"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Livia läste till apotekare för att komma närmare sjukvården

Livia Karlström ville utvecklas i sitt yrke och valde därför att vidareutbilda sig till apotekare. Nu lämnar hon snart apoteket för ett nytt jobb i sjukvården, där hon ska ge stöd i läkemedelsfrågor inom den avancerade hemsjukvården.

– Jag kommer att jobba med läkemedelsservice och kvalitetsarbete, berättar hon. Patienterna i den avancerad hemsjukvården har ofta komplexa behov och jag kommer att göra genomgångar av deras läkemedelslistor och kunna hjälpa läkarna hitta lösningar på dilemman som uppstår kring patienternas mediciner.

Avancerad hemsjukvård bedrivs inte bara för patienter i livets slutskede. Många patienter som Livia Karlström och hennes kollegor möter kan med hjälp av toppmodern behandling och nya läkemedel bromsa sina sjukdomar i månader till år. Livia kommer att vara knuten till fyra sjukhus i södra Stockholm; Haninge, Huddinge, Nacka och Långbro. Att få jobba i den direkta sjukvården är något hon velat göra länge och under masterprogrammet i farmaci var kursen i klinisk farmaci den hon tyckte var allra mest intressant.

”Började bli rastlös”

Men, vi backar bandet lite. Livia utbildade sig från början till molekylärbiologi, men när hon fick sin examen störtdök arbetsmarknaden inom detta ämnesområde. Eftersom hon under studietiden jobbat extra på apotek och blivit intresserad av läkemedelsfrågor, valde hon därför att utbilda sig till receptarie och tog examen vid Linnéuniversitetet 2012.

– Sedan jobbade jag som receptarie på apotek i sex år, berättar hon. I början var det väldigt roligt, spännande och utmanande, men sedan började jag bli lite rastlös och ville kunna göra fler saker och då räckte inte receptarieexamen till.

Hon bestämde sig för att vidareutbilda sig till apotekare. Denna utbildning finns på tre orter, Uppsala, Umeå och Göteborg.

– Jag tyckte Umeå hade ett bra innehåll i utbildningen, låg i framkant och dessutom hade bra rykte, så jag valde Umeå.

Hade det betydelse att utbildningen ges på distans?
– Delvis, det underlättade på sätt och vis, men samtidigt är det tufft att vara borta från familjen en hel vecka i taget för träffarna i Umeå, så det var inte bara enkelt.

Rivstart med kemi

Hur var det att börja utbildningen?
– Det var en rivstart, man börjar i den tuffaste änden med kemin. Så det var bara att ge järnet. Men i början träffas man mycket och lär känna sina studiekamrater. Vi ”bondade” stenhårt och hjälpte sedan varandra mycket över nätet.

Livia trivdes bra med studierna. Ett par gånger per termin var studenterna i Umeå för laborationer och andra praktiska moment. Då brukade hon och några andra kurskompisar för det mesta bo på Gamla Fängelset. Andra bodde på vandrarhem, hotell eller som inneboende. Umeå som studieort erbjöd bra övernattningsalternativ, tycker hon. Distansstudierna krävde disciplin och de kurskamrater som valde att jobba parallellt med studierna fick kämpa. Själv valde hon att bara jobba lite grann, vilket gjorde den totala arbetsbördan mer rimlig.

Som examensarbete skrev hon om förslaget att införa ett så kallat farmacevtsortiment på apoteken. Det handlade om att apotekspersonal skulle kunna lämna ut ett begränsat antal läkemedel i gränslandet mellan receptfritt och receptbelagt direkt till kunderna.

– Jag kom genom intervjuer fram till att man i Sverige hade många föreställningar om hur det skulle kunna fungera, men inte riktigt hade klart för sig vad man ville åstadkomma med förändringen. Nu pratas det inte så mycket om det här systemet längre, det har hittills inte blivit något av det.

Blev det som du trodde när du bestämde dig för att läsa till apotekare?
– Ja, utbildningen motsvarade mina förväntningar. Det var lika tufft och lika roligt som jag föreställt mig.

”Två dagar är aldrig lika”

Efter två års masterstudier kunde Livia ta ut apotekarlegitimation. Det öppnade nya dörrar. Apotekare kan jobba inom allt från apotek till läkemedelsindustri, på sjukhus och myndigheter. Tillbaka på apoteket fick hon nya arbetsuppgifter och har bland annat jobbat som läkemedelsansvarig.

– Det innebär att man arbetar med säkerhets- och kvalitetsfrågor på apoteket. Man gör inspektioner, ser till att alla riktlinjer och lagar följs ordentligt och att alla medarbetare är uppdaterade om senaste nytt.

Vad är det bästa i apotekarjobbet?
– Att det är så mycket variation, i och med att du jobbar med människor blir två dagar aldrig lika varandra, eller två timmar ens lika.

Det ska bli spännande att utforska alla de möjligheter hon som apotekare har att arbeta inom sjukvården, säger Livia. Det är dit hon hela tiden velat. Att jobba inom läkemedelsindustrin har inte lockat lika mycket, även om det med hennes bakgrund som molekylärbiologi hade varit en naturlig väg att gå.

– Men, det är inte det jag är mest nyfiken på. Jag vill nog inte jobba i labb egentligen.

Vad skulle du ge för råd till en receptarie som funderar på att vidareutbilda sig?
– Att de ska tänka framåt och fråga sig själva: vill jag jobba med det jag gör nu i kanske 30–40 år till om jag är 30 nu? Studier är en investering i tid och energi, men man kan få väldigt mycket ut av det. Vill man prova nya saker, säg vart femte år, utveckla sig själv och prova på nya roller, då är apotekarutbildning en kanonidé.

Läs mer om masterprogrammet i farmaci

Läs mer om Apotekarprogrammet

FAKTA Livia Karlström

Ålder: 40 år.
Kommer från: Budapest, Ungern, men har bott i Stockholm i många år.
Bor: i Stockholm.
Familj: två barn, sex och tio år gamla.
Utbildning: masterprogrammet i farmaci, Umeå universitet, tog examen 2018.
Jobb: läkemedelsansvarig på Apoteket AB, men börjar snart nytt jobb i Stockholms läns landsting.
Gör på fritiden: läser böcker, med två barn har man inte så mycket fritid.
Umeå med 3 ord: Charmigt. Lugnt. Kallt.
Mig själv med 3 ord: Nyfiken. Energisk. Kapacitet.
Det gör jag om 10 år: jobbar förhoppningsvis fortfarande inom sjukvården, men kanske inte på samma tjänst.

Intervju: Anna-Lena Lindskog

Publicerad: 2020-06-03