Juristprogrammet, 270 hp

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Historia 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en juristexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se http://www.student.umu.se/examen/bestammelser/examensbeskrivningar/
Juristexamen översätts på engelska till Degree of Master of Laws.

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

Juristprogrammet leder till juristexamen (tidigare juris kandidatexamen), som är en yrkesexamen på avancerad nivå. Om utbildning på grundnivå och avancerad nivå – se Högskolelagen 1 kap. 8 och 9 §§.
 

Nationella mål för aktuell examen

För juristexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta inom yrken för vilka juristexamen är ett behörighetskrav samt inom annan yrkesverksamhet inom det juridiska området som förutsätter sådan kunskap och förmåga.

Kunskap och förståelse
För juristexamen skall studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa fördjupad kunskap i och förståelse av centrala juridiska ämnen samt kunskap i andra ämnen som är av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna,
– visa kännedom om rättssystemets roll nationellt och internationellt,
– visa kunskap om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser, och
– visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Färdighet och förmåga
För juristexamen skall studenten
– visa fördjupad förmåga att tillämpa kunskap samt att göra kvalificerade bedömningar,
– visa fördjupad förmåga att använda olika tolknings- och tillämpningsmetoder inom juridik,
– visa förmåga att systematiskt, kritiskt och självständigt identifiera, formulera och analysera frågeställningar samt planera och genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
– visa förmåga att arbeta såväl individuellt som i samverkan med andra, och
– visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För juristexamen skall studenten
– visa förmåga att inom området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor, såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter,
– visa förmåga till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

(Högskoleförordningen, Bilaga 2 – examensordningen)

Examinationsformer

Examinationen syftar till att utvärdera om de förväntade studieresultat som framgår av respektive kursplan har uppnåtts. Examination sker vanligen genom en skriftlig, individuell tentamen eller ett annat skrifligt individuellt arbete och godkända aktiviteter på obligatoriska moment, men även andra examinationsformer kan förekomma. Dessutom krävs det i regel godkända aktiviteter på obligatoriska moment. Närmare föreskrifter om examinationsformer m.m. anges i kursplanen för respektive kurs.

Betyg

På de kurser som ges av Umeå universitet inom ramen för programmet tillämpas fyra betygsgrader, Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA) och Med beröm godkänd (AB). Den som godkänts vid ett prov eller en examination får inte genomgå förnyat prov.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt:
http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.

Allmänt

Allmänt
Juristprogrammet förbereder för yrken där juristexamen är ett behörighetskrav, som t.ex. domare, åklagare och advokat. Utbildningen ger också en god grund för juridiskt och annat kvalificerat arbete inom t.ex. banker, försäkringsbolag, privata företag, statliga och kommunala myndigheter samt andra organisationer. Programmet förbereder också för studier på forskarutbildningsnivå.

Programmets inriktning är att ge studenten metoder för analys, argumentation och problemlösning. Den analytiska och metodologiska träningen betonas genomgående samtidigt som stor vikt fästs vid muntlig och skriftlig framställning. Studenten kommer till följd av detta att vara mycket väl lämpad för arbete med juridiska problem och frågeställningar. Hon eller han har också utmärkta förutsättningar för att ta sig an en lång rad andra kvalificerade arbetsuppgifter av skiftande natur som ställer krav på analytisk förmåga, argumentationsanalys och förmåga till muntlig och skriftlig framställning.

Programmet bygger på ett problembaserat lärande, där den enskilde studentens egna aktiviteter och arbetet i mindre grupper utgör basen för lärandet. Den undervisning som bedrivs under utbildningen genomförs vanligtvis i mindre grupper i bl.a. seminarier, övningar och processpel.

Programmet syftar inte bara till ett studium av rättsreglerna, utan också till att ge studenten en vidgad förståelse för rättssystemet utifrån bl.a. ett genusperspektiv samt den europeiska rättens påverkan på det svenska rättssystemet. Genom det problembaserade lärandet och studiet av rätten ur olika perspektiv tränas studentens förmåga att systematiskt, kritiskt och självständigt identifiera, formulera och analysera rättsliga problem. Programmets upplägg och innehåll förbereder således studenten för den verklighet som praktiskt verksamma jurister möter i sitt dagliga arbete.

