Civilingenjörsprogrammet i bioteknik, 300 hp

Behörighetskrav

Fysik B, Kemi A, Matematik E. Eller: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet 9/A9)

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en civilingenjörsexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se http://www.student.umu.se/examen/bestammelser/examensbeskrivningar/
Civilingenjörsexamen översätts på engelska till Degree of Master of Science in Engineering. Examen utfärdas med inriktningen bioteknik (Engineering Biotechnology).

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

Se Högskolelagen 1 kap §§ 8-9.

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse

För civilingenjörsexamen skall studenten

• visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området

Färdighet och förmåga

För civilingenjörsexamen skall studenten

• visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen,
• visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,
• visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar,
• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information,
• visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
• visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För civilingenjörsexamen skall studenten

• visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

Lokala mål för aktuell examen

Civilingenjörsutbildningen i bioteknik syftar till att utveckla de kunskaper, färdigheter och attityder som krävs för att kunna delta i utveckling av olika biotekniska tillämpningsområden.

Kunskap och förståelse

För civilingenjörsexamen skall studenten

• visa kunskap inom modern bioteknik och utvecklingsområdet genomik
• visa fördjupade kunskaper inom något av områdena medicinsk bioteknik, växtbioteknik eller bioinformatik

Färdighet och förmåga

För civilingenjörsexamen skall studenten

• visa förmåga att tillämpa grunderna inom modern bioteknik och utvecklingsområdet genomik
• visa förmåga att applicera principer och tekniker i cellulära och molekylära tillämpningsområden,
• visa förmåga att använda datatekniska system och tillämpa statistiska metoder på bioteknik- och genomikdata,
• visa förmåga att använda datorer och instrumentering för mätning och styrning av biotekniska analyser och processer,
• visa färdighet i att redovisa kunskaper, planer och uppnådda resultat i tal och skrift såväl på svenska som engelska,
• visa förmåga att använda ett vetenskapligt arbetssätt och analytiskt tänkande som utgångspunkt för planering, genomförande och utvärdering av experimentell verksamhet och
• visa förmåga att planera och genomföra projekt
• visa förmåga att arbeta både självständigt och i grupp

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För civilingenjörsexamen skall studenten

• visa insikter i genomiks och biotekniks växelverkan med samhälle, ekonomi, individ och miljö

Examinationsformer

Prov sker normalt i slutet av varje kurs, och är muntligt och/eller skriftligt. Det kan helt eller delvis ersättas av fortlöpande kunskapskontroll inom ramen för undervisningen, exempelvis i form av diskussionsseminarier, muntliga och/eller skriftliga rapporter etc.

Studerande som underkänts vid prov skall beredas tillfälle att delta i ytterligare prov enligt de regler som anges i kursplan. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att inför förnyat prov hos prefekt begära att annan lärare utses att bestämma betyg i förnyat prov.

Betyg

Betyg sätts för varje kurs och om så bedöms lämpligt även för delmoment av kurs. Betygssättning sker först när alla prov och alla obligatoriska moment, som t.ex. laborationer, projektrapporter och inlämningsuppgifter är godkända. Om inte annat anges i kursplanen sätts betygen i skalan 3 (Godkänd), 4 (Icke utan beröm godkänd), samt 5 (Med beröm godkänd). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om såväl tidigare utbildning som motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb och i Högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås. Det är att rekommendera att programvägledare kontaktas innan ansökan.

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.

Allmänt

Utbildningsprogrammet leder till en civilingenjörsexamen med inriktning mot bioteknik omfattande totalt 300 högskolepoäng (hp). För att erhålla examen ska 30 hp utgöras av ett självständigt arbete (examensarbetskurs), 15 hp av projektkurser, 7.5 hp av projektledning samt 7.5 hp kurser/kursmoment i hållbar utveckling. Sammanlagt måste minst 75 hp av kurserna i examen ligga på avancerad nivå.

Inriktning och profiler:

Programmet utbildar civilingenjörer i bioteknik, där modern molekylärbiologi/bioteknik har integrerats med de klassiska ingenjörsämnena. Utbildningsprogrammet betonar betydelsen av bioinformatik och genomik för den moderna biotekniken. Programmet har tre profiler: medicinsk bioteknik, växtbioteknik eller bioinformatik.

De fem första terminerna läses kurser som skall ge kunskaper som är grundläggande för en civilingenjörsutbildning i bioteknik vilket innefattar: matematik, matematisk statistik, datavetenskap, kemi, molekylärbiologi, elektronik och fysik. Under termin 6 ges kurser i molekylärbiologi och bioinformatik.

