"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Utbildningsplan:

Konstnärligt magisterprogram i adaption-litterär förlaga till långfilmsmanus, 60 hp

Engelskt namn: Degree of Master of Fine Arts (60 credits) in adaptation-novel to script

Denna utbildningsplan gäller: VT14 och tillsvidare

Programkod: HAALM

Högskolepoäng: 60

Diarienummer: 511-2526-12

Ansvarig fakultet: Humanistiska fakulteten

Beslutad av: Rektor, 2012-12-11

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet: kandidatexamen. Särskild behörighet: Minst 90 hp inom områdena manus, regi, film eller motsvarande, alternativt relevant väl dokumenterad yrkeserfarenhet inom film och rörlig bild. Dessutom krävs även ett godkänt arbetsprov och ett personligt brev. Engelska A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Examen

Konstnärlig magisterexamen i manusförfattande för film, tv och nya medier

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

UTDRAG UR HÖGSKOLELAGEN KAP 1:
9 § Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

  • ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
  • utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
  • utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173).

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse
För konstnärlig magisterexamen skall studenten

  • visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa förtrogenhet med metod och processer för att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer inom området.

Färdighet och förmåga
För konstnärlig magisterexamen skall studenten

  • visa förmåga att självständigt och kreativt kunna formulera nya frågor och bidra till kunskapsutvecklingen, lösa mer avancerade problem, utveckla nya och egna uttryckssätt samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen,
  • visa förmåga att med ett utvecklat personligt uttryck skapa och förverkliga egna konstnärliga idéer, självständigt identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig magisterexamen skall studenten

  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om konstens roll i samhället, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Lokala mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse
För konstnärlig magisterexamen skall studenten

  • visa fördjupad förståelse för manusprocessen samt manusets praktiska och teoretiska grund,
  • visa fördjupad förståelse av centrala adaptionsteoretiska problem och kreativa metoder,
  • ha fördjupade kunskaper om processen hur manus blir till film.

Färdighet och förmåga
För konstnärlig magisterexamen skall studenten

  • visa de kreativa och tekniska färdigheter som krävs för gestaltande arbete i processen från litterär förlaga till manus,
  • visa förmåga att kritiskt reflektera och problematisera processen från litterär förlaga till manus,
  • i skriftlig form kunna analysera exempel på adaptioner från litteratur till manus utifrån kurslitteraturens teoretiska perspektiv,
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling,
  • visa prov på avancerade färdigheter och kunskaper som fordras för att självständigt verka som manusförfattare.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig magisterexamen skall studenten

  • visa fördjupad förmåga att i sitt manusförfattande ha ett medvetet förhållningssätt till konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa fördjupad förmåga att kritiskt reflektera över hur genus, etnicitet och sexualitet behandlas i den litterära förlagan under en adaptionsprocess,
  • visa ett avancerat reflekterande förhållningssätt och kritisk värderingsförmåga beträffande hur adaptionsteori och adaptionsanalys kan tillämpas i det praktiska arbetet,
  • visa ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt inför egna och andras analytiska respektive konstnärliga arbeten,
  • visa vilja och förmåga att både ge och ta konstruktiv kritik avseende arbetsmetoder, förhållningssätt och presentationsformer.

Examinationsformer

Examination sker fortlöpande både individuellt och i grupp, gestaltande och/eller muntligt och skriftligt. Inom flertalet kursmoment görs examinationerna i form av redovisningar som har både praktisk och teoretisk karaktär.

Examensarbete/självständigt arbete
För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
Det är ett eget praktisk självständigt konstnärligt arbete som utgör en genomarbetad första version av ett manus på litterär förlaga som håller branschnivå. I examensarbetet ingår även en essä som innehåller studentens självständiga reflektioner kring arbetsprocessen.

Betyg

Eftersom arbetet inom utbildningen oftast resulterar i individuella verk vars kvaliteter av konstnärlig eller kommersiell natur bestäms genom tycke och smak ges i övrigt endast betygen Godkänd eller Underkänd (detta gäller även moment av övnings - och instruktionskaraktär, liksom moment som bygger på obligatoriska gruppseminarier och diskussioner etc). Bedömningen bygger på om arbetet utförts enligt instruktioner som getts samt på tillräcklig närvaro vid de obligatoriska seminarieveckorna.

Tillgodoräknande

Tillgodoräknande av kurs Se: www.student.umu.se/examen/tillgodoraknanden

Allmänt

Arbetsperioder
Basen för utbildningen är obligatoriska seminarier, föreläsningar och workshops på Umeå universitet och Högskolan Dalarna. Dessa kombineras med studenternas egna arbetsperioder som förläggs till sammanhållna perioder. Arbetsperioderna är avsedda att ägnas åt det adaptionsuppdrag och övriga uppgifter som introducerats under seminarieperioderna.

