Kulturentreprenörsprogrammet, 120 hp

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt högskoleutbildning om minst 60 hp (40 poäng) i avslutade kurser.

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor. Filosofie kandidatexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Arts. Examen utfärdas i huvudområdet Kulturanalys med inriktning mot kulturentreprenörskap.

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

[Högskolelagen 1 kap 8 §] Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen,
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037).

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser,  frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Lokala mål för aktuell examen

Det övergripande målet är att studenten efter utbildningen skall ha tillägnat sig de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för kvalificerat arbete inom den kulturentreprenöriella sektorn. Studerande skall även kunna tillämpa relevanta teoretiska perspektiv och vetenskapliga metoder för att självständigt kunna studera och analysera aspekter på kulturverksamheter.

Kunskap och förståelse
För Filosofie kandidatexamen i huvudområdet Kulturanalys med inriktning mot kulturentreprenörskap skall studenten

• Ha god kunskap om kulturanalytisk teori och metod
• Ha god kunskap om kommunikationsteori
• Ha god förståelse för konstnärliga och publika processer
• Ha goda insikter i entreprenörsverksamheter ur såväl sociala och ekonomiska som juridiska sammanhang
• Ha goda kunskaper i projektledning, projektutveckling och projektarbete

Färdighet och förmåga
För Filosofie kandidatexamen i huvudområdet Kulturanalys med inriktning mot kulturentreprenörskap skall studenten

• Uppvisa förmåga att i tal, skrift och med hjälp av digitala gestaltnings- och presentationsformer kunna kommunicera egna och andras undersökningsresultat, presentera företagsidéer och kulturprojekt samt förmedla projektbeskrivningar, -rapporteringar och -utvärderingar
• Uppvisa förmåga att omsätta idéer om kulturentreprenöriell verksamhet i planering och genomförande
• Uppvisa färdighet i att praktiskt organisera och leda kulturprojekt
• Uppvisa förmåga att omsätta kulturteoretiska kunskaper och entreprenörsfärdigheter med anknytning till arbetslivet

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För Filosofie kandidatexamen i huvudområdet Kulturanalys med inriktning mot kulturentreprenörskap skall studenten

• Uppvisa förmåga att kunna realistiskt värdera kulturprojekt ur konstnärligt, socialt och ekonomiskt perspektiv
• Ha insikt i och respekt för upphovsrätt och andra mellanmänskliga frågeställningar som aktualiseras inom kulturområdet
• Uppvisa ett medvetet förhållningssätt till social och kulturell mångfald

Examinationsformer

Studenterna inventerar nischer inom kultursektorn och genomför fallstudier. Både självständigt arbete och arbete i grupp är viktiga arbetsformer, vilket gäller såväl utredningar som reella projekt. Kunskaper i skriftlig och muntlig presentation betonas fortlöpande. I övrigt ges undervisningen i form av föreläsningar, tillämpningsövningar, gruppövningar, seminarier – till stora delar i laborativa miljöer – och projekthandledning samt praktik. Se vidare om examination i kursplanen för respektive termin.

Betyg

Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs eller visst moment sker examination enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt

www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
Studenten har rätt att överklaga beslut om avslag. Detta ska göras skriftligt till Överklagandenämnden för högskolan, inom tre veckor från den dag studenten fick ta del av beslutet. Studenten ska då skicka sin motivering och önskemål om ändring till Umeå universitet som sedan skickar det vidare till Överklagandenämnden för högskolan.

Allmänt

Kulturentreprenörsprogrammet är inriktat på verksamhetsutveckling, entreprenörskap och projektledarskap inom kultursektorn och så kallade kreativa miljöer/näringar. Utbildningen ger en handlingskompetens genom att studenten tillsammans med projekthandledare och mentorer utvecklar reella projekt som kan igångsättas under utbildningen och/eller efter avslutad utbildning. Programmet erbjuder även ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt för ökad kännedom om vilka effekter och konsekvenser det kan få när människor kategoriseras som tillhörande en viss kultur. Att skapa medvetenhet om konsekvenserna av denna kulturalisering, till exempel i förhållande till HBTQ-personer, funktionsnedsatta, nya svenskar och etniska minoriteter, är centralt i programmet. Nya medier har en väsentlig position i utbildningen.

År 1
Under första året ges en historisk bakgrund till kulturpolitikens framväxt och tillkomst som politikområde. Detta innefattar också en översikt av kulturpolitik, institutioner och organisationer idag: hur myndigheter, institutioner, finansieringsformer, bidrag (etc.) fungerar. Tid ägnas åt kulturteoretiska reflektioner utifrån begreppet kultur samt vilken potential kultur har för olika former av näringsverksamhet. Den expanderande upplevelseindustrin uppmärksammas: Hur har denna vuxit fram? Vilka linjer, former och möjligheter finns inom denna bransch?
Vidare diskuteras entreprenörers roller i samhället utifrån aspekter på ekonomi, innovation, tillväxt och kommunikation. Detta innefattar även förståelse för hur sociala och kulturella kategorier som kön, klass, sexualitet, funktionsnedsättning, etnicitet, ålder och regional tillhörighet, kan påverka ramarna för entreprenörskapet. Särskilt uppmärksammas entreprenörskap inom kulturområdet och de kreativa näringarna, med deras likheter och skillnader till andra former av entreprenörskap. En ökad förståelse ges för hur konstnärligt utvecklingsarbete sker från idé till färdig produkt.
Under läsåret behandlas vad ett projekt kan innefatta samt vad projektarbete och ledarskap innebär i teori och praktik. Vidare behandlas vad det innebär att arbeta i grupp och fatta gruppbaserade beslut genom ett konkret projektarbete och praktik. Olika typer av digitala presentations- och gestaltningsformer ingår fortlöpande.

År 2
Under år två introduceras teoretisk orientering om olika inriktningar av strategisk kommunikation. Begreppet PR diskuteras och problematiseras. Relationer till traditionella och så kallade nya medier behandlas från både entreprenörens och kundens perspektiv. Studenten får även en orientering om relevanta juridiska och etiska frågeställningar, som upphovsrätt, avtalsrätt, associationsrätt och skatterätt med inriktning mot kultursektorn. Vidare behandlas intellectual property, yttrandefrihet, arbetsrätt och fackliga relationer. Likaså ingår en orientering om affärsverksamhetens roll för kulturen.
Under sista teminen arbetar den studerande självständigt med att utveckla en projekt- eller företagsidé som kan igångsättas under och/eller efter avslutad utbildning.

Student som följer utbildningsprogrammet är garanterad plats på de baskurser som ges inom ramen för programmet. En förutsättning för att få läsa en kurs är dock att man uppfyller de förkunskapskraven som uppställs. I kursplanerna anges de förkunskapskrav som gäller för respektive kurs.

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar. Ansökan om detta görs skriftligen hos StudentCentrum.

Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet ska universitetet besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (till exempel föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programföreståndaren eller motsvarande.

Studieplan

Termin 1

Termin 2

Termin 3

Termin 4