Under senare delen av programmet läser studenterna kurser som är specifika för den profil de valt:

Medicinsk bioteknik -profilen skall ge fördjupade kunskaper om molekylära sjukdomsmekanismer som sedan kan ligga till grund för design, framställning, analys och användning av medicinskt relevanta substanser.

Växtbioteknik -profilen skall ge fördjupade kunskaper om bioteknisk relevant fysiologi, genetik, samt konstruktion av genetiskt förändrade växter och dess användning inom förädlingsområdet. Profilen har inriktning mot växten som en biokemisk produktionsplattform.

Bioinformatik -profilen skall ge fördjupade kunskaper om användning av datavetenskapliga verktyg och system för att kunna hantera genom- och proteomdatabaser samt att med hjälp av statistisk analys av information från experimentella resultat kunna dra relevanta slutsatser. Både inom den medicinska forskningen och inom växtforskningen genereras stora mängder biologiska data som kräver kunskaper inom bioinformatik för att kunna analyseras.

Undervisning och lärandeformer.

De flesta kurser läses på helfart, men även halvfarts- och kvartsfartskurser, som då läses parallellt med andra kurser förekommer.

Utbildningsprogrammet har antagit CDIO-konceptets filosofi (www.cdio.org) och strävar efter att utbilda studenter till att få en helhetssyn på hela livscykeln för produkter och system i vid mening. Med livscykeln menas hela cykeln från idé/koncept till utveckling, produktion, drift, underhåll och skrotning/återvinning. Studenterna skall utbildas så att de efter examen skall kunna arbeta efter modellen -planera - utveckla - implementera - använda när det gäller komplexa produkter, system och tjänster inom bioteknik-/genomikområdet.

Notera att kursutbudet kan förändras från år till år. För att en student ska vara behörig till en kurs måste förkunskapskraven vara uppfyllda d.v.s. examination från tidigare kurs som ger förkunskaper måste vara godkänd. I kursplanen för respektive kurs anges de förkunskaper som gäller. En student som ej uppfyller förkunskapskraven kan medges dispens. Kontakta programstudievägledaren för vidare information om detta.

Baskurser

På en baskurs har studenten platsgaranti. Nedanstående kurser ingår i en civilingenjörsexamen med inriktning mot bioteknik. De fullständiga kraven för examen finns angivna i examensbeskrivningen.
 

Molekylärbiologiområdet
5MO072  Inledande ingenjörskurs i bioteknik 7.5 hp
5MO012  Tillämpad cellbiologi  7.5 hp
5MO013  Organismbiologi  7.5 hp
5MO014  Projekt i bioteknik med mätteknik  12 hp

Av kursen "Projekt i bioteknik med mätteknik", 12 hp, kan i examen 7.5 hp räknas till området molekylärbiologi medan 4.5 hp räknas till området fysik och/eller elektronik. Kursen definieras som en projektkurs (se definition nedan).

Datavetenskap   
5DV105 Programmeringsteknik med Python och Matlab 7.5 hp

Fysik och/eller Elektronik 
5EL267  Sensorer och elektronik  7.5 hp
5EL104  Tillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system 10.5 hp

Kemi
5KE165  Kemins grunder 15 hp
5KE180  Organisk kemi  15 hp
5KE076  Biokemi - Proteinkemi och enzymkinetik  15 hp
5KE053  Kemometri  7.5 hp

Kravet på 7.5 p inom biokemi enligt examensbeskrivningen för bioteknik uppfylls genom kursen Biokemi - Proteinkemi och enzymkinetik, 15 hp (5KE076).

Matematik och matematisk statistik
6MA041  Envariabelanalys 1  7.5 hp
6MA046  Envariabelanalys 2  7.5 hp
5MA160  Linjär algebra  7.5 hp
5MA121  Differentialekvationer för teknologer 7.5 hp
5MS069  Statistik för teknologer  7.5 hp

Examensarbetskurs (självständigt arbete)
5MO087  Examensarbete i bioteknik  30 hp

Valbara kurser

Inom ramen för de mål som skall uppfyllas enligt examensbeskrivningen skall den studerande nå kunskaper inom bioteknik/genomik motsvarande kurser om minst 22.5 hp samt inrikta sin utbildning mot profilområdena medicinsk bioteknik, bioinformatik och/eller växtbioteknik (sammanlagt skall minst 37.5 hp av kurserna ligga inom ett profilområde).

