Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare, 30 hp (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II, 30 hp

Innehåll

Kursen består av fyra huvudteman: flerspråkighet och mångkultur i klassrummet, svenskans grammatik och fonetik, språk- och kunskapsutveckling i ett andraspråksperspektiv samt bedömning av andraspråksutveckling. Samtliga huvudspår har ett tydligt didaktiskt perspektiv och en nära koppling mellan teori och praktik. Det första huvudspåret flerspråkighet och mångkultur i klassrummet ger tillsammans med huvudspåret språk- och kunskapsutveckling i ett andraspråksperspektiv verktyg att analysera och hantera den komplexa klassrumssituationen. Det andra huvudspåret fokuserar de grammatiska och fonologiska kunskaper som är nödvändiga för att kunna undervisa i svenska för invandrare, medan det sista huvudspåret ger diagnostiska verktyg för bedömning och betygssättning.

Moment 1 Flerspråkighet och mångkultur i klassrummet (6 hp)
(Multilingualism and Multiculturalism in the Classroom, 6 credits)

Här behandlas svensk invandrar- och minoritetspolitik och hur den kan påverka situationen i klassrummet. Dessutom diskuteras etnicitet, genus och identitet ur ett teoretiskt och didaktiskt perspektiv samt utifrån vad som står skrivet om de mångkulturella perspektiven i kursplanen för utbildning i svenska för invandrare. Under momentet studeras också flerspråkig utveckling ur ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv och hur attityder till flerspråkighet, genus och etnicitet kan påverka den flerspråkiga utvecklingen. I samband med detta inleder studenterna en reflektion över sitt eget förhållningssätt i ett mångkulturellt samhälle och med hjälp av fallstudier får studenterna jämföra olika sätt att bemöta elever i behov av särskilt stöd.

Moment 2 Svenskans grammatik och fonetik (12 hp)
(Swedish Grammar and Phonetics, 12 credits)

Här behandlas svenskans grammatiska struktur och fonologi i ett jämförande och funktionellt perspektiv. Tyngdpunkten läggs på de strukturer, även när det gäller ord- och begreppsinlärning, som ofta innebär svårigheter för andraspråkstalare. Under kursen genomförs analyser baserade på autentiskt material då olika aspekter av utländsk brytning samt grammatiska och didaktiska frågor diskuteras utifrån målen som anges i kursplanen för utbildning i svenska för invandrare. IT-program för grammatik- och uttalsträning presenteras och jämförs.

Moment 3 Språk- och kunskapsutveckling i ett andraspråksperspektiv (6 hp)
(Language and Cognitive Development from a L2 Perspective, 6 credits)

Här behandlas grundläggande teorier och modeller för andraspråksinlärning samt metoder för ett kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt, bland annat genrepedagogik. Hur IT kan fungera som ett hjälpmedel i språkundervisningen granskas. Begreppet litteracitet diskuteras ut olika synvinklar, bland annat när det gäller vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter. Olika modeller för undervisning av grundläggande läs- och skrivfärdigheter behandlas, tillämpas och utvärderas. Studiet av inlärarstrategier och learner autonomy ger grund för diskussioner om elevdelaktighet.

Moment 4 Bedömning av andraspråksutveckling (6 hp)
(Assessment of Second Language Development, 6 credits)

Här presenteras och jämförs olika typer av formativ bedömning, särskilt performansanalys, som studenterna får använda för att dokumentera, bedöma och kommunicera inlärares andraspråksutveckling samt för att upprätta planer för individuell språklig utveckling i samarbete med eleverna. Sfi-provet behandlas grundligt och jämförs med andra typer av språktest. Dessutom belyses Gemensam europeisk referensram för språk och hur Sfi-provet relaterar till dess nivåbeskrivningar. I kursen ingår praktiska övningar som behandlar betygssättning baserad på kursplanen för Sfi, och som utgör basen för diskussioner om sambedömning, nivåbeskrivning och betygsskala.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Moment 1 Flerspråkighet och mångkultur i klassrummet

