Programmet är upplagt så att under programmets första år är fokus på att skaffa sig grundläggande kunskaper i kognitionsvetenskap samt att lära sig vetenskapligt tänkande och vetenskapligt arbetssätt. Under programmets andra år är fokus på att fördjupa kunskaperna i kognitionsvetenskap samt att börja tillämpa dessa kunskaper. Under programmets tredje år är fokus huvudsakligen på avancerad tillämpning av kognitionsvetenskap.
Första terminen består av fyra tematiska kurser: Perception (det vill säga varseblivning), Kunskap & minne, Resonerande & informationsbehandling samt Handling där lärarlag med olika bakgrund men med kognitionsvetenskaplig profil samverkar i undervisningen. Temana är valda både för att de tillsammans täcker in centrala delar av kognitionsvetenskapen och för att de ger en möjlighet att belysa hur de olika deldisciplinernas angreppssätt kompletterar varandra. Tanken är att genom dessa fyra på varandra följande kurser följa informationsflödet i ett kognitivt system. Informationsflödet börjar med varseblivning, det vill säga att man samlar information från omvärlden. Denna information lagras som kunskap och minnen, vilket ligger till grund för resonerande, och slutligen leder detta resonemang till att systemet har möjlighet att utföra handling.
Under den andra terminen år 1 kommer studenten att uppöva sitt vetenskapliga tänkande och sin förmåga till skriftlig och muntlig kommunikation samt bekanta sig med grundläggande metoder på det kognitionsvetenskapliga området. Målsättningen är att studenten skall tränas i att på ett vetenskapligt sätt söka, värdera, analysera, sammanställa och rapportera information. En ytterligare målsättning är att stärka studentens medvetenhet om vilka färdigheter som tränas under hela utbildningen och hur studenten bör arbeta vidare med dessa.
Den första kursen, Perception, 7.5 hp, ger grundläggande kunskaper i kognitionsvetenskap med särskild inriktning mot perception. Perception handlar om hur vi organiserar och förstår sensoriska signaler från omvärlden genom våra sinnen, samt hur kännedom om egenskaper hos ett objekt eller en händelse påverkar vad vi uppfattar. Kursen behandlar hur vi hör och ser och hur vi kan förstå vad människor säger. Frågor som rör relationen mellan egenskaper i världen och hur vi uppfattar vår omgivning diskuteras. Institutionen för Psykologi ansvarar för kursen.
Den andra kursen, Kunskap och minne, 7.5 hp, är en tvärvetenskaplig introduktion till kognitionsvetenskapligt studium av information, kunskap och minne. Kursen behandlar framförallt psykologiska och filosofiska teorier om kunskap och medvetandets innehåll; grundläggande begrepp inom informationsteori, minne och minnesmekanismer; hjärnstrukturer av särskild betydelse för minnet; metoder för neurofysiologiska registreringar; språkförmåga och språklig kunskap. Institutionen för Språkstudier ansvarar för kursen.
Den tredje kursen, Resonerande och informationsbehandling, 7.5 hp, behandlar framförallt beräkningsbegreppet, beräkningsbarhet och komplexitet; beräkning som modell för kognition; problemlösning och beslutsfattande; deduktiva och induktiva resonemang; grundläggande om datorer, programmering och programmeringsmetodik; emotioner och beslutsfattande. Institutionen för Datavetenskap ansvarar för kursen.
Den fjärde kursen, Handling, 7.5 hp, är en tvärvetenskaplig introduktion till kognitionsvetenskapligt studium av aktiva handlingar i biologiska och artificiella system. Kursen behandlar framförallt motoriska system och sensorimotoriska mekanismer hos människan; talproduktion och situationsbetingad variation i tal; filosofiska uppfattningar om människans fria vilja; datoranvändning: från kunskapsarbete till robotik; kognitiv kontroll av handlingar och kognitiv representation i förhållande till vägfinnande. Institutionen för Integrativ medicinsk biologi ansvarar för kursen.
