Slöjd för lärare åk 1-3, 15 hp (1-15hp). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar slöjdämnets syfte, utveckling och roll i samtiden. Grundläggande hantverk med utgångspunkt i slöjdämnets arbetsprocesser integreras med ämnesdidaktik och utbildningsvetenskaplig forskning för att utveckla de studerandes förmåga att stödja varierat lärande i slöjd i kommande yrkesverksamhet. Estetisk kommunikation och hantverksmässiga färdigheter utvecklas genom arbete med färg, form, tekniker och material.
 
Med utgångspunkt i styrdokumenten (skollag, skolförordning, läroplan och kursplan) studeras och analyseras olika aspekter av slöjdämnet i skolan - till exempel formgivning, ämnets roll, estetik, betygsättning och kreativitet.
 
Undervisningen i kursen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, hantverksgenomgångar/laborationer, workshop, individuellt arbete, tematiska studier, litteraturstudier, handledning och grupparbete. Utgångspunkt skall vara ett problem- och processorienterat arbetssätt som ligger till grund för diskussioner, reflektioner och analyser samt ger beredskap för ett flexibelt arbetssätt i den kommande yrkesverksamheten.
 
Under kursen arbetar de studerande både praktiskt och teoretiskt, individuellt och i grupp även med problemorienterade temastudier där ämnets specifika uttryck lyfts fram. De studerandes egna val och idéer utgör grunden för genomförandet.
 
Genom tillämpning av didaktiska metoder, tematiskt och undersökande arbete skapas förutsättningar att utveckla den studerandes personliga gestaltningsförmåga i relation till kommande pedagogisk verksamhet.
 
Modern informations- och kommunikationsteknik är självklara beståndsdelar i skolan. I kursen ingår användningen av dessa digitala didaktiska stöd i undervisningen.
 
Kursen syftar till att utveckla kunskaper om skapande arbete i relation till skolämnet slöjd och behandlar slöjdprocessen från idé till färdigt resultat. Vidare relateras kursinnehållet till hållbar utveckling, där såväl miljöaspekter som sociala aspekter där mellanmänskliga relationer ingår. Mångfald i klassrummet, inkludering, kulturarv och kulturyttringar används som utgångspunkter för att skapa sammanhang för lärande. Momentet behandlar även klass-, genus- och etnicitetsperspektiv samt bemötande av elever i behov av särskilt stöd, både som ett genomgående perspektiv på undervisning och genom riktade uppgifter.
 
I slöjdämnets estetiska lärprocesser materialiseras och kommuniceras erfarenheter genom design det vill säga färg, form, material. Det utgör då en fysiskt påtaglig grund för utveckling av individers förståelse och respekt, något som ger förutsättningar för fördjupat lärande.
 
I textilt hantverk behandlas utforskande arbete med ull, fiber, färg, garn och tyg. I hantverk för trä och metall behandlas utforskande kring handverktyg samt grundläggande material och tekniker med tyngdpunkt på trämaterialet samt slöjdens träbearbetningsmaskiner. Miljöaspekter av de olika materialen behandlas.
 
I kursen ingår dessutom kunskaper om att värdera, bedöma och reflektera över elevers utveckling i slöjdämnet i ett såväl didaktiskt som klass-, genus- och etnicitetsperspektiv. Säkerhet och arbetsmiljö i slöjdsalen behandlas utifrån gällande lagstiftning i verksamhetsperspektiv. Genom tillämpning av didaktiska metoder, tematiskt och undersökande arbete skapas förutsättningar att utveckla den studerandes personliga uttryckssätt i relation till kommande pedagogisk verksamhet.
 
I kursen ingår användning av olika digitala didaktiska verktyg i undervisningen
samt kunskaper om att bedöma och reflektera över elevers utveckling i slöjdämnet.

