Programmet för journalistik, 180 hp

Behörighetskrav

Engelska B, Samhällskunskap A. Eller: Engelska 6, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet 6/A6)

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor. Filosofie kandidatexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Arts. Examen utfärdas i huvudområdet Journalistik

Se även http://www.student.umu.se/examen/bestammelser/examensbeskrivningar/

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

[Högskolelagen 1 kap 8 §] Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen,
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037).

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Lokala mål för aktuell examen

Det övergripande målet är att den studerande efter utbildningen ska ha tillägnat sig de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för självständigt journalistiskt arbete inom press, radio och television samt webb och interaktiva medier. Studenten ska även ha särskild kompetens att bevaka, kritiskt granska och presentera ett specialområde. Utbildningen ska vidare leda till kunskap och förståelse för journalistik- och medieämnets vetenskapliga grunder, orientering om aktuella forskningsfrågor och förmåga att studera och analysera journalistik och medier utifrån relevanta teoretiska perspektiv och med vetenskapliga metoder.

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen i journalistik ska studenten

• visa god inblick i forskning, teori och debatt om den journalistiska yrkesrollen, det journalistiska berättandets ramar samt massmediernas och journalistikens villkor och inflytande i kultur och samhälle,
• kunna återge huvuddragen i massmediernas historiska utveckling,
• visa sig väl förtrogen med och kunna tillämpa de lagar och etiska regler som gäller för yrkets utövande i Sverige, med vissa internationella jämförelser,
• visa inblick i politiska, sociala och ekonomiska villkor i samhället,
• känna till och kunna diskutera olika vetenskapliga förhållningssätt,
• visa övergripande och vetenskaplig kunskap inom ett av de specialområden som erbjuds inom utbildningen.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen i journalistik ska studenten

• visa förmåga att självständigt tillämpa journalistiska arbetsmetoder för att söka, samla, värdera, kritiskt tolka och presentera relevant information, inom givna tidsramar och för olika medier,
• uppvisa de språkliga och tekniska färdigheter som krävs för journalistiskt arbete inom press, radio, television samt webb,
• kunna tillämpa principer för och tekniker i informationssökning samt källkritik,
• kunna tillämpa metoder för kollegiala textsamtal
• visa en särskild kompetens när det gäller att hantera specifika problem och metoder för ett inom utbildningen valt fördjupningsområde, och
• kunna tillämpa relevanta teoretiska perspektiv och forskningsmetoder i en mindre studie av journalistik eller medier.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen i journalistik ska studenten

• visa ett reflexivt förhållningssätt till ett inom utbildningen valt fördjupningsområde när det gäller områdets roll i samhället och journalistens ansvar för hur den presenteras och framställs,
• visa förmåga att både i grupp och självständigt analysera, diskutera och göra bedömningar av problem som berör journalistiska yrkesideal, arbetsmetoder, etik och källkritik,
• visa vilja och förmåga att självständigt söka kunskap samt förhålla sig reflexivt och källkritiskt till såväl andras utsagor som det egna arbetet och skrivandet, och
• visa vilja och förmåga att både ge och ta emot konstruktiv kritik angående arbetsmetoder, förhållningssätt och presentationsformer.

Examinationsformer

Examination sker fortlöpande både individuellt och i grupp, muntligt och skriftligt. Vid studier tillsammans med programmet i Medie- och kommunikationsvetenskap samt Medie- och kommunikationsvetenskap med strategisk inriktning kan examinationsformerna i de olika programmen skilja sig från varandra. Se vidare om examination i kursplanen för respektive termin.

Betyg

Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs eller visst moment sker examination enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Studerande som underkänts vid prov har möjlighet att delta i förnyat prov enligt de regler som anges i kursplanen. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt

www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
Studenten har rätt att överklaga beslut om avslag. Detta ska göras skriftligt till Överklagandenämnden för högskolan, inom tre veckor från den dag studenten fick ta del av beslutet. Studenten ska då skicka sin motivering och önskemål om ändring till Umeå universitet som sedan skickar det vidare till Överklagandenämnden för högskolan.

Allmänt

Programmet i journalistik är en treårig utbildning. Under utbildningen kombineras teori med praktik, yrkesinriktade moment med vetenskaplig analys. Metoder för journalistik- och medieanalys integreras som i flera olika kursmoment. Det första året läses tillsammans med studenterna på programmet i Medie- och kommunikationsvetenskap samt Medie- och kommunikationsvetenskap med strategisk inriktning. Studierna inriktas då mot allmänna kunskaper om medier och journalistik samt forskningsmetoder och teori kring journalistik, medier och kommunikation. Inför år två och tre väljer studenten ett av de profilämnen som erbjuds och finns definierade i kursplanerna. Under år tre utför studenten både ett självständigt journalistiskt och ett vetenskapligt arbete.

Utbildningen innehåller två obligatoriska praktikperioder.

År 1
Programmets första år börjar med en grundläggande termin i medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik. Studenten introduceras i centrala begrepp, hantverk och programvaror. Under andra terminen introduceras teorier om förhållandet mellan kultur, medier och samhälle. Slutligen omsätts språk, teori och metod i ett uppsatsarbete i medie- och kommunikationsvetenskap respektive journalistik.

År 2
Andra årets sker en breddning av kunskaper och färdigheter i journalistiska gestaltningsformer, traditioner och teorier. De samhälleliga förutsättningarna för journalistiskt arbete behandlas. Övningar i arbetsmetoder och olika former av redaktionellt arbete varvas med studier av ekonomi, samhälle och etik. Specialiseringen inom en av programmets profiler – kulturjournalistik eller utrikesjournalistik med inriktning EU – påbörjas.

År 3
Under år tre sker fördjupning och specialisering i den valda profilen samt i vetenskapliga teorier och metoder. Läsåret innehåller också en längre praktikperiod och ett självständigt journalistiskt granskande arbete.

Student som följer utbildningsprogrammet är garanterad plats på de baskurser som ges inom ramen för programmet. En förutsättning för att få läsa en kurs är dock att man uppfyller de förkunskapskraven som uppställs. I kursplanerna anges de förkunskapskrav som gäller för respektive kurs.

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar. Ansökan om detta görs skriftligen hos StudentCentrum.

Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet ska universitetet besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (till exempel föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programföreståndaren eller motsvarande.