Under den första kursen termin 2, Vetenskapligt tänkande, 7.5 hp, behandlas framförallt vad sanning respektive kunskap är och vad det innebär att ha goda skäl för det man tror; vad som menas med vetenskaplighet och vetenskaplig metod; hur man analyserar en argumentation och värderar dess beviskraft; hur man upptäcker fällor och fel i en argumentation; teorier om förhållandet mellan kropp och medvetande. Institutionen för Idé- och samhällsstudier ansvarar för kursen.
Under den andra kursen termin 2, Statistik och empirisk metod, 7.5 hp, ges grundläggande metod- och statistikkunskaper. Kursen behandlar olika typer av forskningsdesign, datainsamlings- och dataanalysmetoder och deras möjligheter och begränsningar. Under kursen ges de studerande färdighetsträning i att utföra statistiska analyser och att tolka resultaten från dessa analyser. Vidare ges studenterna färdighetsträning i att planera och genomföra en intervjuundersökning. Att kritiskt granska upplägg, metod och resultat i vetenskapliga arbeten och reflektera över forskningsetiska överväganden är också ett viktigt inslag i kursen. Institutionen för Psykologi ansvarar för kursen.
Under den andra halvan av termin 2 läses två kurser parallellt, Logik och formella metoder, 7.5 hp och Vetenskaplig kommunikation, 7.5 hp. Under den förstnämnda kursen läser man en logikdel och en matematikdel. Under logikdelen lär man sig om språket för första ordningens predikatlogik, logisk sanning och logisk konsekvens, härledbarhet och bevisbarhet. Under matematikdelen lär man sig mängdlära, aritmetik, rekursion och induktion, kombinatorik, grafer, relationer och funktioner. Institutionen för Idé- och samhällsstudier ansvarar för kursen.
Under kursen Vetenskaplig kommunikation, 7.5 hp behandlas framförallt informationssökning, hur man formulerar en vetenskaplig frågeställning, hur man kommunicerar ett budskap klart och effektivt i ett skriftligt arbete, hur man följer akademiska normer för skriftlig kommunikation, betydelsen av ord- och frasval samt strategier för framgångsrika muntliga presentationer. Institutionen för Språkstudier ansvarar för kursen.
Efter det första året är man väl rustad att ge sig i kast med år 2, där det nu i huvudsak handlar om att fördjupa de kunskaper i kognitionsvetenskap man införskaffade under den första terminen och börja tillämpa denna kunskap.
Den första kursen år 2 är Kognitiv neurovetenskap I, 7.5 hp. Kursen ger en introduktion till ämnet neurofysiologi med tyngdpunkt på funktioner och mekanismer av särskild betydelse för kognitionsvetenskap. Under kursen avhandlas moderna neurofysiologiska metoder och modellstudier från enskilda celler till integrerade hjärnfunktioner, grundläggande elektrofysiologiska egenskaper hos excitabel vävnad i allmänhet och neuron i synnerhet, cellulär kommunikation (i synnerhet synaptisk kommunikation), neurobiologiskt underlag för plasticitet och minnesmekanismer, egenskaper hos sensoriska neuron och system (i synnerhet somatosensoriska systemet och synsystemet), och funktionell specialisering i hjärnbarken. Vidare avhandlas sensorimotorisk kontroll, affektiva funktioner och neurofysiologiskt underlag för verbal kommunikation. Slutligen ingår i kursen det neurobiologiska underlaget för medvetande, sömn och vakenhet. Institutionen för Integrativ medicinsk biologi ansvarar för kursen.
Nästa kurs på programmet är Programmering i Python, 7.5 hp. Kursen består av två moment. Det första momentet behandlar grunderna i skapande av datorprogram. Det inbegriper definitioner och begrepp inom programmeringsteknik samt grundläggande konstruktioner i ett programmeringsspråk. Syftet är att ge kunskap och färdighet i hur problem kan omformuleras till en ordnad följd av satser i form av en algoritm som i sin tur kan översättas till program. Utöver detta behandlas även filhantering, felhantering och det ges en introduktion till klasser och objekt. De olika koncepten exemplifieras med programmeringsspråket Python. I det andra momentet ges exempel på olika tillämpningar där programmering kommer till praktisk nytta och det ges tillfälle att tillämpa uppnådda kunskaper i programmering. Institutionen för Datavetenskap ansvarar för kursen.