Kunskap och förståelse

• uppvisa grundläggande kunskaper om skolans/utbildningens betydelse som kulturell mötesplats i det mångkulturella samhället
• uppvisa grundläggande kunskaper om sociolingvistiska processer som ligger bakom de flerspråkiga elevernas språkutveckling
• redogöra för flerspråkig utveckling ur ett individ-, grupp- samhälls- och undervisningsperspektiv
• uppvisa grundläggande kunskaper om sätt att bemöta elever i behov av särskilt stöd

Färdighet och förmåga

• analysera olika förutsättningar för lärande i ett mångkulturellt klassrum med anknytning till kurslitteraturen
• uppvisa kunskaper om och reflektera över hur attityder till flerspråkighet, etnicitet, genus och olika språkliga varieteter manifesteras på individ- och samhällsnivå.
• förklara och använda grundläggande begrepp och teorier om språkliga, sociala och kulturella faktorer som har betydelse för flerspråkiga elevers lärandesituation.
• uppvisa språklig säkerhet i tal och skrift

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• analysera över och diskutera undervisningens roll i ett mångkulturellt samhälle
• granska över sin egen roll som kulturbärare och hur det påverkar mötet med elever från olika kulturer
• redogöra för och diskutera vad som påverkar den flerspråkiga utvecklingen i samhället, i klassrummet och hos individen och hur den påverkas
• reflektera över olika sätt att bemöta elever i behov av särskilt stöd

Moment 2 Svenskans grammatik och fonetik

Kunskap och förståelse

• redogöra för svenskans grammatiska struktur i ett jämförande perspektiv och med adekvat terminologi
• uppvisa grundliga kunskaper om svenskans grammatik i ett didaktiskt perspektiv
• redogöra för svenskans uttal i ett jämförande perspektiv och använda adekvat terminologi
• uppvisa grundliga kunskaper om svenskans uttal i ett didaktiskt perspektiv

Färdighet och förmåga

• identifiera, analysera och bedöma inlärarspråk ur ett grammatiskt och didaktiskt perspektiv
• observera, dokumentera och analysera inlärarspråk ur olika fonologiska aspekter
• stödja andraspråksinlärare i deras utveckling av ett svenskt uttal
• uppvisa språklig säkerhet i tal och skrift
• visa förmåga att använda IT-program för grammatik- och uttalsträning

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• problematisera och förhålla sig till grammatikens roll och funktion i undervisning
• ge exempel på hur inlärartexter kan bedömas utifrån ett grammatiskt perspektiv och över vad som i första hand bör stå i fokus vid bearbetning av texterna ur ett didaktiskt perspektiv
• diskutera förhållningssätt och attityder till brytning i ett integrationsperspektiv
• värdera och bedöma fonologiska aspekter på inlärarspråk ur ett didaktiskt perspektiv

Moment 3 Språk- och kunskapsutveckling i ett andraspråksperspektiv

Kunskap och förståelse

• uppvisa grundläggande kunskaper om teorier och modeller för olika aspekter på andraspråkslärande bland annat inlärnings- och språkpsykologiska processer
• uppvisa grundläggande kunskaper om genreteori samt kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt
• uppvisa kunskap om teorier för undervisning i grundläggande läs- och skrivfärdigheter

Färdighet och förmåga

• redogöra för och tillämpa mål och riktlinjer i styrdokumenten
• praktiskt tillämpa teorier om språkutvecklande arbetssätt i lektionsplaneringar
• uppvisa språklig säkerhet i tal och skrift

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• diskutera påverkande bakgrundsfaktorer i andraspråkslärande
• analysera vilka språkliga krav skolan/utbildningen ställer på elever och hur undervisning kan stödja språkutveckling
• reflektera över hur IT kan fungera som hjälpmedel i andraspråksundervisningen
• utvärdera olika sätt att arbeta med grundläggande läs- och skrivfärdigheter

