Kunskap och kommunikation - att utveckla lärmiljöer för elever med intellektuell funktionsnedsättning, 15 hp

Innehåll

Kursens första modul, Språkutveckling och Kommunikationssvårigheter - Lärmiljöns betydelse, 7,5 hp - analyseras betydelsen av lärmiljön i relation till språk- och kommunikationsutveckling med utgångspunkt i olika teorier. Olika former av alternativ och kompletterande kommunikation behandlas och problematiseras.  

I kursens andra modul Kritiska perspektiv på kunskapsbedömning och betygsättning 7,5 hp behandlas 
olika arbetssätt och stödjande handlingsstrategier i specialpedagogisk verksamhet som möter individer med intellektuell funktionsnedsättning i förhållande till teorier om lärande och utveckling. Modulen innefattar vidare en orientering om och kritisk granskning av kartläggningsmaterial, undervisningsmaterial och programvaror för undervisning av elever med intellektuell funktionsnedsättning i grund- och gymnasiesärskola. Åtgärdsprogram och IUP analyseras och diskuteras i förhållande till grund- och gymnasiesärskolan. Kunskapsbedömning och betygssättning behandlas varvid elevens och vårdnadshavarens delaktighet i bedömningsprocessen beaktas. 

Särskild vikt läggs vid att synliggöra den egna lärprocessen i relation till kursens innehåll.

Förväntade studieresultat

Kunskap och kommunikation - att utveckla läromiljöer för elever med intellektuell funktionsnedsättning, 15 hp   
Knowledge and Communication- to Develop Learning Environments for Students with Intellectual Disabilities, 15 credits

Efter kursen ska den studerande kunna: 

Modul 1: Språkutveckling och Kommunikationssvårigheter - Lärmiljöns betydelse, 7,5 hp

Kunskap och förståelse

• redogöra för teorier om hur lärmiljön kan påverka elevers språkutveckling och kommunikativa förmåga 
• visa prov på fördjupade kunskaper inom kommunikation i relation till något av de ämnen/ämnesområden som ingår i kursplanerna inom grund- och gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna
• ha kännedom om aspekter som rör flerspråkighet i kombination med intellektuell funktionsnedsättning

Färdigheter och förmåga

• analysera elevers lärande i relation till kommunikation samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)
• utreda behov av särskilt stöd och utforma åtgärdsprogram

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens i relation till kommunikation och språkutveckling

Modul 2: Kritiska perspektiv på kunskapsbedömning och betygsättning 7,5 hp

Kunskap och förståelse

• påvisa fördjupad kunskap om elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna. 
• uppvisa kunskap om elever med intellektuell funktionsnedsättning samt grav språkstörning  och deras allsidiga språk och begreppsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden.

Färdigheter och förmåga

• omsätta styrdokumentens mål i relation till undervisningsmål genom att visa förmåga att kritiskt och självständigt analysera det förebyggande arbetet som kan bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter genom att värdera och bedöma relevansen av olika kartläggningsmaterial och läromedel 
• kritiskt problematisera relationen mellan undervisningsuppdraget, kunskapsutveckling och olika bedömningsformer avseende aktuell forskning- och utvecklingsarbete 
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckling av den egna kompetensen utifrån vetenskapliga, didaktiska, etiska och kommunikativa aspekter

Behörighetskrav

Introduktion till det specialpedagogiska fältet, 7,5 hp, modul 1 och 2 i kursen Specialpedagogen och speciallärarens yrkesfunktion.

Undervisningens upplägg

Kursen omfattar två fysiska träffar om två dagar på campus samt en digital sammankomst. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, handledning av fältstudier och litteraturstudier. Delar av undervisningen ges med stöd av informations- och kommunikationsteknik. Övrig undervisning sker via kursens plattform där även kursinformation samt forum för kommunikation och uppgifter finns tillgängliga.

Examination

Närvaro vid obligatoriska moment fordras för godkänt resultat på kursen, om inte annat anges i kursens schema och studieguide. De studerandes kunskaper och färdigheter prövas i skriftlig och muntlig form. Studenternas prestationer bedöms i en tregradig betygsskala, Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Kursen examineras genom följande inslag:

Modul 1: Språkutveckling och Kommunikationssvårigheter - Lärmiljöns betydelse 7,5 hp

• muntlig individuell uppgift (U/G)
• skriftliga och muntliga individuella reflektionsuppgifter (U/G)

Modul 2: Kritiska perspektiv på kunskapsbedömning och betygsättning 7,5 hp

• muntlig individuell uppgift (U/G)
• skriftliga och muntliga individuella reflektionsuppgifter (U/G/VG)

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. 

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 

Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget väl godkänd särskild vikt vid studentens förmåga att självständigt och med tydlig förankring i litteraturen analysera och problematisera kursinnehåll. 

Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan väl godkänd, godkänd eller underkänd. För kursbetyget Godkänd (G) krävs att kursens samtliga moduler är bedömda som godkända (G). För betyget Väl Godkänd (VG) krävs att modul 2 är bedömd som väl godkända (VG) samt att modul 1 är bedömd som godkänd (G). 

Den som erhållit betyget godkänd (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Student, utan godkänt resultat på ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom ska ytterligare omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Allmänna bestämmelser för tillgodoräknande regleras i högskoleförordningen. Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut ska motiveras skriftligt. För information se högskoleförordningen eller kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

När en kursplan har upphört att gälla eller genomgått större förändringar ska riktlinjer för hur omprov ska ske anges genom övergångsbestämmelser i kursplanen. I övergångsreglerna ska studenterna garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas. Vad avser praktik/VFU gäller motsvarande med den begränsningen att antalet anges till en.