Nästa kurs på termin 3 är Lingvistik för kognitionsvetenskap, 7.5 hp. Kursen bygger på kunskaper och färdigheter som studenterna tillägnat sig under år 1 av programmet, och innehåller en huvudsakligen teoretiskt grundad fördjupning i den mänskliga språkförmågan med fokus på språkets betydelse. Institutionen för Språkstudier ansvarar för kursen.
Sista kursen på termin 3 är Kognitiv neurovetenskap II, 7.5 hp. Kursens mål är att ge en översikt över modern kognitiv neurovetenskap. Kursens tyngdpunkter ligger inom neurovetenskaplig metodik och neurofysiologisk kunskap om kognitiva funktioner hos människan. Kursens huvudsakliga innehåll rör avancerade beteenden med avseende på planering, nyttjande av sensorisk information och exekutiv kontroll. Institutionen för Integrativ medicinsk biologi ansvarar för kursen.
Under vårterminen år 2 läser man till att börja med två kurser i psykologi: först kursen Kognitiv neuropsykologi och sedan kursen Tillämpad kognitiv psykologi.
Kursen Kognitiv neuropsykologi, 7.5 hp har som mål att ge fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper inom området för kognitiv neuropsykologi utifrån neurovetenskaplig och klinisk neuropsykologisk forskning. Tonvikt läggs på användandet av experimentell metodik för att belysa sambandet mellan hjärnans processer och våra mentala funktioner och tillämpning av neuropsykologiska kunskaper i bedömning och behandling av personer med olika hjärnskador. Kursen behandlar neuropsykologisk testning ur ett teoretiskt och praktiskt perspektiv. Momentet syftar till att ge goda kunskaper i neuropsykologiskt utredningsarbete inklusive några vanliga neuropsykologiska test för mätning av till exempel begåvning, minne och exekutiva funktioner. Vidare berörs hur störningar av kognitiva funktioner kan yttra sig, utredas och rehabiliteras. Fokus är dels på olika tillstånd såsom exempelvis neuropsykiatriska tillstånd, psykiatriska sjukdomar och demens och dels på arbetsrelaterad problematik, såsom exempelvis stress. Kursen behandlar också systematiska litteraturöversikter och metaanalys. Institutionen för Psykologi ansvarar för kursen.
Kursen Tillämpad kognitiv psykologi, 7.5 hp ger en ökad förståelse för hur människor tillägnar sig och använder kunskap. Till exempel behandlas teorier och praktisk tillämpning inom uppmärksamhet och kognitiva processer och dess koppling till auditiv och visuell information. Kursen ger även en fördjupad inblick i hur olika minnessystem, samt beslutsfattandeprocesser fungerar och dess praktiska betydelse. Kursen innefattar föreläsningar, seminarier samt ett mindre projektarbete som löper under hela kursens gång. Projektarbetet ämnar ge en fördjupad kunskap inom något av de fokusområden som kursen behandlar, samt fördjupad förståelse för det vetenskapliga arbetssättet. Institutionen för Psykologi ansvarar för kursen.
Det sista året är i stort sett helt inriktat på avancerade tillämpningar av kognitionsvetenskap.
Till att börja med läser man kurserna Artificiell intelligens och Människa-datorinteraktion parallellt. Kursen Artificiell intelligens, 7.5 hp är indelad i olika moment. Det första momentet ger en grundläggande introduktion till såväl klassisk AI (artificiell intelligens) som icke-klassisk AI. Den tar upp fundamentala förutsättningar, problem och utmaningar för AI även ur filosofiskt perspektiv. Följande är exempel på ämnen som behandlas: AI:s bakgrund och historia i huvuddrag; fundamentala problem och utmaningar; sökning; kunskapsrepresentation; robotars fysiska uppbyggnad; förkroppsligad kognition; neurala nätverk; lärande. Vissa av de laborativa inslagen på kursen utförs delvis med fysiska robotar eller avancerade simulatorer. Institutionen för Datavetenskap ansvarar för kursen.
