Hockeyspelaren Izze Niemi blev utvecklingsingenjör på Tactel

– På jobbet programmerar vi inte tillsammans, men det är mycket samarbete ändå eftersom vi utvecklar en gemensam produkt, berättar Izze Niemi, utvecklingsingenjör på Tactel. Vi brukar jobba i team med designers, och där är samarbetet väldigt viktigt.

PhotoIzze Niemi

Izze Niemi flyttade från Luleå till Umeå direkt efter gymnasiet för att läsa Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik på Umeå universitet. Hon tog examen 2018, och har sedan dess arbetat på Tactel i Umeå. Tactel är en digital interaktionsbyrå där bland annat designers och mjukvaruutvecklare utvecklar digitala tjänster och lösningar. Företaget har runt 100 medarbetare, varav ungefär 15 arbetar i Umeå.

– Vi är ett gäng designers och mjukvaruutvecklare som arbetar tillsammans med teknik och innovation. Min arbetstitel är utvecklingsingenjör och mina främsta arbetsuppgifter är att programmera. Så jag arbetar lite åt datavetarhållet.

Izze berättar om ett särskilt spännande projekt hon varit med i, då företaget jobbade med en kund i flygbranschen. Det handlar om ett In-flight entertainment system, det vill säga det personliga tv-system som finns vid respektive sittplats på ett flygplan.

– Vi utvecklade en app till systemet, vilket var väldigt roligt. Det är rätt omodernt uppe i luften just nu, så vi försöker helt enkelt modernisera.

Som en förlängning av att plugga

– Det bästa med jobbet är att jag får lära mig så mycket! Jag var väldigt ny på programmering innan jag började jobba. Jag hade programmerat lite grann under utbildningen, men jag hade aldrig jobbat med apputveckling. Det finns så mycket att lära sig, det slutar aldrig! Det är som en förlängning av att plugga.

Ibland funderar Izze på hur det skulle varit att ha ett arbete där man inte lärde sig nya saker, att allt bara gick per automatik. Vissa stunder tycker hon att det skulle vara skönt, men i längden skulle det kännas tråkigt. Hon beskriver att det var inte så svårt att få jobb efter utbildningen. Det svåra var att förstå sig på jobbannonserna.

– Många jobbannonser är väldigt abstrakta och svåra att förstå. Det är inte som en kursbeskrivning där det står exakt vad du ska kunna och vad du kommer lära dig. Det svåra är också när man ska fundera på exakt vad man vill jobba med. Men när jag väl började söka jobb gick det fort.

Blev det som du trodde när du bestämde dig för att läsa teknisk fysik?
– Jag hade faktiskt ingen aning vad jag förväntade mig för slags arbete då jag började läsa teknisk fysik. Jag hade iallafall ingen aning om att jag skulle programmera, säger Izze.

Det fanns ingen vision eller bakomliggande barndomsdröm om vad hon skulle bli. Men, det är det som är grejen med en riktigt bred utbildning, menar Izze. Det är väldigt brett i början och därefter får man möjlighet att välja inriktning under utbildningens gång.

– Om man hittar ett specialintresse på vägen brukar det gå att specialisera sig på det. Eller så gör man det jag gjorde och mixade lite. Det är bra att göra om man är intresserad av allt.

Grupparbetena förberedde Izze för arbetet

Tycker du att studierna förberett dig bra för det jobb du har i dag?
– Det är en svår fråga, eftersom jag inte valt ett rent “Teknisk fysik-yrke”. Och andra sidan utbildade jag mig inte till ett visst yrke, då utbildningen är så pass bred. Jag känner faktiskt ganska få som jobbar med exakt samma sak som de studerat.

Inga speciella kurser kommer på tal, men Izze beskriver att det som främst förberedde henne för arbetslivet var grupparbetena. Hon har alltid tyckt bäst om att plugga själv, men det funkar inte riktigt så när man kommer till en arbetsplats. Grupparbetena har förberett och lärt Izze vikten av samarbete.

– På jobbet programmerar vi inte tillsammans, men det är mycket samarbete ändå eftersom vi utvecklar en gemensam produkt. Vi brukar jobba i team med designers, och där är samarbetet väldigt viktigt. Jag designar ju inte det jag kodar, utan kodar det någon annan designat. Det kan bli lite diskussioner om hur arkitekturen ska se ut och hur vi ska bygga upp en produkt. Därför är det viktigt att kunna spåna fram lösningar i grupp, och såklart hjälpa varandra.

Hur kom det sig att du började studera i Umeå?
– Jag visste redan att jag gillade Umeå innan jag flyttade hit. Jag hade känslan att det är en väldigt varm stad. Fast inte vädermässigt, skrattar Izze. Det kändes dessutom lagom i förhållande till Luleå. Lagom långt bort och lagom nära hem. Det är väldigt lätt att resa mellan Luleå och Umeå, så det behövs ingen direkt planering och folk kan komma och hälsa på mig utan problem. Jag är väldigt nära min familj, så även om jag ville flytta ville jag även ha friheten att kunna åka till dem när jag ville.

Trots att Izze numera arbetar i Umeå pendlar hon till Luleå för att spela hockey i Hertsörinken. Izze beskriver lagmedlemmarna som en blandning av glada amatörer och de som klivit ned från högre satsningar.

Nära till lärarna

Hur var det att plugga i Umeå?
– Jag gillar Umeå väldigt mycket, men jag tror inte det hade spelat så stor roll vilken stad jag valde att plugga i. Jag utnyttjade verkligen studentlivet och höll mig mest på Campus och Ålidhem. Men jag har verkligen tyckt om Umeå universitet. Speciellt hur nära relation vi haft till lärarna och professorerna. Man kunde bara gå förbi deras kontor och ställa en snabb fråga, och så tror jag inte det är överallt. 

Izze minns sin studietid med värme, och är glad att hon sökte utbildningen.

– Jag tyckte det var så roligt. Jag älskar att plugga! Jag tyckte verkligen om studentlivet. Visserligen varierar det mycket, vissa gillar det inte alls. Men jag tyckte det var väldigt roligt då det skedde aktiviteter hela tiden. Och så minns jag såklart “pluggmisären” med mina klasskompisar inför tentorna. Till och med det var väldigt kul.

Vad skulle du säga till någon som funderar på att läsa samma utbildning?
– Det är en jätterolig utbildning, det är bara att köra på!

Läs mer om Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik

Intervju: Nicolina Viklund