Den studerande kan därför välja bland ett utbud av valbara kurser (se nedan) inom dessa områden.

Med valbar kurs menas att de studerande på programmet ges förtur och har platsgaranti på ett urval av kurser som motsvarar upp till heltidsstudier. Notera att plats inte alltid kan garanteras på de kurser som studenten valt i första hand samt att kurser kan komma att ställas in p.g.a. för få sökande. Förkunskapskrav specificerade i kursplan avgör i vilken ordning kurser kan läsas.

Valbara kurser inom molekylärbiologi/biologi, kemi med inriktning mot bioteknik.
(minst 22.5 hp skall ingå i examen) G= Grundnivå, A= Avancerad nivå.
5MO112  Genetik och genteknik (G) 7.5 hp
5MO113  Genexpression (G) 7.5 hp
5MO114  Strukturbiologi (G) 7.5 hp
5MO115  Bioinformatik och genomanalys (G) 7.5 hp
5BI211   Funktionsgenomik teori (A) 7.5 hp
Observera att kurserna Genetik och genteknik (5MO112) och Genexpression (5MO013) är förkunskapskrav för de tre övriga valbara kurserna.

Valbara kurser: profilkurser
Bland de valbara kurserna finns för varje profil ett antal profilkurser. Vilken ordning dessa kurser kan läsas styrs av kursernas förkunskapskrav. Utöver profilkurserna finns det också ett antal andra valbara kurser. Det kan förekomma variationer i kursutbudet från år till år.
Profilkurser: minst 37.5 hp av valbara profilkurser från vald profil skall ingå i examen varav 22.5 hp på avancerad nivå.

Bioinformatik
5DA000  Applikationsprogrammering i Python (G) 7.5 hp
5DV150  Datastrukturer och algoritmer (Phyton) (G) 7.5 hp
5DV202  Introduktion till databashantering (G) 7.5 hp
5MS059  Statistiska metoder i genetik (A) 7.5 hp
5MO116  Avancerad bioinformatik (A) 7.5 hp

Kursen Funktionsgenomik teori, 7.5 hp (5BI211) kan räknas som profilkurs för bioinformatikprofilen, men kan då inte även räknas som valbar kurs inom biologi, kemi och molekylärbiologi med inriktning mot bioteknik.

Medicinsk bioteknik
5MO122  Farmakologi N/T (A) 15 hp
5MO108  Immunkemiska tekniker  N/T (A) 7.5 hp
5KE168   Teoretisk läkemedelskemi  (A) 7.5 hp
5BI212   Tillämpad funktionsgenomik (A) 7.5 hp
5MO107  Transgenteknologi N/T (A) 7,5 hp

Växtbioteknik
5BI214  Växters cell- och molekylärbiologi (A) 15 hp
5BI210  Tillväxt och utveckling hos växter (A) 15 hp
5BI213  Växtbioteknik och molekylär förädling (A) 15 hp
5BI212  Tillämpad funktionsgenomik (A) 7.5 hp

Projektlednings- och projektkurser

För examen krävs 15 hp projektkurser och 7.5 hp projektledningskurser.

Definition projektledningskurs
En kurs eller moment i "projektledning" syftar till att förmedla kunskap om teorier, modeller och verktyg för att driva och leda projekt med tillämpning i akademiska, industriella och administrativa sammanhang.

I utbildningen finns inslag av gruppdynamik och situationsanpassat ledarskap samt tillämpningsövningar där teorier och modeller illustreras.

Tillämpningsprojekt behöver inte vara relaterade till studentens teknikområde

Definition projektkurs
En projektkurs är en kurs, eller ett moment i en kurs, som till dominerande del bedrivs i projektform.

Detta innebär att:

• arbetet har ett väldefinierat mål och en tydlig beställare
• arbetet syftar till att förbättra eller nyutveckla en prototyp, en produkt, ett system, en tjänst eller till att utföra ett förbättringsarbete som genererar ny kunskap
• arbetet görs i en tillfälligt skapad projektorganisation
• roller, aktiviteter och dokumentation styrs av en dokumenterad projektmetodik

För att kunna räknas som projektkurs krävs att kursen eller momentet markerats som projektkurs i programmets utbildningsplan eller att programansvarig före kursstart skriftligt godkänt kursen eller momentet som projektkurs utifrån definitionen ovan.

Tolkning av examenskravet för civilingenjörsexamen

För att uppfylla examenskravet inom civilingenjörsutbildningen omfattande 15 hp projektkurs skall minst 7,5 hp utgöras av projektarbete som bedrivits i grupp om minst tre personer.

