Reviderad av: Prefekten för Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2014-09-16
Innehåll
Kursen kännetecknas av skapande arbete. Kursen behandlar slöjdprocessen från idé till färdig produkt/gestaltning, med större tyngd på reflektion och dokumentation. Hantverksmässiga färdigheter samt gestaltande och estetiska aspekter utvecklas genom arbete med färg, form, material och teknik. I enlighet med val av slöjdart i Slöjd I för fritidshemmet, sker en fördjupning och tillämpning i antingen hantverk textil, eller hantverk trä-och metall. Säkerhet i slöjdsalen beaktas. Slöjd ställs i tydligare relation till hållbar utveckling, kulturarv och kulturyttringar i ett nationellt och internationellt perspektiv. Med stöd i styrdokument och aktuell forskning berörs estetiska aspekter av slöjd, kreativitet och formgivning i slöjd, samt genusperspektiv på slöjd. Genom tillämpning av didaktiska metoder, tematiskt och undersökande arbete skapas förutsättningar att utveckla den studerandes personliga gestaltningsförmåga i relation till kommande pedagogisk verksamhet. IKT tillämpas som medel för dokumentation.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse - visa fördjupad kunskap om och i tillämpning av kursens ingående hantverk och arbetsprocesser, - kunskaper om praktisk och teoretisk forskning på slöjdens område, - visa kunskap om didaktisk tillämpning av i kursen ingående hantverk och arbetsprocesser, - kunna genomföra, dokumentera och reflektera över estetiska läroprocessers innebörd samt dess betydelse för lärandet. - kunna anpassa ämnesinnehållet med relevans för elevers utveckling, lärande behov, - kunna diskutera slöjdämnets syfte och innehåll i skola och samhälle, utifrån aktuella styrdokument och didaktiska perspektiv - visa förståelse för slöjdens utveckling och slöjdens betydelse för individ och samhälle, i historiskt och nutida sammanhang.
Färdighet och förmåga - visa kreativ förmåga att stimulera lärande och utveckling. - besitta metodisk och teknisk mångfald utifrån ämnesinnehåll. - i arbetet med slöjdens arbetsprocesser, ha förmåga att utgå från elevers egna idéer, kunskaper och erfarenheter som stöd för lärandet, - tillämpa kunskaper om jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, - använda digitala verktyg vid presentationer och redovisningar samt visa medvetenhet om möjligheter och problem med ikt-medier i förhållande till slöjdämnets hemmedium, artefakten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt - ha förmåga att värdera egna och andras ämneskunskaper i förhållande och i relation till ämnesområdet slöjd. - visa ökad förmåga att utvärdera det egna arbetet och de egna ämneskunskaperna i syfte att identifiera utvecklingsområden och söka ny kunskap, - ha kunskap om var och hur ny kunskap om och i slöjd söks och erövras.
Behörighetskrav
Godkänd kurs Slöjd I för fritidshemmet, 15 högskolepoäng eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, hantverksgenomgångar/laborationer, workshop, individuellt arbete, tematiska studier, litteraturstudier, handledning och grupparbete. Utgångspunkt skall vara ett problem- och processorienterat arbetssätt som ligger till grund för diskussioner, reflektioner och analyser samt ger beredskap för ett flexibelt arbetssätt i den kommande yrkesverksamheten. Under kursen arbetar de studerande praktiskt och teoretiskt, individuellt och i grupp, med problemorienterade temastudier där ämnets specifika uttryck lyfts fram. De studerandes egna val och idéer utgör grunden för genomförandet. IKT-inslag förekommer kontinuerligt. Dokumentation i digital form sker kontinuerligt som ett led i studenternas kompetensuppföljning och progression, och syftar till uppföljning i UK-kurser.
Examination
Formativ bedömning sker under pågående kurs. Examination grundas på redovisningar enskilt eller i grupp och i form av produkter, skriftlig och digital dokumentation, skriftliga uppgifter och seminarier. Examination sker även visuellt genom uppvisade färdigheter och förmågor Reflektion och analys av det praktiska arbetet tillmäts stor betydelse. Vid betygsättning på enskilt moment och på hel kurs används något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.
För betyget Väl Godkänd läggs vikt vid att den studerande visar på en högre grad av praktisk, teoretisk och estetisk medvetenhet samt kan bedöma och argumentera för val genom att bryta ner, kombinera och sätta samman olika moment i kursinnehållet och didaktiskt utveckla beslut och medvetna ställningstaganden.
Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgodoräknande www.umu.se/blankett/SA
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.