Första året på Masterprogrammet i marknadsföring.
BildRickard Lindberg
Jag kommer ifrån en liten by ungefär 3 mil utan för Marburg i centrala Tyskland. Marburg är också en universitetsstad men lite mindre än Umeå med ungefär 30 000 studenter av 77 000 invånare. Det är en historisk stad med universitet från 1527.
Jag skulle vilja jobba som konsult inom strategisk marknadsföring kanske på en marknads- eller kommunikationsbyrå.
Jag läste aldrig utomlands under mitt kandidatprogram och jag ville gärna få internationell erfarenhet. Jag visste att program som erbjuds på engelska i Sverige verkligen skulle vara 100 % på engelska medan det i vissa Europeiska länder kanske ändå skulle behövas kunskaper i det lokala språket.
Jag tittade på hela Skandinavien först men kände att Norge var för dyrt. Jag sökte sent så till några av universiteten i Sverige var det redan för sent att söka. Umeå universitet var högt rankat i en undersökning av internationella studenters nöjdhet och studentomdömena gjorde det lockande. Jag tror att det var det faktum att Umeå erbjöd ett masterprogram i marknadsföring istället för ett i företagsekonomi generellt (vilket är mer vanligt i Tyskland). Det var det som fick mig att bestämma mig för Umeå.
Jag uppskattar att det är gratis. I Tyskland måste du betala en administrativ avgift. Den inkluderar biljett på lokaltrafik men det är ändå en hel del pengar, men här i Umeå är det ingen avgift alls.
Jag håller på att vänja mig vid att läsa en kurs i taget och jag har upptäckt att jag gillar det här systemet bättre eftersom jag annars har en tendens att skjuta upp saker.
Jag gillar det praktiska arbetet i grupper men jag tycker en del av tentafrågorna är för breda. I Tyskland är det mer precisa.
Den informella ton som finns mellan lärare och studenter tycker jag verkligen om. Alla lärare vill bli tilltalade med förnamn. I Tyskland måste man säga Professor.
Jag uppskattar också den ”open door” policy som gör det lätt att komma i kontakt med administrationen eller till och med lärarna när du har en fråga. Jag tycker alla här är väldigt ”service minded”. I Tyskland har vi vanligen 1,5 timmes föreläsningar men här är en föreläsning aldrig längre än 45 minuter och sen är det rast med fika i 15 minuter. Det är trevligt.
Jag gillar att Umeå är både en liten stad och en stor stad samtidigt. Den känns liten för att det är så lätt att ta sig till allting men den är ändå stor nog för att har de pubar och restauranger och underhållning man som student vill ha. Det finns något för alla. IKSU, sport centret för studenter, är verkligen jättebra. Där finns alla typer av sportaktiviteter till ett rimligt pris. Alkohol är dyrare här men å andra sidan verkar det vara väldigt lite kriminalitet och det är noll tolerans för våld.
Folk är blyga och man måste själv ta första steget men jag har några svenska vänner så svenskar är inte så svåra att lära känna när allt kommer omkring.
Jag rekommenderar dem verkligen att registrera en användare på bostads websidor tidigt även om de är osäkra på Umeå som ett alternativ. Det kostar inget och om du har registrerat dig tidigt nog så kan du få ett rum i studentkorridor till ett mycket rimligt pris. Eftersom jag sökte sent fick jag lov att fixa bostad på annat sätt och att bo i korridor på campusområdet är något jag skulle föredra.