Tyska III för ämneslärare med inriktning mot gymnasiet, 30 hp

Innehåll

I kursen ingår studier i tysk språkvetenskap och tysk litteraturvetenskap, träning i kontrastiva grammatiska strukturer och produktion av texter av olika slag, övning i att läsa tyskspråkig vetenskaplig text samt att planera, genomföra och presentera en mindre forskningsuppgift. Vidare ingår studier av de faktorer som inverkar vid språktillägnande och reception av texter på främmande språk och av modeller för formativ och summativ bedömning. Träning i att planera större undervisningsenheter och diskussioner av värdegrund, normkritik och hållbar utveckling som förhållningssätt i tyskundervisningen ingår också.

Kursen är indelad i fem delkurser:

1. Tysk språkvetenskap: Språkbruk och språkanvändare, 6 hp
Studier av den moderna tyskan och dess användning i tal och skrift utifrån kognitivt-lingvistiska, pragmatiska och sociolingvistiska perspektiv, varvid genusaspekter beaktas.

 2. Litteraturvetenskap och tyskspråkig litteratur, 6 hp
Läsning, analys och diskussion av modern skönlitteratur rörande temat "Literatur in der Gesellschaft" utifrån olika litteraturvetenskapliga och litteraturteoretiska synvinklar. Texterna behandlar människors skilda villkor, bilder av skolan och möten mellan olika generationer och diskuteras ur ett normkritiskt perspektiv.

3. Skriftlig produktion (Writing Texts in German), 3 hp
Fortsatt träning i kontrastiva grammatiska strukturer och idiomatiskt språkbruk i tyskan. Övningar i att översätta kortare svenska texter till tyska och att utifrån kunskap om olika textsorter producera egna texter på tyska.

4. Deutsch lernen und lehren III (Teaching and Learning of German III), 7,5 hp
Utifrån en kort introduktion om teorier kring generella kognitiva processer vid reception och tolkning av talat och skrivet språk studeras vilka speciella förhållanden som råder vid reception av litterära och andra texter på ett främmande språk och inlärning av tyska som främmande språk. Vidare studeras vilka kulturellt och språkligt betingade svårigheter som kan uppstå i detta språk- och kulturmöte samt hur dessa kan överbryggas i en undervisningssituation så att lärande främjas. Planering av större undervisningsenheten och modeller för formativ och summativ bedömning behandlas. En röd tråd utgör diskussioner om hur förhållningssätt kopplade till värdegrund, normkritik och hållbar utveckling kan genomsyra tyskundervisning.

5. Specialarbete (Individual study project), 7,5 hp
a) Plan för specialarbete (Plan for individual project), 1,5 hp
b) Slutversion av specialarbete (Final version of individual study project), 6 hp

Individuell fördjupning i ett språkdidaktiskt relevant ämne utifrån förvärvade kunskaper inom litteraturvetenskap, språkvetenskap och språkdidaktik. Träning i att formulera syfte och frågeställningar, välja metod, analysera material och dra slutsatser samt presentera resultaten i en kortare uppsats enligt anvisningar.

Den färdiga uppsatsen ska omfatta ca 6 000 ord och uppfylla vedertagna krav vad gäller redovisning av primär- och sekundärmaterial samt språkbehandling.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande
Kunskap och förståelse

• självständigt kunna beskriva några centrala aspekter i den tyskspråkiga litteratur som ingår i kursen;
• självständigt kunna beskriva några centrala aspekter i modern tyska;
• på ett nyanserat sätt kunna redogöra för några teoretiska utgångspunkter i germanistisk språk- och litteraturvetenskap;
• kunna redogöra för och diskutera innebörden av några centrala begrepp inom modern språk- och litteraturvetenskap;
• kunna redogöra för och diskutera innebörden av några centrala begrepp inom området språk- och textreception samt språkinlärning och språkdidaktik;
• på ett nyanserat sätt kunna redogöra för hur undervisning och bedömning kan stödja språkinlärningsprocessen;
• kunna redogöra för några teoretiska positioner när det gäller receptionens betydelse för utveckling av ett främmande språk;
• kunna redogöra för kopplingen mellan lärandemål och kunskapskrav i nationella styrdokument och nationella prov för skolan
• kunna redogöra för relevant forskningslitteratur inom ett valt område;

