Per Lundgren tog examen från Språkkonsultprogrammet 2011. Idag har han sitt eget företag ihop med en kollega.
Varför valde du språkkonsultprogrammet? Jag har alltid varit intresserad av att skriva och kommunicera och drömt om att kunna göra det professionellt. När jag läste om språkkonsultprogrammet och om vad man fick lära sig så insåg jag två saker: att det skulle vara ett fantastiskt kul program att gå som skulle leda till ett roligt yrkesliv, och att det här var ett yrke som verkligen behövdes. Jag har som yngre provat på många typer av arbeten och i mitt intresse att uttrycka mig klart och tydligt har jag sett brister på många arbetsplatser, arbetsplatser som ska föreställa professionella och seriösa.
Vad var bäst med programmet? Det jag kommer ihåg väldigt starkt är textanalyskursen. Det var som att jag på en och samma gång fick alla nycklarna till text så att jag kunde låsa upp dem och förstå hur olika textelement påverkar mottagaren. Plötsligt insåg jag att jag hade en massa verktyg att förändra texter. Jag kunde genom att analysera en text få veta varför den var svår eller dålig eller bra.
Hur har du haft användning för dina kunskaper i arbetslivet? Allt jag gör faller tillbaka på utbildningen. Jag har fått en djup kunskap ner till beståndsdelarna i svenska språket, vilket gör att jag blir väldigt fri i mitt yrkesutövande. Det här är ju en kompetens som behövs på varenda arbetsplats där det finns text.
Utbildningen har också gett mig en tyngd, ett förtroende hos mina kunder. Många skriver i olika roller men har inte utbildning för det. Jag upplever att många av mina kunder inte vet att man kan anlita utbildad expertis och att man ofta blir besviken på resultatet när man bara anlitar nån som är "bra på att skriva".
Varför är det viktigt att språkkonsulter finns? Att vårt samhälle ska fungera bygger på att vi kan kommunicera med varandra. För att vi ska kunna kommunicera så effektivt som möjligt krävs det experter och de experterna är språkkonsulter.
Dessutom brinner jag för den demokratiska aspekten. Alla ska kunna ta del av informationen de behöver för att kunna vara en del av demokratin och samhället. I många fall, framför allt om man går några år tillbaka i tiden, har kommunikationen mellan stat och medborgare varit komplicerad och obegriplig för en stor grupp människor. Det har både skapat och stärkt utanförskap. Eftersom text är en oerhörd kulturbärare så leder otydliga texter till att folk beter sig och pratar likadant. Om texterna blir bättre blir kulturen mer öppen.
Ett exempel är när en organisation eller ett företag nyrekryterar. Det är ganska vanligt att den person man rekryterar läser in sig på företaget och tar del av en stor mängd text. Utifrån det bildar de sig en uppfattning om hur man beter sig på arbetsplatsen och vilken kultur som råder. Dålig kommunikation föder på så sätt ännu mer dålig kommunikation medan bra kommunikation föder mer bra kommunikation.