Moment 4 Bedömning av andraspråksutveckling

Kunskap och förståelse

• redogöra för olika utvecklingsgångar inom andraspråksutveckling i enlighet med performansanalys och processbarhetsteori
• förklara syftet bakom olika typer av bedömning

Färdighet och förmåga

• tillämpa bedömning enligt kursplanen för Sfi på autentiskt muntligt och skriftligt material inom olika genrer
• identifiera lexikala, syntaktiska, morfologiska och fonologiska avvikelser jämfört med standardsvenska och ge förslag på didaktiska åtgärder
• bedöma om språkliga avvikelser är tecken på normal andraspråksutveckling eller ej
• uppvisa språklig säkerhet i tal och skrift

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt granska bedömningsmetoder i läromedel och värdera dessa utifrån validitet, reliabilitet och autenticitet

Behörighetskrav

Du som har en behörighetsgivande lärarexamen och som undervisar i Utbildning i svenska för invandrare utan att ha 30 högskolepoäng svenska som andraspråk.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av grupparbeten, lektioner, föreläsningar och litteraturseminarier etc. som huvudsakligen är nätbaserade.

Kursen innehåller fyra campusträffar med obligatorisk närvaro då delar av momenten kommer att examineras. Bara en missad campusträff kan kompletteras med nätbaserade skriftliga uppgifter. Mellan nätträffarna kommer deltagarna att få hemuppgifter av didaktisk art att utföra i sina klassrum.

Undervisningen är delvis nätbaserad. Tillgång till dator krävs för fullgörande av de i kursen ingående uppgifterna. För information om tekniska krav på datorutrustning och internetuppkoppling, se www.sprak.umu.se/student/dokument.

Examination

Examination moment 1. Flerspråkighet och mångkultur:
Examinationen sker genom diskussioner av kurslitteraturen (delar) och en skriftlig hemtentamen

Examination moment 2. Svenskans grammatik och fonetik:
a) Grammatik (6 hp): Examinationen sker genom diskussioner av kurslitteraturen (delar), en nätbaserad tentamen och en skriftlig hemtentamen.
b) Fonetik (6hp): Diskussioner av kurslitteraturen (delar), en inlämningsuppgift och en hemtentamen.

Examination moment 3. Språk och kunskapsutveckling i ett andraspråksperspektiv:
Examinationen sker genom diskussioner av kurslitteraturen (delar), en muntlig redovisning och en skriftlig hemtentamen.

Examination moment 4. Bedömning av andraspråksutveckling:
Examinationen sker genom diskussioner av kurslitteraturen (delar) och en skriftlig hemtentamen i form av bedömning av elevtexter.

Vid examination används betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande uppnått detta betyg på lägst 24 hp varav 12 hp måste härröra från moment 2, Svenskans grammatik och fonetik:

Litteraturdiskussioner och muntliga redovisningar bedöms med något av betygen Godkänd eller Underkänd. Skriftliga prov, inlämningsuppgifter och hemuppgifter bedöms med något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd och bestämmer således betyget för momentet.

För betyget Väl godkänd läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera och analysera kursens innehåll.

Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov.

För godkänt betyg på moment som examineras i flera delar krävs att alla delar är godkända. Därvid gäller följande: Om ingen av delexaminationerna görs eller lämnas in, sätts inget betyg på momentet. Om någon av delexaminationerna inte görs eller lämnas in, sätts betyget Underkänd på momentet, även om de delexaminationer som fullgjorts är godkända.  

Vid det första omprovstillfället på moment som examineras i flera delar, görs de delar om som inte gjorts eller lämnats in eller som fått underkänt betyg. Vid alla därefter följande omprovstillfället görs alla delar av examinationen på nytt.

Student som ej har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov) på kurs där hon/han någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen ej överskrids.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av en kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om detta ställs till Humanistiska fakultetsnämnden.

Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet, se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.