Förutom en ämnesmässig progression innehåller programmet en progression vad avser bl.a. analysförmåga, problemlösning samt förmåga till muntlig och skriftlig framställning. Under programmets gång tilldelas studenten alltmer komplicerade och sammansatta uppgifter, vilket innebär att kraven på analys- och problemlösningsförmåga successivt ökar.

Programmet består av baskurser, valbara kurser och/eller fria kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå.

För att erhålla en juristexamen vid Umeå universitet krävs kurser på avancerad nivå motsvarande minst 80 högskolepoäng i huvudområdet rättsvetenskap. I programmet ingår obligatoriska kurser på avancerad nivå som omfattar 50 högskolepoäng. Därutöver måste alltså studenten läsa ytterligare valbara/fria kurser om 30 högskolepoäng i rättsvetenskap på avancerad nivå för att uppfylla kraven för juristexamen.

Baskurser
Baskurserna ges på programmets terminer ett till och med sex och på den nionde terminen (se programöversikten nedan). De omfattar sammanlagt 210 högskolepoäng. Student är garanterad plats på alla baskurser under förutsättning att förkunskapskraven för aktuell kurs är uppfyllda. Förkunskapskapskrav liksom information om hur de olika kurserna är upplagda anges i respektive kursplan.

Kurserna T 6:2 - Rättens historia, teori och metod, 20 högskolepoäng, och T 9 - Examensarbete, 30 högskolepoäng, är på avancerad nivå. Övriga baskurser är på grundnivå.

Valbara kurser
Under programmets termin 7 och 8 läser studenten valbara och/eller fria kurser.
En sammanställning av utbudet av valbara programkurser – som kan ändras över tiden – finns på www.jus.umu.se.

Studenten är garanterad plats på ett urval av de valbara kurser som Umeå universitet erbjuder inom ramen för programmet under förutsättning att förkunskapskraven för aktuell kurs är uppfyllda. Någon garanti att få sitt förstahandsval finns dock inte. Förkunskapskapskrav liksom information om hur de olika kurserna är upplagda anges i respektive kursplan.

Fria kurser
Fria kurser kan ingå i examen under förutsättning att de inte har ett likartat innehåll som de baskurser och valbara kurser som också ska ingå i examen. Fria kurser söks i öppen konkurrens. Även kurser som ges på andra lärosäten i Sverige eller utomlands kan tillgodoräknas som fri kurs.

Som ovan nämnts så måste det i en juristexamen som utfärdas vid Umeå universitet ingå kurser på avancerad nivå motsvarande minst 80 högskolepoäng i huvudområdet rättsvetenskap. Det innebär att förutom de baskurser som ges på avancerad nivå måste valbara/fria kurser om 30 högskolepoäng i rättsvetenskap på avancerad nivå ingå i examen.

Programöversikt
Här ges en översikt av de kurser som ingår i programmet.

Termin 1
T 1:1 - Introduktion till juridiken och civilrätt, 15 högskolepoäng.
T 1:2 - Konstitutionell rätt och EU-rätt, 15 högskolepoäng.

Termin 2
T 2 - Civilrätt, 30 högskolepoäng.

Termin 3
T 3 - Civilrätt, 30 högskolepoäng.

Termin 4
T 4 - Förvaltningsrätt, skatterätt och miljörätt, 30 högskolepoäng.

Termin 5
T 5 - Straff- och processrätt, 30 högskolepoäng.

Termin 6
T 6:1 - Internationell rätt, 10 högskolepoäng.
T 6:2 - Rättens historia, teori och metod, 20 högskolepoäng.

Termin 7
Valbara/fria kurser om totalt 30 högskolepoäng.

Termin 8
Valbara/fria kurser om totalt 30 högskolepoäng.

Termin 9
T 9 - Examensarbete, 30 högskolepoäng.

Övrigt
Kurserna ska läsas i den ordning som anges i programöversikten. Det innebär att de valbara och/eller fria kurserna ska läsas under termin 7 och 8.

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, studentfackliga uppdrag eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Ansökan om anstånd lämnas till StudentCentrum.

Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Den studerande som antagits till programmet kan ansöka om studieuppehåll. Ansökan lämnas till studie-/programvägledaren. Studieuppehåll med platsgaranti kan beviljas av följande skäl: sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn eller studentfackliga uppdrag.
Negativt beslut om att få återuppta studierna efter studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Den studerande som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till studie-/programvägledaren.

Övrigt

Tillträde till kurserna i programmet regleras i kursplanerna.