Programmet för kulturentreprenörskap, 180 hp

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se http://www.student.umu.se/examen/bestammelser/examensbeskrivningar/ Filosofie kandidatexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Arts. Examen utfärdas i  huvudområdet kulturanalys (Cultural Analysis) med inriktningen mot kulturentreprenörskap (Cultural Entrepreneurship).

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

[Högskolelagen 1 kap 8 §] Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen,
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037).

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Lokala mål för aktuell examen

Det övergripande målet är att studenten efter utbildningen skall ha tillägnat sig de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för kvalificerat arbete som kulturentreprenör. Studerande skall även kunna tillämpa relevanta teoretiska perspektiv och vetenskapliga metoder för att självständigt kunna studera och analysera aspekter av kulturverksamhet.

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen i kulturanalys med inriktning mot kulturentreprenörskap ska studenten:

• visa kunskap om olika utvärderingsmetoder i teori och praktik, samt kunna reflektera kritiskt kring deras roll i samhället,
• kunna analysera upplevelsesamhället och aktuella politiska strömningar,
• visa kunskap om entreprenöriella verksamheter ur såväl sociala och ekonomiska som juridiska perspektiv.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen i kulturanalys med inriktning mot kulturentreprenörskap ska studenten:

• visa förmåga att leda och delta i projekt,
• visa förmåga att kommunicera och presentera  undersökningsresultat, företagsidéer och kulturprojekt samt visa förmåga att förmedla projektbeskrivningar, projektrapporter och projektutvärderingar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen i kulturanalys med inriktning mot kulturentreprenörskap ska studenten:

• visa ett medvetet förhållningssätt till hållbar utveckling och hållbara projekt,
• visa ett medvetet förhållningssätt till frågor om jämställdhet och social och kulturell hållbarhet,
• visa insikt i och respekt för upphovsrätt och andra mellanmänskliga frågeställningar som aktualiseras inom kulturområdet.

Examinationsformer

Examination sker fortlöpande genom muntliga och skriftliga uppgifter, både individuellt och i grupp. Se vidare om examination i kursplanen för respektive termin.

Betyg

Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs eller viss modul sker examination enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen eller kontakta Studentcentrum/Examina.

Studenter som har 60 hp i avklarade kurser inom huvudområdena etnologi, kulturanalys, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, museologi eller motsvarande kan bedömas som behöriga till termin 3 på programmet. Ta kontakt med programansvarig för information om hur man söker till senare del av program.

Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Studenten har rätt att överklaga beslut om avslag. Detta ska göras skriftligt till Överklagandenämnden för högskolan, inom tre veckor från den dag studenten fick ta del av beslutet. Studenten ska då skicka sin motivering och sitt önskemål om ändring till Umeå universitet som sedan skickar det vidare till Överklagandenämnden för högskolan.

Allmänt

Programmet för kulturentreprenörskap är inriktat på verksamhetsutveckling, entreprenörskap och projektledarskap inom kultursektorn och så kallade kreativa miljöer/näringar. Utbildningen ger en handlingskompetens genom att studenten tillsammans med projekthandledare utvecklar reella projekt som kan igångsättas under utbildningen och/eller efter avslutad utbildning.
Programmet erbjuder även ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt för ökad kunskap och medvetenhet om effekter och konsekvenser av kategoriserande och värderande av människor i olika grupper och ger en kompetens att hantera förändringar och övar förmågan att hitta lösningar på problem.
Programmets pedagogik bygger på att lära genom att göra och lära genom att reflektera. Under utbildningen används verktyg för att arbeta med projekt särskilt riktade mot de kulturella och kreativa näringarna. Projektformer, utvärderingar, omvärldsanalys, ledarskap och entreprenörskap behandlas. Olika typer av digitala presentations- och gestaltningsformer ingår fortlöpande.

År 1
Termin 1
Den första terminen behandlar grundläggande kunskaper i ämnet kulturanalys, dess teoribildningar och centrala begrepp, såsom kultur och identitet. Vidare studeras hur kulturanalytisk teori kan omsättas praktiskt, bland annat genom normkritik och antidiskrimineringsarbete. Dessutom introduceras kunskaper i IT, strategisk kommunikation och datorstödda presentationer samt narrativitet. Utöver detta övas studenten i att planera och genomföra en utvärdering i förhållande till det så kallade granskningssamhället.

Termin 2
Under terminen behandlas politik, upplevelsesamhället, kulturekonomi och betydelser av olika kulturmönster. Vidare ingår kunskaper i aktuell kulturanalytisk teori och kulturanalytiska metoder, till exempel intervjuer, observationer och textanalyser, samt teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter i kunskapssökning generellt. Terminen avslutas med studier i fältteknik och insamlande av material som sedan används i författandet av en mindre uppsats.

År 2
Termin 3
Terminen börjar med teambuildning och fortsätter med frågeställningar kring artificiell intelligens och vad den sortens digitala möjligheter kan ha för inverkan på ett kulturentreprenörskap. Därefter behandlas projekt, projektarbete och ledarskap genom att studenterna själva leder och genomför riktiga projekt som möter en verklig publik. Vidare diskuteras vad det innebär att arbeta i grupp och fatta gruppbaserade beslut. Entreprenörers roller i samhället utifrån aspekter av ekonomi, innovation, tillväxt problematiseras.
 
Termin 4
Terminen problematiserar event och studenterna planerar och genomför egna event. Studenten får även en orientering om relevanta juridiska och etiska frågeställningar, som upphovsrätt, avtalsrätt, associationsrätt och skatterätt med inriktning mot kultursektorn. Vidare behandlas intellectual property, yttrandefrihet, arbetsrätt och fackliga relationer. Likaså ges en orientering rörande affärsutveckling och finansiering.

År 3
Termin 5
Under terminen planerar studenten med stöd av lärare/handledare en kommande praktikperiod som genomförs under termin 6. Som förberedelse inför det examensarbete som skrivs under terminen fördjupas kunskaperna  i vetenskaplig materialinsamling, bearbetning och analys. Terminen ger därutöver fördjupad digital kompetens, bland annat genom att studenterna arbetar med individuella ljud- och bildproduktioner.

Termin 6
Terminen inleds med att studenterna arbetar med ett fördjupat individuellt eller kollektivt projektarbete. Därefter följer ett inslag om karriärplanering som innebär att studenterna utifrån sina samlade kunskaper och kompetenser förbereder sig för ett kommande arbetsliv. Terminen avslutas med praktik som antingen genomförs på hemmaplan eller utomlands. Under terminen ges dessutom studenterna möjlighet att studera utomlands eller välja egna kurser.

Internationalisering
Kulturanalysens arbetsområde går utöver de nationella gränserna. Därför har programmet en utformning som både praktiskt och teoretiskt förbereder för en arbetsmarknad utanför Sverige. Detta gäller också exkursioner och praktikplatser.

Programöversikt
Baskurser
Termin 1. Kulturanalys A 30 hp
Termin 2. Kulturanalys B 30 hp
Termin 3. Kulturentreprenörskap 3 30 hp
Termin 4. Kulturentreprenörskap 4 30 hp
Termin 5. Kulturanalys C 30 hp

Valbar kurs
Termin 6. Kulturanalytisk tillämpning 30 hp

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag, militär grundutbildning enligt förordningen om militär grundutbildning eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Ansökan om anstånd lämnas till Studentcentrum. Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet ska universitetet besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (till exempel föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programansvarig eller motsvarande.