Egen arkitektbyrå redan under studierna

Intresset för att bygga möbler ledde Erik Karlsson vidare till arkitektutbildningen. Efter examen startade han och en klasskompis egen arkitektbyrå i Umeå.

BildNathalie Vinroth

Under ungdomsåren var Erik Karlssons fokus på snowboardåkning. Han gick på snowboardgymnasiet i Tärnaby och fortsatte att åka i drygt tio år efter studenten.

Efter ett tag ville Erik byta bana och valde därför att satsa på hans andra hobby, att bygga möbler. Han började med att läsa en kurs i trä- och metalldesign – något som gav honom mersmak för arkitekturen.

– Jag blev inspirerad där för att många som skapat kända möbelklassiker är arkitekter.  Jag ville också hitta något som kunde engagera mig lika mycket som snowboardåkningen – så det blev arkitekt på den vägen helt enkelt, berättar Erik.

Två sista åren på KTH

Arkitektprogrammet innefattar fem studieår, där de första tre åren ger en kandidatexamen och de två sista åren en masterexamen. När det var dags för Erik att påbörja masterexamen bytte han från Umeå universitet till Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

– Att det blev så handlade mest om min flickvän som jobbade i Tyskland ett tag. Vi möttes då på mitten och tänkte att Stockholm var lite halvvägs. Hon fick jobb här i Umeå sedan, men jag hade redan bestämt mig för att bo kvar i Stockholm, det var nog bökigt att komma in på KTH så det kändes ännu bökigare att byta tillbaka till Umeå, säger han.

Hur var det att plugga i Umeå?

– Det var jättebra. Jag tyckte att det var flera engagerade lärare och trevliga lokaler att plugga i. Det var ganska fritt och man hade mycket plats att ha grejer på i verkstaden. Man kunde bygga stora grejer om man ville. På KTH hade man ett litet skrivbord, berättar Erik.

Att ta fram modeller och ritningar är en del i arkitektyrket.

BildNathalie Vinroth

Startade företag med klasskompis

Under de sista åren innan examen startade Erik och hans klasskompis Samuel Grönlund företaget Peripheral Works, en arkitektbyrå i Umeå som arbetar med arkitektur och grafisk design i norra Sverige.

– Vi gör all möjlig arkitektur, från väldigt liten skala som bastus till större skalor, just nu är vårt största projekt att ta fram en entrébyggnad till Granö Beckasin. Jag jobbar mest med mina klassiska arkitekt-saker men det är även mycket med att driva företag, vilket jag aldrig gjort tidigare, säger Erik.

Vad innebär klassiska arkitektsaker?

– Det är mycket som ingår i det, men man kan säga att vi får ett uppdrag av någon som vill bygga något. Då jobbar vi först med formgivning av det önskade innehållet av byggnaden. Sedan gör vi alla utredningar som behövs, som att se till att allt får den plats det behöver. Vi levererar sedan olika handlingar till kunden, i form av skisser eller ansökningar för exempelvis bygglov, berättar Erik.

Komplext yrke

Att få samarbeta med sina kompisar är en av de bästa sakerna med jobbet, tycker Erik – men samtidigt innebär yrket flera utmaningar.

–  Det är extremt utmanande, man måste kunna så mycket. Vi har mycket att lära oss, både i rollen som arkitekter och i rollen som företagsägare. Det är ett mer komplext yrke än vad man kan ana, men det är också roligt att lära sig, säger han.

Har studierna förberett dig bra för yrket?

– På vissa delar. I skolan fick vi verkligen lära oss att motivera varför man gjorde vissa grepp eller varför man tog sig an ett problem på ett visst sätt, så det blev vi väldigt duktiga på. Men sen finns det andra delar som jag inte blev lika förberedd på, som det mer tekniska arbetet med ritningstekniker, säger Erik.

"Struktur är jätteviktigt"

Erik tar upp han innan utbildningen inte var förberedd på det stora ansvaret som ingår i yrket. Han måste ta hänsyn till både beställaren samt mot de som kommer att påverkas av arkitekturen när den väl är på plats. Han tror även att yrket är lite annorlunda mot var det kan verka i skolan.

– Verktygen man lär sig i skolan är väldigt bra för att jobba, men jag kan tänka mig att många personer som är mer teoretiskt lagda och som vill ha struktur kanske hoppade av i början av utbildningen för att de fick upplevelsen att man behövde vara så kreativ och nytänkande. Men vi har så mycket att förhålla oss till i yrket så struktur är jätteviktigt. Bara för att man har det svårt med vissa moment under skoltiden betyder det inte att man kommer att bli en dålig arkitekt, berättar Erik.

Läs mer om Arkitektprogrammet

Intervju & foto: Nathalie Vinroth