Svenska som andraspråk III - för ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan, 30 hp

Innehåll

I kursen behandlas rasism och diskriminering inom utbildningsväsendet. Vidare fördjupas studierna av det svenska språkets struktur ur ett kontrastivt och universellt perspektiv. Studenterna genomför en studie inom ämnesområdet, som redovisas i en vetenskaplig uppsats. Alla moment har ett teoretiskt och didaktiskt perspektiv.

Moment 1. Diskriminerande strukturer inom samhället och utbildningsväsendet (7,5 hp)
(Discriminating Structures in Society and the Education System, 7,5 credits)
Momentet behandlar rasism och strukturell diskriminering inom samhälle och utbildningsväsen i ett historiskt och nutida perspektiv. Internationella utblickar görs. Vidare studeras forskning och rapporter om hur skolan kan arbeta mot rasism och diskriminering. Styrdokumenten studeras också utifrån dessa perspektiv.

Moment 2. Svensk grammatik och fonetik i ett inlärarperspektiv (7,5 hp)
(Swedish Grammar and Phonetics in a Learners Perspective, 7,5 credits)
Momentet behandlar svenskans grammatiska och fonologiska struktur ur ett fördjupat perspektiv. Speciellt diskuteras aspekter som orsakar inlärare stora problem vad gäller såväl inlärning som muntlig och skriftlig kommunikation. Studenterna övar sin förmåga att analysera muntligt och skriftligt språkmaterial.

Moment 3. Specialarbete (15 hp)
(Degree Project, 15 credits)
I momentet diskuteras olika perspektiv på teori och metod med inriktning mot svenska som andraspråk. Vidare planerar och genomför de studerande en självständig undersökning utifrån en frågeställning inom ämnesområdet samt presenterar studien i en vetenskaplig uppsats.

Förväntade studieresultat

Moment 1. Diskriminerande strukturer inom samhället och utbildningsväsendet (7,5 hp)
För godkänt moment ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• redogöra för vad strukturell diskriminering innebär
• redogöra för hur rasistiska yttringar kan se ut i ett nutida och historiskt perspektiv

Färdighet och förmåga

• synliggöra och kritiskt granska diskriminerande strukturer
• diskutera om hur teoretiska perspektiv kring rasism och diskriminering kan tillämpas inom skolan

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• diskutera hur man i ett demokratiskt samhälle kan förhålla sig till rasism och diskriminering.

Moment 2. Svensk grammatik och fonetik i ett inlärarperspektiv (7,5 hp)
För godkänt moment ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• visa på djup förståelse om svenskans syntaktiska, morfologiska och fonologiska uppbyggnad
• redogöra för kända universella inlärningsgångar för syntaktiska, morfologiska och fonologiska strukturer.

Färdighet och förmåga

• identifiera och kritiskt diskutera grammatiska och fonologiska problem när det gäller svenska som målspråk
• analysera autentiskt språkmaterial ur grammatiskt, fonologiskt och pragmatiskt perspektiv.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• problematisera och kritiskt förhålla sig till språkstrukturens roll och funktion i undervisningen.

Moment 3. Specialarbete (15 hp)
För godkänt moment ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• uppvisa ändamålsenliga ämneskunskaper och grundläggande förståelse av nyckelbegrepp
• uppvisa relevanta och aktuella kunskaper vid valet av forskningslitteratur
• uppvisa ändamålsenlig metodologisk kunskap

Färdighet och förmåga

• formulera ett tydligt syfte och undersökningsbara frågeställningar
• välja och använda forskningsmetoder utifrån syfte och frågeställningar
• samla in och analysera material på adekvat sätt utifrån frågeställningen
• kritiskt diskutera den presenterade forskningslitteraturen
• dra rimliga slutsatser av arbetets resultat och diskutera dem utifrån vald teoribakgrund
• presentera och diskutera sina resultat muntligt och skriftligt uppvisa ett grammatiskt och idiomatiskt korrekt språkbruk
• uppvisa förmåga att uttrycka sig på ett för aktuellt ämnesområde stilistiskt korrekt sätt
• tydligt redovisa hur studien är avgränsad
• utforma texten, inklusive referenser, tabeller och figurer, i enlighet med vedertagna konventioner.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• motivera de val som gjorts utifrån vetenskapliga perspektiv och, när så är relevant, även samhälleliga och/eller etiska perspektiv
• placera sin studie i en vetenskaplig och, när så är relevant, samhällelig kontext
• diskutera den egna studiens värde och relevans liksom begränsningar i en större vetenskaplig och, när så är relevant, samhällelig kontext
• diskutera arbetets slutsatser och beskriva hur studien skulle kunna utvecklas i ett större sammanhang.

Behörighetskrav

Univ: 22,5 hp från SSA II för ämneslärare (6SV040) eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarieövningar, gruppövningar, projektarbeten samt fältstudier. Kursuppläggningen ska återspegla en helhetssyn på ämnet svenska som andraspråk.

Examination

Examination moment 1. Diskriminerande strukturer inom samhället utbildningsväsendet.

• Ett aktivt deltagande i ett seminarium där kurslitteraturens centrala delar fördjupas och reflekteras kring.

Examination moment 2. Svenskans grammatik och fonetik i ett inlärarperspektiv.

• En inlämningsuppgift och en skriftlig hemtentamen.

Examination moment 3. Specialarbete.
Moment 3 är uppdelat i provtillfällena a och b.

• a) Bedömning av forskningsplan (2 hp).
• b) Bedömning av slutversion av specialarbete samt opposition (13 hp)

Vid examination används betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För forskningsplan (moment 3 a) används endast betygen G eller U. Godkänt betyg på provtillfälle 3a krävs för att få examineras på provtillfälle 3b. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänd på minst 20,5 hp.

Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov.  

För godkänt betyg på moment som examineras i flera delar krävs att alla delar är godkända. Därvid gäller följande: Om ingen av delexaminationerna görs eller lämnas in, sätts inget betyg på momentet. Om någon av delexaminationerna inte görs eller lämnas in, sätts betyget Underkänd på momentet, även om de delexaminationer som fullgjorts är godkända. Vid det första omprovstillfället på moment som examineras i flera delar, görs de delar om som inte gjorts eller lämnats in eller som fått underkänt betyg. Vid alla därefter följande omprovstillfället görs alla delar av examinationen på nytt.

Student som ej har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov) på kurs där hon/han någon gång har registrerats. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov, s.k. uppsamlingprov, erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av en kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om detta ställs till Humanistiska fakultetsnämnden.

Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/