Färdighet och förmåga

• med utgångspunkt i kunskap om det tyska språkets uppbyggnad kunna analysera språkanvändning ur ett kognitiv-lingvistiskt, pragmatiskt och sociolingvistiskt perspektiv varvid särskilt genusaspekter beaktas;
• kunna referera och diskutera tyskspråkiga vetenskapliga texter inom språk- och litteraturvetenskap, språk- och textreception samt språkinlärning och språkdidaktik;
• kunna analysera litterära texter ur olika litteraturvetenskapliga och litteraturteoretiska synvinklar;
• kunna presentera ett litterärt verk och leda diskussioner kring det;
• kunna analysera och kommentera skillnaderna mellan tyska och svenska vad gäller syntax, ordförråd, fraseologi och stilanvändning;
• kunna översätta svensk normalprosa till god tyska;
• kunna producera skrivna texter på tyska av olika slag med en hög grad av språklig korrekthet;
• kunna tillämpa sina kunskaper inom ämnesområdet och om språkdidaktik vid planering av undervisning i tyska i ungdomsskolan;
• kunna planera större undervisningsenheter och motivera sina val utifrån kurslitteraturen;
• kunna planera undervisning där värdegrund, normkritik och hållbar utveckling utgör ett genomgående perspektiv;
• kunna analysera undervisningsmaterial av olika slag ur olika perspektiv;
• kunna bedöma elevers produkter ur ett formativt och summativt perspektiv;
• kunna utforma olika typer av prov för bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter;
• kunna formulera ett tydligt syfte och undersökningsbara frågeställningar;
• kunna analysera material på adekvat sätt utifrån frågeställningen och kunnadra rimliga slutsatser av undersökningen;
• kunna utforma textens layout, inklusive referenser, tabeller och figurer, i enlighet med vedertagna konventioner;
• kunna med hög grad av språklig korrekthet och enligt ämnets konventioner muntligt och skriftligt presentera och diskutera resultaten av den egna undersökningen;

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt och konstruktivt kunna granska andra studenters examensarbeten;
• kunna motivera de val som gjorts utifrån vetenskapliga perspektiv och, när så är relevant, även samhälleliga och/eller etiska perspektiv;
• kunna kritiskt diskutera det självständiga arbetets slutsatser och beskriva hur studien skulle kunna utvecklas i ett större sammanhang;
• kunna anlägga ett normkritiskt perspektiv på språkbruk och på lästa texter.

Behörighetskrav

Univ: 30 hp tyska inom intervallet 1-30 hp + 22,5 hp tyska för ämneslärare inom intervallet 31-60 hp, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

All undervisning och examination genomförs på tyska.

1. Tysk språkvetenskap: Språkbruk och språkanvändare
Lektionsundervisning med redovisning av referatuppgift.

2. Litteraturvetenskap och tyskspråkig litteratur
Obligatoriska seminarier kring lästa texter samt övning i att leda en diskussion kring en läst text.

3. Skriftlig produktion
Lektionsundervisning.

4. Deutsch lernen und lehren III
Obligatoriska seminarier med redovisning av uppgifter.
En del av momentet kan förläggas till ett tyskspråkigt universitet.

5. Specialarbete
Obligatoriska seminarieövningar inriktade på forskningsmetodik (litteratursökning, materialsamling, problemformulering, utformning av vetenskapligt manuskript) och skriftlig framställning samt handledning.
En del av momentet kan förläggas till ett tyskspråkigt universitet.

Examination

All undervisning och examination genomförs på tyska.

1. Tysk språkvetenskap: Språkbruk och språkanvändare, 6 hp
Muntlig redovisning av referatuppgift utifrån handout. Momentet i övrigt redovisas i skriftligt prov.

2. Litteraturvetenskap och tyskspråkig litteratur, 6 hp
Fortlöpande examination vid seminarieövningarna, introduktion och diskussionsledning vid minst ett seminarietillfälle samt muntligt prov.

3. Skriftlig produktion, 3 hp
Två inlämningsuppgifter samt skriftligt prov.

4. Deutsch lernen und lehren III, 7,5 hp
Fortlöpande examination samt bedömning av en individuell analysuppgift.

5. Specialarbete, 7,5 hp
a) Bedömning av plan för specialarbetet, 1,5 hp
b) Bedömning av det färdiga arbetet, 6 hp.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Vid examination avvänds betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Plan för specialarbete bedöms dock med något av betygen Godkänd eller Underkänd. För godkänt betyg på delkurs som examineras i flera delar krävs att alla delar är godkända. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande uppnått Väl godkänd på tillsammans lägst 18 högskolepoäng.

Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov.

Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.  Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

Tentamensskrivningar i campuskurser görs vid Umeå universitet, Campus Umeå. Till alla salstentamina är anmälan via Studentwebben obligatorisk.

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

Examinator kan besluta att en student som inte helt uppfyller målen för examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan ges möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg på kursen. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det eller de mål som studenten inte uppnått och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna har meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är inte tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination i stället för komplettering och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till utbildningsledaren vid Humanistiska fakulteten.

Övriga föreskrifter

Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.