Parallella och seriella kurser
Vissa kursavsnitt genomförs under en kort tidsperiod medan andra löper parallellt med varandra över hela läsåret. Utbildningens pedagogiska grundval; det kreativa praktiska arbetet, speglas kontinuerligt i det teoretiska ramverket.

Slutprojekt/examensarbete
Studenterna kommer att examineras vid Umeå universitet.
Slutarbetet är ett första långfilmsmanus som bygger på en litterär förlaga (15 hp) samt en essä (3 hp) där studenten reflekterar kring processen och sitt eget arbete med att utveckla metoder för adaptionsarbetet.

Baskurser
Samtliga kurser inom programmet är obligatoriska.

Termin 1

Adaptionsteori och metodik, 15hp (Falun)
Moment 1: Teoretiska perspektiv, 7,5 hp

Olika typer av adaptionsteorier presenteras och diskuteras samt placeras in ett språkteoretiskt sammanhang. Distinktionen mellan att med ord beskriva eller med bild visa (skillnaden mellan ”telling” och ”showing”) är grundläggande inom adaptionsstudier och görs verksam i kursen.  Historiska och sociala faktorers inflytande på adaptioners utformande skildras och analyseras. Momentet har fokus på hur skönlitteratur i form av dramatexter, noveller och romaner adapteras till spelfilm. Skilda epoker ifrån filmens barndom fram till modern tid beskrivs. Olika genrer som drama, komedi, skräckfilm, science fiction och musikal tas upp till behandling. Svenska adaptioner ifrån svensk guldålder (Körkarlen, Herr Arnes penningar) till vår samtid uppmärksammas.

Moment 2: Metoder och Case, 7,5 hp

Momentet fokuserar på ett närstudium av själva adaptionsprocessen. Skilda metoder för adaption av en skönlitterär förlaga till spelfilm granskas.  En rad konkreta adaptioner från olika genrer och epoker analyseras och diskuteras ingående. Studiet av adaptionsprocessen är inte enbart textanalytiskt utan kompletteras med en diskussion av produktionsvillkor och tekniska förutsättningar. Adaptioner från olika epoker och skilda produktionssammanhang som är gjorda efter gemensam förlaga jämförs. Adaptionsstudiet fördjupas genom tillämpningsövningar. Konsekvenserna av de estetiska val som en adaption innebär diskuteras och adaptionens reception hos en tänkt läsare/åskådare uppmärksammas.

Manusförfattande 1 och reflektion över den egna arbetsprocessen, 15 hp (Umeå)

Studenten skriver manus på en litterär förlaga med de verktyg som man tillägnat sig via teori och metod. Förlagan är ett publicerat svenskspråkigt litterärt verk som ej tidigare har filmatiserats.  Manusarbetet börjar med att studenten formulerar en idé utifrån den litterära förlagan. Studenten ska, i samråd med lärare, handledare och medstudenter, göra en analys av förlagans innehåll och tema för att bedöma projektets konstnärliga och publika bärighet. Arbetet följer gängse metoder för manusförfattande, man använder verktyg som till exempel pitch-synopsis-treatment-manus. Under manusarbetet ska studenten bearbeta insikter i arbetsprocessen och uttrycka detta i essäform där studenten problematiserar och resonerar kring ämnet. I seminarieform lägger studenterna fram sina arbeten och diskuterar gemensamt dramaturgiska och konstnärliga problemställningar.

 Termin 2

Gestaltning och dramaturgi, 7,5 hp (Falun)
En överblick över teoribildningar inom filmisk gestaltning och perception ges och ligger till grund för studenternas analyser av olika typer av narrativa strukturer inom film och dessa strukturers inverkan på reception och tolkning av filmisk handling. Studenten refletkerar över hur valet av gestaltningssätt och dramaturgi, i det egna manuset, påverkar läsarens/åskådarens förståelse och upplevles av berättelsen.
 
Manusförfattande 2, 19.5 hp (Umeå) Examensarbete i manus

Studenten skriver ett långfilmsmanus som ska hålla samma kvalitet, konstnärligt och stilistiskt, som en första manusversion vilken erhåller utvecklingsstöd från Svenska Filminstitutet eller en regional filmfond. En första version innebär att manuset genomgått flera omarbetningar där studenten i samråd med sin handledare själv ansvarar för att manuset utvecklas. I seminarieform lägger studenterna fram sina arbeten och diskuterar gemensamt dramaturgiska och konstnärliga problemställningar.

Reflektion kring manusprocessen, 3 hp (Umeå)
Studenten skriver en essä som innehåller reflektioner kring arbetsprocessen från litterär förlaga till färdig första version av ett långfilmsmanus. I reflektionen ingår teorier från de teoretiska kurserna i adaption samt egna tankar om manusprocessen.

 

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos Studentcentrum. Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till ansvarig lärare.