Bram utvecklar inbyggda system för stora industrimaskiner

Bram Coenen jobbar som utvecklingsingenjör på Bosch Rexroth i Mellansel.

PhotoBram Coenen

– De hydraulmotorer och system vi utvecklar används bland annat i gruvor och industrier där produktionen aldrig får stanna av, berättar han.

Ett vanligt år skulle Bram och hans kollegor få träffa sina kunder på plats och se systemen de utvecklat i gång. Att få uppleva det är mäktigt, tycker han. Systemen finns ofta inbyggda i gigantiska maskiner, som till exempel hos ett stort gruvbolag i Sverige för att hålla i gång ”kilnen”, den stora roterande ugn där järnmalm formas till pelletskulor och bränns.

Nu, under pandemin, blir det i stället mycket mejlkontakt och virtuella möten, både med kunder och andra enheter vid Bosch Rexroth, både i Sverige och utomlands. Jobbet handlar mer om kommunikation än Bram Coenen hade trott innan han började på företaget.

Fick coop-plats under studietiden

Det skedde redan under utbildningen. Han sökte och fick en så kallad coop-plats på företaget. Ett urval av de studenter som sökt blev kallade till intervjuer, där alla företag satt i en stor sal och studenterna fick gå runt och prata med var och en, nästan som vid speed dating.

– Jag hade sökt till många företag och var innan mest intresserad av ett annat företag, men när jag fick prata med Bosch Rexroth blev de mest intressanta. Jag höll på att bygga en egen server på fritiden och när personen från företaget visade bild på en stor hydraulmotor och sade ”vi ska koppla upp den mot internet, vill du vara med” sade jag ja direkt.

Som coop-student fick Bram sommarjobb på företaget i Mellansel, där omkring 400 personer arbetar. Uppdraget hanns inte med på ett sommarlov, så han fick fortsätta på sidan om studierna när terminen började igen. Examensarbetet gjordes också på Bosch Rexroth och handlade om realtidsoperativsystem. Sedan blev han fast anställd.

– Det var egentligen anställningsstopp på Bosch. Men, jag, mina kollegor och min chef kom överens bra och jag var väl inte alltför dålig på jobbet heller, så min chef såg till att jag fick vara kvar, han övertalade företagsledningen att anställa mig.

”Får jobba med ny teknik”

Bram hamnade direkt i hetluften på företagets utvecklingsavdelning. Hans jobb innebär en hel del programmering och han trivs bra.

Vad är det bästa med ditt jobb?
– Mina kollegor och att jag får jobba med ny teknik.

Hur tycker du att dina studier har förberett dig för jobbet?
– Utöver allt det tekniska, att man får känna på olika grejer, är det att man lär sig hur man ska ta tag i nya saker. På universitetet är det mycket teori, men också ”nu har ni den här uppgiften, lös problemet” och så är det också nu i jobbet, ”vi vill ha det här, kan du lösa problemet åt oss”.

– Programmet har gett en väldigt bred och stadig bas att utvecklas från. Jag valde en inriktning mot inbyggda system och det är det jag fått fortsätta med också.

Hur ser arbetsmarknaden ut i branschen, är det lätt eller svårt att få jobb efter examen?
– Kan man tänka sig att flytta är det ganska lätt. I princip är det bara att gå in på Linkedin eller Arbetsförmedlingen och sökta på inbyggda eller inbäddade system, så finns det några hundra jobb i Sverige att söka.

Vilka möjligheter finns att utvecklas i jobbet?
– Det finns många olika vägar att gå, framförallt för mig som jobbar på ett stort företag. Man kan till exempel arbeta med konsumentprodukter i stället för teknik för industrin.

Valde och ändrade sig

Bram Coenen gick naturvetenskapligt program på gymnasiet. Han valde det för bredden och möjligheten att söka vilken utbildning som helst efteråt. Han tänkte likadant vid valet till universitetet, civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik innebar bredd och valmöjligheter.

Men, efter ett år kände han att han inte alls var intresserad av fysik. Motivationen tröt och han upptäckte att han egentligen bara väntade på att kunna välja kurser mer inriktade på programmering och elektronik.

– Då tänkte jag att jag lika gärna kunde hoppa på ett program som hade det jag ville ha i stället.

Att börja på högskoleingenjörsprogrammet i elektronik och datorteknik kändes helt annorlunda, mindre teoretiskt och mer handfast praktiskt. Efter föreläsningarna hade studenterna oftast uppgifter att lösa i labbet.

– Det var direkt att man fick sitta och koppla ihop saker och mäta. Det var mycket projekt kopplade till verkligheten. Vi fick tänka på vad som gör att något fungerar, till exempel om en robot man bygger ska kunna svänga vänster måste det finnas något som gör att den kan det.

På fritiden höll Bram på med programmering, han byggde en egen server och snickrade på hemsidor. Han var också engagerad i studentkåren NTK och jobbade på helger som kvällschef på kårhuset Origo. Studentlivet i Umeå är bra, tycker han. Det är lätt att lära känna studenter från olika program och med olika bakgrunder. Även om han i längden tröttnade på att bo i korridor var det ett bra sätt att träffa nya människor.

Lärarna öppna och hjälpsamma

Har du kontakt med dina pluggkompisar fortfarande?
– En person som bor i Örnsköldsvik har jag mycket kontakt med. De andra har spridit ut sig mer.

Om du ser på utbildningen i efterhand, blev det som du trodde?
– Ja, jag ville hålla på med elektronik och programmering och det var exakt det jag fick göra. Lärarna var bra, de var öppna för idéer och vi kunde alltid gå till deras kontor och knacka på när det var något vi inte förstod. Eftersom vi inte var så många studenter på programmet, kom vi nära varandra och nära lärare och handledare. Det är också viktigt.

Läs mer om högskoleingenjörsprogrammet i elektronik och datorteknik/medicinsk teknik