Naturorientering och teknik för F-3, 15 hp

Innehåll

Kursen är uppdelad i teman där ämnet och ämnesdidaktiken studeras integrerat.
Kursen inleds med en översikt över de storleksordningar i vilka naturvetenskapen är inblandad, från universum ned till kvarkarna. Kursen blickar även bakåt i tiden och gör en översikt över tidsepokerna i universums, jordens och livets utveckling. Vidare behandlas myter och föreställningar från dessa epoker och från andra kulturer. I anslutning till detta behandlas också hur naturvetenskap och teknik kommer till uttryck i medier som barnlitteratur och barnfilm och hur detta kan såväl berika som utmana undervisning i naturorienterande ämnen och teknik.
Kursen är fortsättningsvis uppbyggt kring fem teman; Astronomi, Teknik, Materia, Naturens kretslopp samt Krafter. Inom temat teknik behandlas enkla mekanismer och tekniska lösningar av betydelse för samhällsutvecklingen. Egna konstruktioner som omfattar materialval, utförande och design utförs. Även mätteknik behandlas tillsammans med vardagsnära tekniska system och artefakter.
Inom temat Materia behandlas materiens byggnad, kemiska reaktioner, faser och fasövergångar samt energi och energiomvandlingar. Inom temat Naturens kretslopp studeras växt- och djurceller, biologisk diversitet, fotosyntes, cellandning och ekologi. Inom temat Krafter studeras krafter och rörelselagar bland annat utifrån lekplatsen som erbjuder tillfällen att genom lek och rörelse studera friktion, centripetalkraft och Newtons rörelselagar.
Naturvetenskapliga och tekniska begrepp och företeelser i dessa teman behandlas ingående, omformas till övningar och experiment och används i undervisningsövningar med elevgrupper. Betydelsen av att oberoende av årstid kunna uppleva, upptäcka och utforska naturvetenskapliga och tekniska fenomen i omgivningen betonas, och det genomgående temat är att omsätta detta till undervisning för barn/elever. Människans roll i lokala och globala ekosystem bearbetas och diskuteras, liksom genusfrågor relaterade till undervisning i naturvetenskap och teknik.
Digitala verktyg för undervisning i natur- och teknikorienterande ämnen är betydelsefulla lärarkompetenser och används genom hela kursen. I kursen behandlas gällande styrdokument för grundskolan, och vikt läggs vid bedömningsfrågor i de natur- och teknikorienterande ämnena. Aktuell och relevant forskning som belyser betydelsen av det praktiska och undersökande arbetet för barns kunskapsutveckling och kreativitet behandlas och nyttjas.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse

• använda begrepp och modeller för respektive ämnesområde som behandlas i momentet,
• redogöra för innebörden i de naturvetenskapliga och tekniska begrepp och företeelser, som behandlas i kursen,
• använda naturvetenskapliga och tekniska förklaringsmodeller, för att förklara vardagliga fenomen och företeelser för elever på ett sådant sätt att deras intresse och begreppsutveckling stimuleras,
• redogöra för hur relevant aktuell didaktisk forskning kan användas vid undervisning i de natur- resp. teknikorienterande ämnena,

Färdighet och förmåga

• planera, genomföra och utvärdera undervisningsövningar för elever i några av de områden som behandlas i kursen,
• genomföra laborationer och övningar, utifrån ett beaktande av gällande säkerhetsaspekter,
• använda digitala verktyg för undervisningsändamål,
• använda närmiljön och närsamhället, oberoende av årstid, för studier i de natur- resp. teknikorienterande ämnena,
• bedöma och dokumentera barns kunskaper och utveckling i de natur- respektive teknikorienterande ämnena,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• identifiera och problematisera aktuella händelser och forskning med relevans för kursens innehåll, samt kunna diskutera hur dessa kan användas i den framtida yrkesutövningen,
• värdera källor till vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar,
• göra en enkel analys av hur en given mänsklig aktivitet kan påverka vår gemensamma livsmiljö, lokalt och globalt,
• kritiskt granska det egna förhållningssättet till undervisning i natur- resp. teknikorienterande ämnen utifrån relevant forskning.

Behörighetskrav

Godkänt i kurserna som ingår i UK II (Utbildningsvetenskaplig kärna), Bedömning för lärande, 14 hp, Kunskap och lärande, 10 hp, samt kursen inom VFU II (Verksamhetsförlagd utbildning) Att undervisa, 6hp, eller motsvarande kurser.

Undervisningens upplägg

Undervisningen genomförs med föreläsningar, seminarier, laborationer, konstruktionsövningar, presentationsövningar, exkursioner, självstudier samt handledning i samband med design av egna undervisningsaktiviteter för barn/elever. De egna undervisningsaktiviteterna sker i universitets- eller skolmiljö. Laborationer, konstruktionsövningar, presentationsövningar, egna undervisningsaktiviteter och seminarier är obligatoriska.

Examination

Examinationen sker genom skriftlig tentamen samt bedömning av med elever genomförda undervisningsmoment samt seminarier och laborationsrapporter.
För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända där betyget utgörs av examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat.
Studentens prestationer bedöms i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Examinationen sker genom skriftlig tentamen samt bedömning av med elever genomförda undervisningsmoment samt seminarier och laborationsrapporter.
För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända där betyget utgörs av examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat.
Studentens prestationer bedöms i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

På tentamen och individuella redovisningar sätts något av betygen VG, G eller U. Laborationer, undervisningsaktiviteter och seminarier bedöms med betyget G eller U. Betyget på momentet baseras på en sammanvägning av resultat på samtliga examinerande delar och sätts först när samtliga obligatoriska inslag är betygsatta.
För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att tydliggöra och kritiskt diskutera samband mellan enskilda frågeställningar och i kursen behandlade teorier och synsätt. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centrala.
Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talat emot det (HF 6 kap. 22§)

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande av kurs/del av kurs se information:
http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.