Under kursen Människa-datorinteraktion, 7.5 hp behandlas metaforer och konceptuella modeller, interaktionstekniker, naturligt språk, gester, direktmanipulation, datorstöd för samarbete, designprocessen, designstöd, prototyper, verktyg, uppgiftsanalys och utvärderingstekniker. Institutionen för Datavetenskap ansvarar för kursen.
Andra halvan av höstterminen, år 3 ägnas åt valbara kurser 15 hp, där studenten har möjlighet att både bredda och fördjupa sina kunskaper.
Under vårterminen år 3 (termin 6, utbildningens sista termin) läser man först kursen Visuell kognition, 7.5 hp. Kursen behandlar syn som informationsbehandling med fokus på de beräkningsmässiga utmaningar artificiella och biologiska synsystem ställs inför. Särskild tonvikt läggs på de många problem som uppstår för generella synsystem och hur artificiella och biologiska synsystem försöker lösa dem. Under kursens gång berörs grundläggande bildtagning, perceptuell organisation, djup och kategorisering. Kursen behandlar också visuell inlärning, uppmärksamhet och blickkontroll. Institutionen för Psykologi ansvarar för kursen.
Sedan läses kursen Kognitiv design, 7.5 hp vid Designhögskolan i Umeå. Under kursen ges en orientering om interaktionsdesign och dess roll inom industridesign och produktutveckling. Syftet med kursen är att ge en grundläggande insikt i interaktionsdesign genom att belysa möjligheterna till samarbete mellan interaktionsdesigner och kognitionsvetare. De processer och arbetsmetoder som används inom industridesign och interaktionsdesign introduceras, och tillämpas i ett praktiskt projekt som löper genom hela kursen. Kursens mål är att ge grundläggande kunskaper i utformning av gränssnitt utifrån ett designperspektiv. Tonvikt läggs på användarvänlighet, typografi, layout, allmänna kunskaper om grafisk design och det visuella uttrycket i gränssnittsutformningen. Förmågan att skapa, visualisera, testa och utvärdera olika typer av gränssnitt tränas, genom hela kursen. Olika metoder för visualisering, såväl manuella som datorstödda, tillämpas i projektarbetet och ett starkt fokus ligger på att kommunicera idéer och resultat såväl muntligt som skriftligt och visuellt. Designhögskolan ansvarar för kursen.
Utbildningen avslutas med ett Examensarbete, 15 hp. Detta kan skrivas inom någon av programmets fem huvudinriktningar. Inom kursen genomför den studerande, under handledning, ett självständigt empiriskt forskningsarbete. Innehållslig fördjupning sker främst inom områden som återspeglar utbildningens och handledarens forskningsområden. Särskild vikt läggs vid att färdighetsträna tidigare kursers inslag av ämnesteori, metod och statistik inom ramen för vetenskapligt arbetssätt. Kursen skall utmynna i en uppsats som behandlas på liknande sätt som en vetenskaplig disputation där rollerna som opponent och respondent tränas. Institutionen för Psykologi ansvarar för kursen.
Under den så kallade Samverkansintegrerade utbildningen får studenten löpande under programmets gång öva på att beskriva och marknadsföra sin kompetens och knyta värdefulla kontakter med personer i arbetslivet. Syftet är att öka studentens medvetenhet om utbildningens användbarhet och förbereda den för de krav den kommer att möta i dagens och morgondagens arbetsliv. Efter genomgången Samverkansintegrerad utbildning ska studenten kunna visa kunskap om kognitionsvetarens arbetsmarknad; visa förståelse för sitt lärande, sina drivkrafter och sin kompetens; beskriva och marknadsföra sin kompetens; beskriva omvärlden, dess förändrade krav på kompetens samt förhålla sig till dessa; visa förståelse för användbarheten av kognitionsvetenskaplig kompetens; samt kunna utvärdera den kunskap som man tillägnat sig. Samverkansintegrerad utbildning löper som en strimma genom utbildningen och inslag ingår för närvarande på 12 av programmets kurser.