Tyska för lärare åk 7-9, 30 hp (16-45hp). Ingår i Lärarlyftet, 30 hp

Innehåll

Mot bakgrund av begreppen ”kultur” och ”kommunikation” och deras tillämpning i språkundervisningen studeras det tyska språkets stuktur och användning ur ett kontrastivt perspektiv, modern tyskspråkig litteratur samt de tyskspråkiga ländernas historia och deras politiska, geografiska och kulturella samhällsförhållanden.
I kursen ingår vidare träning i informationssökning och analys av texter ur ett språk- och litteraturvetenskapligt perspektiv liksom muntliga och skriftliga övningar för utveckling av receptiva, interaktiva och produktiva färdigheter i tyska.
Studier av språkundervisningens och språkinlärningens förutsättningar och villkor utgör grunden för didaktiseringsövningar. En individuell fördjupning i språkdidaktik ingår.
Kursen omfattar fyra områden som i sin tur är indelade i moment:
Område I: Språkvetenskap, 9,5 högskolepoäng
Moment 1: Introduktion i språkvetenskap, 1,5 hp
Studier av olika nivåer i det språkliga systemet med tillhörande terminologi. Analys av texter ur språkvetenskapligt perspektiv.
Moment 2: Tysk grammatik, 6 hp
Studier av tysk syntax och morfologi ur ett kontrastivt perspektiv. Övning i att kritiskt betrakta grammatikbeskrivningar och att förklara grammatiska fenomen.
Moment 3: Språklig struktur och språklig variation i tid och rum, 2 hp
Fortsatta studier av tyskans struktur. Översiktliga studier av det tyska språkets historiska utveckling med tonvikt på släktskapen med svenskan. Dessutom studeras utvecklingstendenser i dagens tyska samt språklig variation (dialekter, fackspråk, gruppspråk).
Område II:  Modern tyskspråkig litteratur och litteraturhistoria, 7,5 högskolepoäng
Moment 4: Introduktion i litteraturvetenskap, 1,5 hp
Träning i textanalys utifrån litteraturvetenskapliga principer samt sökning av vetenskaplig information.
Moment 5: Tyskspråkig litteratur och litteraturhistoria, 6 hp
Läsning och analys av modern skönlitteratur samt barn- och ungdomslitteratur (c:a 1300 sidor) av vilka huvuddelen behandlar temat ”Literatur in der Gegenwart”. Därigenom belyses också samhällets värdegrund i går och i dag liksom historiskt skilda villkor för människans existens, till exempel vad gäller mänskliga rättigheter och genus. Introduktion i tysk litteraturhistoria från 1900 till idag.
Område III:  Språk- och kulturkompetens, 9 högskolepoäng
Moment 6: Tysk realia och kultur, 2 hp
Studier av de tyskspråkiga ländernas samhällsförhållanden. Träning i informationssökning och kritisk granskning av källor.
Moment 7: Muntlig framställning, 3 hp
Träning av förmågan att uttrycka sig i tal på tyska i olika kommunikationssituationer. I kursen ingår träning av både de monologiska och de dialogiska aspekterna av muntlig kommunikation. Studier av teorier om utveckling av muntlig produktion och interaktion på ett främmande språk.
Moment 8: Textproduktion, 2 hp
Analys av textsorter och utifrån detta träning av den egen förmågan att producera skrivna texter av olika slag. Studier av teorier om skrivande på ett främmande språk.
Moment 9: Referat och översättning, 2 hp
Analys av svenska texter vad gäller ordförråd och grammatisk struktur samt övning i att översätta svensk normalprosa till tyska. Övning i att läsa och i skrift sammanfatta sakprosa och populärvetenskapliga framställningar.
Område IV:  Språkdidaktik, 4 högskolepoäng
Moment 10: Deutsch lernen und lehren, 4 hp
Studier inom språkdidaktik med fokus på undervisning, läromedelsanalys och bedömning av elevers kunskaps- och färdighetsutveckling.
Övningar i att utifrån språklig och innehållslig analys av texter planera, genomföra och utvärdera språkundervisning så att lärande befrämjas.
Träning i bedömning och betygssättning.
Fördjupning inom ett individuellt valt område.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande:
Kunskap och förståelse

