Johan Forsberg

Vad fick dig att välja Psykologprogrammet med inriktning mot idrott?

Mest för att jag har levt inne i idrotten under så många år och där sett både det som är bra och det som är mindre bra. Jag har upplevt känslan av att arbeta i grupp men också att känna sig tyngd under förväntningar och krav. Jag har sett den psykiska ohälsan och jag har velat göra något åt den. Jag vill förstå och bidra till en mer vinnande och hälsosam idrott. 

Berätta om din utbildning!

Var ska man börja? Den är först och främst otroligt inspirerande. Att få lära närma sig mänskliga beteenden utifrån en vetenskaplig och teoretisk grund är verkligen häftigt. På riktigt. Kanske också nånstans att förstå mer om sig själv? Ja faktiskt. Det har fått en att tänka till och känna en inre motivation inför att lära sig mer. 

Vad är det bästa med programmet?

Att man i stor utsträckning får jobba med det man lär sig. Det handlar inte om att lära sig "glosor" eller svåra ord, det handlar mer om att skapa en förståelse och ett sammanhang. Och jag ska villigt erkänna att psykologi ibland framställs i ett skimmer av att det ska vara flummigt eller konstigt. Tvärtom! Det är den perfekta mixen av hård data och medmänsklighet.

Är det något ämne eller någon kurs som du är särskilt intresserad av?

Tyvärr, eller tack och lov, svänger det från vecka till vecka. I somras snöade jag in på ämnen om mindfulness och nu sitter jag djupt insjunken i specialpedagogik. En stor fördel med det här programmet är verkligen bredden och hur lärarna verkligen lyckas fånga den ibland sömniga studenten inne i en. Jag trodde att jag skulle sitta och vänta på kurserna som handlar om idrott. Så blev det inte alls.   

Hur kopplar du av från pluggandet?

Tittar på Wahlgrens värld. 

Hur är Umeå som studentstad?

På grund av pandemin har jag inte flyttat till Umeå än. Men jag gissar på LEVANDE!

Tips för nyinflyttad Umeå-bo!

Sitt inte bara på Campus. Vi är umebor nu, inte bara studenter. Jag tycker att det hade varit tråkigt om studenter som kommer till Umeå och hänger här i flera år faktiskt aldrig tar del av allt som finns. Gå på restaurang, ta en promenad, testa ett nytt gym, dansa till klockan 05. Men gör det inte förrän det är säkert. Tills dess tvättar vi händerna, håller avstånd och pluggar! Ok?

Vad kan man jobba med efter utbildningen?

Man kan jobba med allt från barn till gamla, i Sverige eller utomlands, mycket eller lite. Jag tror och hoppas att vi kommer bryta alla stigman kring psykisk ohälsa och tröskeln till att söka hjälp kommer bli lägre. Vi kan finnas där för alla! Ibland som skolpsykolog, forskare eller inom ett idrottslag, men alltid som ett stöd.

Vad är dina framtidsplaner efter examen?

Examen känns egentligen inte som ett slutmål utan snarare en språngbräda inför framtiden. Jag vill fortsätta lära mig saker och börja lära ut till andra. Förhoppningen är att på något sätt kunna verka inom idrotten men på vilket sätt vet jag inte riktigt än. Det jag vet är att jag vill hjälpa till.

Har du några tips till den som funderar på utbildningen?

Jag tvekade när jag sökte. Det gjorde jag. Både en och två gånger. Varför? Det kändes lite övermäktigt och läskigt med en lång och krävande utbildning. Alla sådana funderingar är dock borta sedan länge. Är du en person som gillar att förstå, är du nyfiken på människor, ja då kan det här absolut vara något för dig. Sen tror jag att man ska våga lyssna på sig själv och inte på andra. Är det här något du brinner för så kör! Studievägledare kan vara bra men din inre röst är ändå bäst.