Förväntade studieresultat

kunskap och förståelse

• kunna anpassa ämnesinnehållet med relevans för elevers utveckling, lärande och behov
• ha kunskap och förståelse för hantverk och arbetsprocesser och hur detta tillämpas didaktiskt
• ha kunskap och förståelse för hur krav på säkerhet i slöjdsalen kan hanteras
• ha kunskaper om praktisk och teoretisk forskning inom slöjdområdet 

 färdighet och förmåga

• ha en förmåga att utgå från elevers egna idéer, kunskaper och erfarenheter som stöd för lärandet
• kunna kommunicera med ett för ämnet fackmässigt språk
• kunna tillämpa ett tematiskt och utforskande förhållningssätt i arbetsprocessen
• kunna relatera slöjdens uttryck till kulturyttringar i samhället
• kunna redogöra för perspektiv på genusordningar och tillämpa kunskaper om jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten
• kunna använda digitala verktyg vid presentationer och redovisningar
• kunna reflektera kring möjligheter och problem med digitala verktyg i förhållande till slöjdens material i undervisningen 

 värderingsförmåga och förhållningssätt

• kunna reflektera över och använda begrepp som estetiska lärprocesser, estetik och kultur i relation till dess användning och innebörd för slöjdämnet
• kunna diskutera slöjdämnets syfte och innehåll i skola och samhälle, utifrån aktuella styrdokument och didaktiska perspektiv
• visa förståelse för slöjdens utveckling och slöjdens betydelse för individ och samhälle i ett historiskt och nutida sammanhang
• ha förmåga att värdera egna och andras ämneskunskaper i förhållande och i relation till ämnesområdet slöjd
• visa fördjupad förmåga att kunna granska och kommentera egna och andras hantverk och texter i relation till ämnesområdet slöjd
• visa förmåga till olika sätt att beskriva, använda och utvärdera arbetsprocesser i slöjd, i olika lärande sammanhang och med hjälp av olika medier
• kunna hantera kunskaperna i kursens ingående hantverk så att utförande och bedömning av slöjdarbeten kan ske utifrån kvalitativa aspekter på hantverk

Behörighetskrav

Lärare som är behöriga att undervisa i åk 1-3.

Undervisningens upplägg

Kursen ges som en kombination av distans och campus. Antalet campusträffar är 3.
 
IKT används i form av digital lärplattform och som medel för dokumentation, information och kommunikation. Dokumentation i digital form sker kontinuerligt som ett led i studenternas kompetensuppföljning och progression. Den studerande ska därför ha tillgång till internetuppkopplad dator och digitalkamera.

Examination

Formativ bedömning sker under pågående kurs. Examination grundas på redovisningar enskilt eller i grupp och i form av produkter, skriftlig och digital dokumentation, skriftliga uppgifter och seminarier. Examination sker även visuellt genom uppvisade färdigheter och förmågor. Obligatorisk närvaro vid sammankomsterna.

Reflektion och analys av det praktiska arbetet tillmäts stor betydelse. Vid betygsättning på enskilt moment och på hel kurs används något av betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Studerande som underkänts har rätt till förnyad examination. Den studerande har rätt att examineras två år efter förstagångsregistrering på kursen. Studerande som underkänts två gånger har rätt att hos humanistisk fakultet begära att annan lärare utses som examinator. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ställs till Humanistiska fakultetsnämnden.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten

Övriga föreskrifter

Validering
Det kommer att vara möjligt att ansöka om validering av befintliga kunskaper och färdigheter inom ramen för kursen. Validering innebär att det både görs en kartläggning av dina befintliga kunskaper och färdigheter och en bedömning av dessa. Det spelar ingen roll var du förvärvat dina kunskaper och färdigheter, huvudsaken är att du kan styrka dem.

Syftet med en validering är att bedöma om tillgodoräknande av hela eller delar av kursen är möjlig, d v s om du inte behöver läsa hela eller delar av kursen. Bedömningen görs i förhållande till fastställda kriterier, i detta sammanhang lärandemålen i kursen. Lärandemålen anger det du ska kunna efter att du fullföljt kursen. Tillgodoräknande är endast möjligt om dina kunskaper och färdigheter bedöms motsvara de krav som ställs i kursens lärandemål.