• kunna beskriva systematiska skillnader mellan tyska och svenska vad gäller fonologi, morfologi och syntax;
• kunna redogöra för huvuddragen av det tyska språkets utveckling;
• kunna redogöra för några framträdande drag i modern tyskspråkig litteratur och utifrån detta inplacera lästa texter i sitt litteraturhistoriska sammanhang;
• kunna redogöra för huvuddragen i de tyskspråkiga ländernas samhällssystem och göra jämförelser med förhållanden i Sverige;
• kunna redogöra för några definitioner av begreppen kultur och interkulturalitet och diskutera deras tillämpning i tyskundervisningen;
• kunna diskutera målen för språkundervisningen ur ett historiskt perspektiv;

Färdighet och förmåga

• med handledning kunna hitta, sammanställa och presentera information till specifika frågeställningar;
• kunna analysera och diskutera enklare texter ur olika språk- respektive litteraturvetenskapliga perspektiv och därvid använda adekvat terminologi;
• kunna analysera och diskutera de estetiska aspekterna i litterära texter;
• kunna analysera skillnader och likheter mellan de tyskspråkiga länderna och Sverige samt diskutera vilken betydelse kultur och interkulturell kommunikation kan ha för tyskundervisningen;
• utifrån kunskaper om individers språkutveckling och de nationella styrdokumenten kunna planera undervisning samt motivera sina didaktiska val;
• utifrån gällande styrdokument och teorier om språkutveckling kunna analysera tryckt och digitalt undervisningsmaterial ur olika perspektiv och diskutera didaktiska konsekvenser;
• kunna använda olika sätt att utvärdera, bedöma och dokumentera elevers kommunikativa förmåga bland annat som underlag för betygssättning;
• utifrån den gemensamma europeiska referensramen för språk kunna bedöma egen och andras kompetens i undervisningsspråket, utarbeta en plan för förbättring av densamma samt utvärdera resultatet;
• kunna genomföra ett mindre projekt som omfattar anpassning och användning av något webbaserat verktyg för den egna språkundervisningen och presentera resultatet i skrift;
• kunna uttrycka sig ledigt och varierat i tal och skrift på tyska på ett i huvudsak korrekt och situationsanpassat sätt;
• kunna genomföra uppgifter inom givna tidsramar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kunna reflektera kring sin egen kunskaps- och färdighetsutveckling;
• kunna argumentera för en egen ståndpunkt eller tolkning och värdera andras argument;
• kunna granska olika sorters texter på ett kritiskt sätt;
• på ett nyanserat sätt kunna ge välmotiverad, konstruktiv kritik på muntliga och skriftliga produkters språk och innehåll och även ta till vara sådan kritik.

Behörighetskrav

Lärarexamen samt Univ: Tyska 15 hp

Undervisningens upplägg

Undervisningen är helt nätbaserad. Tillgång till dator krävs därför för fullgörande av de i kursen ingående uppgifterna. För information om tekniska krav på datorutrustning och nätuppkoppling, se "Tekniska krav för nätkurser" på www.sprak.umu.se/student/dokument .

Examination

Bedömningen av de studerandes prestationer genomförs på detta sätt:
Moment 1: Två skriftliga inlämningsuppgifter.
Moment 2: Skriftligt prov.
Moment 3: En mindre referatuppgift samt skriftligt prov.
Moment 4: Två inlämningsuppgifter.
Moment 5: Fortlöpande samt muntligt prov i litteraturhistoria vilket också omfattar en sammanfattande diskussion av seminarietexterna.
Moment 6: Fortlöpande samt projektarbete som presenteras skriftligt och muntligt.
Moment 7: Fortlöpande samt muntligt prov.
Moment 8: Fortlöpande examination samt bedömning av inlämningsuppgifter.
Moment 9: Två inlämningsuppgifter samt skriftligt referatprov.
Moment 10: Fortlöpande examination samt bedömning av elektronisk portfolio.
Vid examination används betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Moment 1 Introduktion i språkvetenskap bedöms dock bara med något av betygen Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får inte undergå förnyad prövning för högre betyg.
Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att producera någorlunda korrekt tyska samt att analysera och tillämpa kursens innehåll. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande uppnått Väl godkänd på tillsammans lägst 20 högskolepoäng.
Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.
Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.
Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare.
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.

Övriga föreskrifter

Denna utbildning är en uppdragsutbildning och får endast sökas av lärare som deltar i lärarfortbildningen enl. Förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare. Se Skolverkets webbplats http://www.skolverket.se/fortbildning. Den som söker till denna kurs utan godkännande från skolhuvudmannen är inte behörig att delta och riskerar att få avbryta utbildningen.