Projektens innehåll är i regel relaterat till studentens teknikområde.

Projekt- och projektledningskurser
5MO014  Projekt i bioteknik med mätteknik (G) 12 hp
5TN000 `Design-Build-Test`, projektkurs för ingenjörer (A) 15 hp

Kursen Projekt i bioteknik med mätteknik, 12 hp (5MO014) är en baskurs. Kursen `Design-Build-Test`, projektkurs för ingenjörer, 15 hp (5TN000) är en valbar kurs och räknas som 7.5 hp i projektarbete och 7.5 hp i projektledning.
Efter att ha genomgått kurserna Projekt i bioteknik med mätteknik, 12 hp samt `Design-Build-Test`, projektkurs för ingenjörer, 15 hp uppfylls examenskraven om 15 hp i projektkurser samt kravet på 7.5 hp i projektledning.

Kurser inom teknik för hållbar utveckling
För examen krävs kurser/kursmoment om 7.5 hp inom hållbar utveckling.

5EL240 Teknik för hållbar utveckling   7.5 hp

Efter att ha genomgått kursen Teknik för hållbar utveckling, 7.5 uppfylls examenskravet på 7.5 hp i kurser inom teknik för hållbar utveckling.

Fria kurser
Fria kurser söks i öppen konkurrens. Fria kurser från andra lärosäten kan ingå i en examen.

Programöversikt

Blockschema

Åk 1

Åk 2

Åk 3

Åk 4 Medicinsk bioteknikprofil

Åk 4 Bioinformatikprofil

Åk 4 Växtbioteknikprofil

Åk 5 Medicinsk bioteknik profil

Åk 5 Bioinformatikprofil

Åk 5 Växtbioteknikprofil

* Alternativt kan kursen, Teknik för hållbar utveckling, 7.5hp, läsas under period 2 (50%)

Examensarbete/självständigt arbete
Examensarbete (kursen 5MO087 Examensarbete bioteknik, 30 hp) inom civilingenjörsprogrammet i bioteknik utförs normalt efter programmets nio första terminer, och får påbörjas när förkunskapskraven i kursplanen är uppfyllda. I examensarbetet som omfattar 30 högskolepoäng skall den studerande tillämpa de kunskaper som förvärvats under studietiden och redovisa resultatet av arbetet såväl muntligen, i form av ett seminarium, som skriftligen, i form av en rapport/uppsats. Arbetet ska innehålla någon form av ämnesmässig fördjupning inom bioteknik-/genomikområdet. Uppgiften utförs normalt individuellt, men i enstaka fall, efter godkännande av kursansvarig, är det också tillåtet att två studenter gemensamt utför ett examensarbete.

Examensarbetet kan med fördel förläggas till näringslivet. Arbetet med examensarbetet är dock en del av universitetsstudierna. En handledare vid universitetet ska alltid utses, som har ansvaret för att erforderlig ämnesfördjupning uppnås.

Rapporten ska språkligt och stilistiskt utformas så att den kvalitetsmässigt motsvarar rapporter inom akademin. Rapporten ska vara skriven på engelska (i undantagsfall kan rapporten skrivas på svenska, efter godkännande av kursansvarig).

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos Studentcentrum/Antagning efter att studenten fått ett positivt antagningsbesked.

Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Ett beviljat studieuppehåll innebär att studenten vid återkomst efter studieuppehållet är garanterad en plats (platsgaranti) på utbildningen under en bestämd tidsperiod. Skäl för att garanteras studieplats efter studieuppehåll kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter. Högskolans beslut om ett beviljat studieuppehåll ska avse en bestämd tidsperiod. Om den aktuella utbildnings- eller kursplanen antas ha blivit förändrad vid den tidpunkt när studierna ska återupptas efter ett studieuppehåll, kan studenten erbjudas plats på en motsvarande utbildning. Detta ska då anges i beslutet om studieuppehåll. För studenter som betalar studieavgifter, har uppehållstillstånd för studier eller som beviljats stipendier kan dessa påverkas av ett studieuppehåll. Ansökan om studieuppehåll lämnas till Infocenter.

Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Studieavbrott kan anmälas av studenten eller konstateras av universitetet. Studieavbrott innebär att studenten inte är garanterad plats vid anmälan om återupptagande av studier. Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till Infocenter.

Övrigt

Se även regelsamlingen för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Umeå universitet
https://www.umu.se/regelverk/