Tove: Lita på dina idéer och dig själv!

Tove Brunberg.

FotoPer Melander

Tove tog studenten 2006 från Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm. Sedan dess har hon jobbat som dansare och koreograf, bland annat på Norrlandsoperan i Umeå. Frilanslivet som kulturarbetare inbjuder till de mest udda arbetstillfällen då hon även i perioder jobbat bland annat som servitris, bokförsäljare och lärarvikarie.

Var kommer ditt intresse för arkitektur ifrån?
– Jag gick en kurs på Danshögskolan i curating – vilket betyder att projektleda konstutställningar. Där träffade jag en arkitekt och efter det mötet fick jag upp ögonen för arkitektur - hon var inspirerande på många sätt och en början i min arkitekturbana.

Hur hamnade du i Umeå?
– Umeå universitet var faktiskt inte mitt förstahandsval, jag hade hört att det var stormigt kring ledningen och rektorn på Arkitekthögskolan. Så först var jag skeptisk till utbildningen, men det har fungerat bra hittills!

Berätta lite om programmet!
– Undervisningen sker huvudsakligen i projektform där vi får en uppgift som vi ska lösa. Det kan handla om gestaltning eller efterforskningar kring ett ämne. Det är till stor del eget arbete och upp till en själv vad det blir i slutänden! Vi är en stor klass med många olika erfarenheter och åldrar. De lärare jag har är kompetenta.

Vilka moment gillar du?
– Jag gillar de moment som är "mindre" fria i sin utformning. Det är alltid lättare att jobba när det finns ett tydligt mål. Där är teknologin enkel på det sättet att det finns ett svar, ett facit när jag utvecklar en ritning.

Hur är stämningen på skolan?
– Jag läser det första året och det är många som hoppar av nu i början, men det hade jag hört är vanligt, men det skapar en viss ambivalens. I övrigt tycker jag det är bra stämning, jag tycker om att de olika årskurserna lätt kan få kontakt med varandra.

Vad är det bästa med att läsa arkitektur?
– Det bästa med att läsa arkitektur är att jobba i olika projekt. Jag gillar att jobba mot deadlines för att det finns ett tydligt utsatt slutdatum att förhålla sig till. Det skapar också dynamik i arbetet, det finns en dramatisk kurva. Jag gillar att arkitektur också handlar om samhälle och strukturer, inte bara om form och konstruktion. Det är ett kreativt och nyskapande ämnesområde där verken skapas av oss utövare. Det gäller därför att lita på sina idéer och sig själv. Det är lätt att tappa bort sig i en konstnärlig process.

Hur trivs du i Umeå och hur är Umeå som studentstad?
– Det är svårt att hitta nya vänner i Umeå utöver studenterna och kursarna i min egen skola. Jag tror att Umeåborna tänker att "jaha, där är ännu en student som kommer försvinna härifrån om några år". Det var väldigt svårt att hitta bostad till en början, till slut fick jag tag på ett rum i ett gårdshus. Om du som student ska plugga på Konstnärligt campus och inte bor på Ålidhem blir det inte så mycket studentkänsla. Det går att göra Umeå till sin egen studentstad, förutsättningarna finns, men det har inte varit mitt största intresse.

Vad har du för framtidsplaner?
– Jag skulle vilja åka på en utbytestermin under de åren jag pluggar här, gärna till Paris för att jag är en frankofil eller Aarhus i Danmark för att jag tycker dansk arkitektur och design är spännande! Efter min kandidatexamen skulle jag gärna jobba något år innan jag börjar med masterstudier. Längre fram när jag är färdig arkitekt vill jag gärna bestämma vilka slags projekt jag gör, jag vill hitta sammanhang där jag blir inspirerad av de jag jobbar med.

Läs mer om Arkitektprogrammet

Text: Ingrid Söderbergh