utbildningsperiod.

Den obligatoriska verksamhetsförlagda utbildningen i termin 4 och 6 kan förläggas i Västerbotten, Västernorrland och Jämtland- Härjedalen. Utbildningen anvisar platser.

Studierna kännetecknas av aktivt kunskapssökande, problemlösning och reflektion. Arbetsformerna varierar mellan individuellt arbete, arbete i studiegrupper, praktisk tillämpning, case-metodik, seminarier och föreläsningar samt verksamhetsförlagd utbildning. Kursinnehållet bygger genomgående på vetenskap och beprövad erfarenhet. Under flera kurser i programmet tillämpas ett verksamhetsintegrerat lärande (VIL) vilket innebär samverkan mellan studenter i den egna utbildningen, studenter som går utbildning inom andra områden på universitetet, hälso- och sjukvård likväl som friskvårds-, samhälls- och arbetsliv. Interprofessionellt lärande (IPL) samordnas med andra program inom fakulteten och är under fortsatt utveckling. Observera att viss undervisning kan förekomma på kvälls- och helgtid.

Samtliga diskrimineringsgrunder samt ett globalt perspektiv på hälsa/ohälsa integreras fortlöpande i utbildningen. Praktiska moment i kurserna som innehåller internationella inslag, speciella projekt och uppgifter ger studenterna möjlighet att uppleva och praktisera fysioterapi. Möjlighet till internationalisering ges i termin 5 och 6. Genom hela programmet skattar studenten sin personliga utveckling för ökad professionell kompetens.

Student som följer utbildningsprogrammet är garanterad plats på de baskurser som ges inom ramen för programmet. I kursplanerna anges de förkunskapskrav som gäller för respektive kurs.
Ett självständigt examensarbete om 15 hp ingår. Studenter genomför parvis (och endast i undantagsfall individuellt) ett examensarbete i en självständig process under kontinuerlig handledning. Då examensarbetet genomförs av två studenter skall det i samband med examinationen, tydligt framgå hur båda aktivt bidragit till arbetets genomförande. Tid för genomförande av examensarbetet är avsatt under termin 5.

Baskurser
Grunder i fysioterapi är temat för år ett. Termin 1 innehåller baskurser i anatomi, funktionell anatomi, rörelseanalys och biomekanik, fysiologi, pedagogik. Termin 2 innehåller baskurser i arbetsfysiologi, beteendevetenskap, motorisk kontroll, fysisk förmåga och fysisk träning.

Fysioterapi inom rehabilitering är temat för år två. Termin 3 fokuserar på rehabiliteringen med tillämpning inom andnings- och cirkulationssystemen, rörelse- och stödjesystemet samt psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. I terminen ingår även en första fördjupning och tillämpning av vetenskaplig metod. Termin 4 fokuserar på rehabilitering med tillämpning inom habilitering, neurologisk rehabilitering, geriatrisk rehabilitering samt vid multisjukdom. Därefter följer verksamhetsförlagd utbildning om sex veckor.

Hälsofrämjande fysioterapi är temat för år tre. Termin 5 innehåller kursen examensarbete 15 hp samt en kurs i folkhälsa och arbetsliv. I sista terminen fördjupas det kliniska resonemanget i fysioterapi både genom teori och i praktik genom verksamhetsförlagd utbildning om åtta veckor. Internationalisering är möjlig att göra i termin 5 och 6.

Professionell utveckling, kunskap om yrkesroll och ansvar integreras i kurser genom hela programmet. Temat startar i termin 1 och utvecklas genom programmets teoretiska och praktiska kurser samt kurser som innefattar verksamhetsförlagd utbildning.

Programöversikt
Detaljerad information om kurserna presenteras i studieplanen.
 

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Ansökan om detta görs skriftligen hos Studentcentrum/Antagning efter att studenten fått ett positivt antagningsbesked.
Det är möjligt att överklaga ett negativt beslut om anstånd med studiestart till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Regler för studieuppehåll och studieavbrott finns beskrivna i Högskoleförordningen (1993:100), Antagningsordningen vid Umeå universitet och Regelverket för studieadministration. Ett beviljat studieuppehåll innebär att studenten vid återkomst efter studieuppehållet är garanterad en plats (platsgaranti) på utbildningen under en bestämd tidsperiod. Skäl för att garanteras studieplats efter studieuppehåll kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter. Närmare information om eventuella utbildningsspecifika regler lämnas av ansvarig institution.
Högskolans beslut om ett beviljat studieuppehåll ska avse en bestämd tidsperiod. Om den aktuella utbildnings- eller kursplanen antas ha blivit förändrad vid den tidpunkt när studierna ska återupptas efter ett studieuppehåll, kan studenten erbjudas plats på en motsvarande utbildning. Detta ska då anges i beslutet om studieuppehåll. För studenter som betalar studieavgifter, har uppehållstillstånd för studier eller som beviljats stipendier kan dessa påverkas av ett studieuppehåll.

Student som inte beviljats studieuppehåll enligt ansökan har rätt att överklaga beslutet till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Studieavbrott kan anmälas av studenten eller konstateras av universitetet. Studieavbrott innebär att studenten inte är garanterad plats vid anmälan om återupptagande av studier. Studieavbrottet kan vara självvalt av studenten eller orsakat av att studenten inte uppnår behörighetskrav för senare kurser.

Övrigt

Hälso- och vaccinationsprogram
Smittskydd och Vårdhygien, Region Västerbotten ställer krav på att studenter skall ha genomgått hälso- och vaccinationsprogrammet innan verksamhetsförlagd utbildning/praktik i hälso- och sjukvården, för att motverka smittspridning (se vidare på programmets hemsida)