Det specialpedagogiska fältet, 15 hp

Innehåll

I kursen introduceras och problematiseras det specialpedagogiska fältet med inriktning mot pedagogiska verksamheter och forskning.

I kursen belyses hur pedagogiska verksamheter organiseras och styrs. Verksamhetsrelevanta dokument på nationell och internationell nivå som lagar och förordningar analyseras. Politiska och ekonomiska beslut som rör specialpedagogisk verksamhet behandlas. Styrningsprocesserna belyses på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå och särskild tonvikt läggs vid problematisering av förhållandet mellan olika arenor för styrning som formulering, transformering och realisering.

Funktionshinder och det specialpedagogiska verksamhetsområdet i övrigt belyses i ett historiskt och samhälleligt perspektiv med betoning på demokrati och likvärdighet. Olika faktorer i samhället av betydelse för individens lärande och utveckling, och deras konsekvenser för specialpedagogisk verksamhet, behandlas och diskuteras. Centrala begrepp är kategorisering, klassificering, diagnostisering, differentiering, integrering, exkludering, inkludering och delaktighet. Särskilt problematiseras den betydelse som olika syn på normalitet har haft och har för den pedagogiska
verksamhetens utformning och genomförande. Dagens uppdrag med fokus på ”en skola för alla” samt aktuell stödstruktur i form av elevhälsoteam belyses och granskas.

Det specialpedagogiska forskningsfältet behandlas ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Särskilt uppmärksammas hur forskning bedrivs med avseende på inriktning, kunskapsintresse, vetenskapsteoretiska utgångspunkter och forskningsmetoder. Centrala teoribildningar och teoretiska perspektiv inom forskningsfältet beskrivs och diskuteras.

Det vetenskapliga förhållningssättet fördjupas i kursen. Den vetenskapliga kunskapsbildningen omfattar dels kritiskt granskande textbehandling dels fokus på forskningsprocessens delar varvid metoder för insamling av kvalitativa respektive kvantitativa data behandlas och problematiseras. Forskningsetiska principer aktualiseras. Även förhållandet mellan teori och praktik samt frågor om vetenskap och beprövad erfarenhet belyses och diskuteras i ett professionsperspektiv. I kursen genomförs några mindre empiriska studier med hjälp av olika forskningsmetoder – särskilt enkätmetod.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs skall den studerande kunna:

• redogöra för och visa förståelse för hur specialpedagogiska funktioner, verksamheter och styrningsfrågor formats och förändrats i ett historiskt och samhälleligt perspektiv
• vara förtrogen med och kunna analysera styrdokument samt äga fördjupade kunskaper om de styrdokument som rör den studerandes framtida yrkesverksamhet
• redogöra för centrala teoribildningar och teoretiska perspektiv inom det specialpedagogiska forskningsfältet och visa kännedom om nationell och internationell specialpedagogisk forskning
• genomföra litteratursökning och uppvisa förmåga att kritiskt granska vetenskapliga artiklar
• använda och motivera val av forskningsmetod för vetenskaplig analys av frågor inom det specialpedagogiska problemområdet
• planera, genomföra och rapportera en enkätstudie i enlighet med vetenskaplig praxis
• problematisera förhållandet mellan teori och praktik samt det specialpedagogiska yrkesutövandet på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Behörighetskrav

Lärarexamen eller motsvarande, tre års lärarerfarenhet efter examen.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier samt handledning av fältstudier. Delar av undervisningen ges med stöd av informations- och kommunikationsteknik. Examinerande inslag är obligatoriska.

Examination

Studenten examineras skriftligt och/eller muntligt. Examinationen kan ske löpande under kursen eller i slutet av kursen. Studentens prestationer bedöms i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

För varje examinerande inslag anordnas ett ordinarie examinationstillfälle och ett andra examinationstillfälle i nära anslutning därtill. I regel ges vidare inför varje hösttermin därutöver, efter anmälan, möjlighet till ett tredje examinationstillfälle. Vid underkänt resultat hänvisas därefter studenten till examination nästa gång kursen ges. Examination baserad på samma kursplan som vid ordinarie examinationstillfälle garanteras två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Efter två underkända examinationstillfällen för en viss kurs eller del av kurs har studenten rätt att efter skriftlig begäran hos prefekten få byta examinator.

TILLGODORÄKNANDE
Studierektor beslutar om tillgodoräknande på kurs efter skriftlig ansökan. I ansökan ska anges vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.