– Jag har aldrig ångrat att jag började jobba inom gruvindustrin. Jag tycker att det är en otroligt rolig och spännande bransch, just för att den omfattar så många olika områden. Man lär sig konstant nya saker, jag har jobbat mycket på miljösidan och därför behövt sätta mig in i stora delar av företagets verksamheter.
Precis som skogsindustrin strävar efter att använda alla trädets delar till olika produkter, måste gruvindustrin för ökad hållbarhet finna sätt att få ut mesta möjliga värde av den malm man bryter, förklarar Malin Suup, civilingenjör.
ImageBolidenDet säger Malin Suup, civilingenjör på Boliden och sektionschef på avdelningen för processteknik vid företagets gruvstab. Hon pluggade till civilingenjör i bioteknik med inriktning på miljöfrågor i Linköping, men kommer från Kiruna och efter examen ville hon norrut.
Hon konstaterar att gruvindustrin i dag är långt ifrån den tunga, skitiga, mörka arbetsplats många kanske ser framför sig. Mycket är automatiserat, stora gruvtruckar körs i allt högre utsträckning på el och företaget jobbar ständigt med att göra gruvbrytningen så långsiktigt hållbar som möjligt.
Boliden har cirka 6 000 anställda, gruvor finns i Skelleftefältet, Aitik och Garpenberg i Sverige, men också i Finland och på Irland. Koncernen driver två smältverk i Sverige, två i Finland och ett i Norge.
– Vi bedriver verksamhet i hela kedjan från att hitta metaller till att producera ren metall till våra kunder, berättar Malin Suup.
Bortsett från de gruvor som är i drift har företaget många gamla gruvobjekt där man ansvarar för efterbehandling av områdena. Efterbehandlingen handlar både om estetik och teknik, till exempel att jämna ut slänter, göra dagbrott till sjöar eller kapsla in avfall från anrikningsprocesser, så att inte metaller ska läcka ut i mark och vatten.
Vilka roller har civilingenjörer, särskilt inom kemi, i företaget?
– Bland annat inom vattenreningsprocesser, anrikning samt efterbehandling. Av det vi bryter från gruvorna är bara en liten del av värde, mineraler och metaller som vi vill komma åt. Dels maler vi malmen och gör en fysikalisk behandling, dels gör vi en flotationsprocess där vi tillsätter kemikalier i en vattenbaserad process för att få värdemineral att flyta upp till ytan.
Så kallade hydrometallurgiska metoder används också, vid anrikningsverket i Boliden används till exempel lakning för att separera guld ur malmen.
– I dag har vi inte så mycket hydrometallurgiska processer i våra verk, men i framtiden behöver vi hitta lösningar för att kunna utvinna mer metaller ur det som i dag anses vara ett avfall.
Precis som skogsindustrin strävar efter att använda alla trädets delar till olika produkter, måste gruvindustrin för ökad hållbarhet finna sätt att få ut mesta möjliga värde av den malm man bryter, förklarar Malin Suup.
– Vi är med i flera större EU-finansierade projekt kring att utvinna metaller ur restprodukter, men också för att använda restprodukter på andra sätt, till exempel i cement.
– Vattenrening är också en stor fråga som blir allt större eftersom vi har konstant förändrade krav på oss på vad vi får släppa ut och inte. Här finns stora utmaningar, där vi behöver duktiga kemister för att hitta bra processer som fungerar för vår verksamhet.
Norra Sverige befinner sig just nu i en grön industriomvandling. För Bolidens del handlar både om att få ut mer ur malmen och att utvinna nya metaller och mineraler, till exempel kobolt som behövs för batteritillverkning.
– Vi jobbar också för att reducera koldioxidhalterna, till exempel genom elektrifiering av gruvtruckar och andra maskiner och på möjligheter att binda in och lagra koldioxiden, säger Malin Suup.
I dag försöker vi göra oss fria fossilberoendet, men samtidigt blir vi allt mer beroende av metaller, till exempel i elektronik. Vad tänker du om det?
– Att det är väldigt viktigt att hitta de resurserna och producera dem lokalt, i stället för att göra oss beroende av import från andra delar av världen. Vi behöver också förbättrade processer för att återvinna material ur elektronikskrot till exempel.
Hur stort behov av ingenjörer har ni? Är det svårt att få tag i arbetskraft?
– Ja, vi har jättesvårt att rekrytera folk som läst kemi. Därför är det väldigt bra att utbildningen i teknisk kemi startar i Umeå. Konkurrensen ökar också här uppe, vi har samma behov av kompetens som Northvolt till exempel.
Vad beror det på att det är svårt att hitta arbetskraft inom kemi?
– De som utbildar sig har kanske lockats mer till ”klassisk” kemisk industri och läkemedelsföretag. Att jobba inom gruvindustrin är kanske inte det första man tänker på när man läser kemi.
Malin Suup gläder sig därför åt att den nya civilingenjörsutbildningen kommer att finnas nära Bolidens verksamhet.
– Det ger möjligheter till att få till bra samarbeten, vi tar till exempel gärna emot examensjobbare framöver och så småningom hoppas vi förstås kunna anställa de nya ingenjörerna.
Läs mer om civilingenjörsprogrammet i teknisk kemi
Intervju: Anna-Lena Lindskog