En krokig väg kan också vara rätt

– Basåret är jättebra om man är lite osäker på vad man vill och vill bredda sina möjligheter, säger Linnea Melin.

PhotoMattias Melin

Linnea läste en samhällsvetenskaplig inriktning på ett gymnasium i Umeå. Efter studenten lockade arbetslivet och hon tog ett jobb inom äldrevården.

– Det var ganska skönt att komma ut och knega lite, även om jag inte jobbade jättemycket. Det var en rolig tid. Jag och en vän delade på en enrumslägenhet som vi hyrde i andra hand. Vi hade var sin säng i vardera änden på ett rum, och det var så mysigt!

– Men sen hade jag en vän som flyttade till Stockholm och jag valde att haka på. Jag visste inte riktigt vad jag ville göra där, men insåg att jag hellre ville plugga än jobba. Så jag läste engelska på Stockholms universitet.

Linnea bestämde sig att fortsätta med studierna och började fundera på utbildningsprogram.

– Jag kollade upp vilka utbildningsprogram jag hade behörighet till efter min samhällsutbildning på gymnasiet, men det fanns ingenting som tilltalade mig. Så jag började kolla på ett basår eftersom det ger full behörighet till alla möjliga utbildningar. Det skulle också ge mig ett års extra betänketid för vad jag skulle vilja läsa för utbildning.

Varför valde du att läsa basåret i Umeå?
– Jag blev ganska less på Stockholm. Jag bodde i Bromma, och det tog väldigt lång tid att ta sig till universitetet. Basåret finns även i Uppsala, men då ville jag hellre flytta hem till Umeå. Jag ville kunna cykla igen!

– Jag är ju från Umeå, så jag vet att här är det nära till allt. Men det var som att en helt ny stadsdel öppnade sig när jag började på universitetet. Campus, Ålidhem och alla studentställen var något jag inte hade besökt så mycket förut. Det var jättekul.

Det är ett bra universitet med bra föreläsare och trevliga människor, menar Linnea.

– Jag tycker att det är en helt annan stämning på Umeå universitet jämfört med Stockholms universitet. Generellt sätt är folk trevligare och det är en mer skön stämning i Umeå.

Ville ha maxad behörighet

– När jag började på basåret valde jag att läsa alla möjliga kurser för att få maxad behörighet, eftersom jag inte riktigt visste vilken utbildning jag skulle gå vidare med.

Var basåret som du hade väntat dig?
– Jag hade hört att det var en tuff utbildning med stor arbetsbörda. Att gå in med den inställningen gjorde nog att det blev lite lättare. Jag menar, för en person som tagit skolarbetet seriöst hela livet kände jag att det gick väldigt bra. Det var ett högt tempo, men det var absolut hanterbart.

Under basåret var det många studiekamrater som riktade in sig mot olika civilingenjörsprogram. Med matte som favoritämne kändes det rätt även för Linnéa.

– Jag gick på ett informationsmöte under basåret som handlade om Civilingenjörsprogrammet i bioteknik. Jag tänkte att jag gillar ju matte och biologi, och det lät kul. Så jag körde på det.

Men efter en termin valde Linnéa att hoppa av programmet.

– Introduktionskurserna var jätteroliga, men när programmeringen började tyckte jag det var ganska tråkigt. Jag pratade med äldre kursare som påminde mig om att programmering är en stor del av yrket, så jag valde att hoppa av utbildningen efter en termin.

Efter avhoppet funderade Linnéa på att återgå till att arbeta inom äldrevården, men började i stället vikariera som lärare inom för- och grundskola.

 – Jag blev kvar i ett och ett halvt år, och trivdes jättebra. Och då insåg jag att jag ville bli lärare.

Men i stället för att utbilda sig till förskole eller grundskolelärare valde Linnea att söka till gymnasielärarutbildningen på Umeå universitet.

 – Jag ville bli lärare för äldre ungdomar eftersom jag får jobba mer med specifika ämnesstudier, och matte är ju ett av mina stora intressen. Så jag utbildar mig nu till ämneslärare med inriktning mot matematik.

Bredare naturkunskaper än på gymnasiet

Var det ett svårt val att avbryta civilingenjörsutbildningen?
 – Nej det var det inte. Den utbildningen kändes inte helt rätt, och då kändes det osmart att läsa vidare. Jag hade dessutom bara läst i ett halvår. Hela situationen med basåret, civilingenjörsutbildningen och lärarutbildningen blev väldigt bra i slutändan. Till exempel har jag kunnat vikariera som lärare under lärarutbildningen eftersom jag redan läst en del matte och engelskakurser som ingår i utbildningen.

– Om man läser en utbildning och känner sig tveksam till om man hamnat fel, är det viktigt att ta den känslan på allvar, säger Linnea. Man jobbar en stor del av livet, och därför är det viktigt att trivas med sitt yrke.

Vad skulle du säga till någon som funderade på att läsa basåret?
– Basåret är jättebra om man är lite osäker på vad man vill och vill bredda sina möjligheter. Du kommer aldrig ångra dig, för du får lära dig så himla mycket. Man får bredare naturkunskaper än på gymnasiet, och man kan fatta tycke för något speciellt under utbildningens gång.

Intervju: Nicolina Viklund