Engelskt namn: BA Programme for Museums and Heritage Studies
Denna utbildningsplan gäller: HT17 och tillsvidare
Programkod: HGMUK
Högskolepoäng: 180
Diarienummer: 511-1314-12
Ansvarig fakultet: Humanistiska fakulteten
Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2012-05-31
Reviderad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2017-03-11
Grundläggande behörighet
Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor. Filosofie kandidatexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Arts. Examen utfärdas i huvudområdet Museologi med inriktning Museer och kulturarv.
[Högskolelagen 1 kap 8 §] Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
Det övergripande målet är att de studerande efter utbildningen ska ha tillägnat sig de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för kvalificerat arbete inom den museala samhällssektorn. Studerande ska även kunna tillämpa relevanta teoretiska perspektiv och vetenskapliga metoder för att självständigt kunna studera och analysera museer och kulturarv i relation till samhället.
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen i museologi med inriktning mot museer och kulturarv ska studenten
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen i museologi med inriktning mot museer och kulturarv ska studenten
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen i museologi med inriktning mot museer och kulturarv ska studenten
Se rubriken Examination i kursplanen för respektive termin
Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs eller visst moment sker examination enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen eller kontakta Studentcentrum/Examina.
Museologi 120 hp, samt avslutande 60 hp profilkurser
Det här är programmet för dig som vill arbeta med utställningar, information och museipedagogik, inom kulturmiljövård, på museum eller inom offentlig förvaltning. Vi erbjuder ett tydligt planerat program med inriktning på din framtida yrkesmarknad. De två första åren läser de studerande speciellt framtagna museologiska kurser, och det sista året specialiserar de sig utifrån egna intressen (vanligen arkeologi, etnologi eller konst- och bildvetenskap).
Terminerna 1 till 4 omfattar heltidsstudier i museologi. Studerande som följer utbildningsprogrammet är garanterad plats på de kurser som ges inom ramen för programmet. En förutsättning för att få läsa en kurs är dock att man uppfyller de förkunskapskrav som uppställs. I kursplanerna anges de förkunskapskrav som gäller för respektive kurs.
De fyra inledande terminernas studier baseras på kombinationer mellan föreläsningar, praktiska övningar, seminarier och fallstudier. Kurserna innehåller föreläsningar, exkursioner, gruppövningar, redovisningar, skrivuppgifter, projektuppgifter, samt praktik med tillgång till handledning. Samtliga fyra terminer innehåller inslag av praktisk museologi där studenterna kontinuerligt får möjlighet att koppla samman aktuella teman med museologisk praktik.
Första året på programmet skaffar den studerande sig grundläggande kunskaper om museer och kulturarv. De lär sig om verksamhetens historiska rötter, om kulturarv och naturmiljöer, hur man samlar in, väljer ut och tolkar museirelaterad kunskap och vad som styr de processerna. De läser också teori kring utställningsarbete, pedagogik m.m., men även praktiska tillämpande kursmoment. Flera studiebesök ingår.
Under andra året fördjupar de studerande sina kunskaper i kulturanalys, alltså kulturens betydelse för samhällslivet. De lär sig t. ex. mer om maktordningar som genus, social skiktning och etnicitet. De använder sedan de kunskaper du tillägnat dig genom att skriva en kandidatuppsats. Det här året avslutas med en praktikperiod under halva terminen, i regel på ett museum.
Tredje året skaffar sig den studerande spetskompetens i ett ämne med musei-anknytning. Programmet för museer och kulturarv avrundas med fritt valda profilstudier under terminerna 5 och 6. Studerande förutsätts genom individuellt val läsa något av ämnena: arkeologi, etnologi eller konst- och bildvetenskap (för kandidatexamen i museologi med inriktning mot museer och kulturarv). Programstudenter har förtur till kurser i dessa ämnen. Det är möjligt att läsa kurser inom andra ämnen under det tredje året men de kurserna söks då i öppen konkurrens och kan användas i en generell kandidatexamen i museologi (utan inriktning).
Med detta innehåll och upplägg erbjuds den studerande en unik möjlighet till fördjupad kunskap och progression i lärandet. Nedan beskrivs vilka särskilda fördjupningar och kompetenser som erhålls inom ramen för Programmet för museer och kulturarv.
Allmän museologi
Museologi är ett ämne som handlar om människans och samhällets relation till kultur- och naturarvet. Numera hänvisar vi lika gärna till kulturarvsvetenskap som till det litet abstrakta ordet museologi. Som det framgår av ämnesnamnet utgår vi ofta från just museet som en arena för olika värderingar och aktiviteter, vilket i sin tur är kopplat till begreppet kulturarv. Museiverksamhet handlar om ett aktivt historiebruk och samtidsdokumentation och om hur och varför det bevaras och visas historiska lämningar och miljöer. Förståelsen för, en museologisk analys oftast bred och mångfacetterad med inslag av idéhistoria, kulturanalys, filosofi etc. Museologi är därmed ett tvärvetenskapligt ämne som använder många andra ämnen inom både humaniora och samhällsvetenskap.
Praktisk museologi
Parallellt med de teoretiska, historiska och analytiska genomgångarna på utbildningen, har vi även arbetat in en regelbunden praktisk anknytning till den generella museibranschen,med tonvikt på kulturhistoriska museer. Detta handlar konkret om:
Fördjupningar i temat materiellt och immateriellt kulturarv
Programmet för museer och kulturarv erbjuder föreläsningar, seminarier, studiebesök och praktiska tillämpningar där vi skärskådar och problematiserar aspekter på bevarande, vårdande och visande av kulturarv. Detta (historiebruk) handlar konkret om:
Fördjupningar i representationsfrågor, normkritik och museologisk kulturanalys
Programmet för museer och kulturarv erbjuder föreläsningar, seminarier, praktiska tillämpningar och studiebesök där vi skärskådar och problematiserar aspekter av minnesvårdens värdegrunder och agenda. Detta handlar konkret om:
Forskningsförberedande utbildning
Utbildningen erbjuder möjlighet att studera upp till masternivå, och ger även möjlighet doktorera i ämnet. Detta handlar konkret om:
Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, studentfackliga uppdrag eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Ansökan om anstånd lämnas till Studentcentrum.
Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet ska universitetet besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (till exempel föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programföreståndaren eller motsvarande.