Slöjd trä och metall 2 15 hp, 15 hp

Innehåll

Kursen innehåller följande moment:

Slöjd, kultur, estetik, 15 hp
• Estetisk kommunikation 2a/
Design, arkitektur, konst som ingång till slöjden. Etnisk och kulturell identitet. Slöjd i offentliga rummet. 
Svenskt kulturarv, internationella kulturyttringar. 

• Slöjdprocesser
Utveckla idéer som ett led i att belysa slöjdens innebörd för individen och samhället. Experimentellt arbete, gestaltning, reflektion av lärande och analys. Fördjupad dokumentation. 

• Kreativitet
Problematisering. Formgivning.

• Aktuella styrdokument, skolans och högskolans uppdrag

• Orientering i forskning 2/estetiska ämnen
Slöjdämnets uppkomst och utveckling, samhälleliga betydelse och funktion. Teorier och metoder för undervisning och lärande i ämnet i relation till individens kunskapsutveckling.

Slöjd, kultur, estetik, 15hp
• Hantverk: Maskinbearbetning och säker arbetsmiljö.
 

Förväntade studieresultat

Studenten ska efter avslutad kurs
Kunskap och förståelse:

• visa kunskap om och i kursens ingående hantverk.
• kunna söka egna uttryckssätt i slöjdens hantverk genom att problematisera, utforska och utveckla egna idéer. Synliggöra kultur och samhälles påverkan på slöjdens uttryck.
• visa ökad förståelse för slöjdämnets utveckling och slöjdens betydelse för individ och samhälle.
• uppvisa en orientering i praktisk och teoretisk forskning på estetikens område.
• redogöra för didaktisk tillämpning av i kursen ingående hantverk.
• reflektera över slöjden och slöjdämnets funktion i kultur och samhälle, samt vilka kulturella och samhälleliga behov som tillgodoses genom slöjdundervisning.
• visa kunskap om och i kursens ingående hantverk.
• reflektera över och använda begrepp som kreativitet och estetik, i relation till dess användning och innebörd för slöjdämnet.
• ha förmåga att problematisera slöjdämnets syfte och innehåll i skola och samhälle.
• ha förmåga att relatera slöjdämnets praktiska innehåll till styrdokumentens mål och innehåll.

Färdighet och förmåga:

•  visa förmåga till olika sätt att beskriva och utvärdera arbetsprocesser i slöjd, med hjälp av olika medier. 
•  kunna redogöra för och reflektera över sambandet mellan kursens olika delar.
•  kunna kommunicera med ett för ämnet fackmässigt språk.
• använda digitala verktyg vid presentationer och redovisningar samt visa  medvetenhet om möjligheter och problem med ikt-medier i förhållande till slöjdämnets hemmedium, artefakten.
• dokumentera och utvärdera det egna arbetet med arbetsprocesser i slöjd, i digital portfolioform. Detta i relation till det egna lärandet under kursen och till ämneslärarexamens krav och för vidare uppföljning i UK-kurser.
• förmåga att sätta egna kunskaper och det egna lärandet på slöjdämnets område i relation till ämneslärarexamens krav på didaktisk kompetens.

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

•  visa fördjupad förmåga att värdera egna och andras ämneskunskaper i förhållande och relation till ämnesområdet slöjd.
•  visa förmåga att utvärdera det egna arbetet och de egna ämneskunskaperna i syfte att identifiera utvecklingsområden och söka ny kunskap.
• ha fördjupad kunskap om var och hur ny kunskap söks och erövras.

Behörighetskrav

Slöjd trä och metall 1, 30 hp eller motsvarande

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, hantverksgenomgångar/laborationer, workshop, individuellt arbete, tematiska studier, litteraturstudier, handledning och grupparbete. Utgångspunkt skall vara ett problem- och processorienterat arbetssätt som ligger till grund för diskussioner, reflektioner och analyser samt ger beredskap för ett flexibelt arbetssätt i den kommande yrkesverksamheten. Under kursen arbetar de studerande praktiskt och teoretiskt, individuellt och i grupp, med problemorienterade temastudier där ämnets specifika uttryck lyfts fram. De studerandes egna val och idéer utgör grunden för genomförandet. IKT-inslag förekommer kontinuerligt. Dokumentation i digital form sker kontinuerligt som ett led i studenternas kompetensuppföljning och progression, och som syftar till uppföljning i UK2 och 3.

Examination

Examination sker genom skriftliga och muntliga redovisningar, samt visuellt genom uppvisade färdigheter och förmågor
Formativ bedömning sker under pågående kurs. Examination grundas på redovisningar enskilt eller i grupp och i form av produkter, skriftlig och digital dokumentation, skriftliga uppgifter och seminarier. Examination sker även visuellt genom uppvisade färdigheter och förmågor. Reflektion och analys av det praktiska arbetet tillmäts stor betydelse. Vid betygsättning på enskilt moment och på hel kurs används något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.

För betyget Väl Godkänd läggs vikt vid att den studerande visar på en högre grad av praktisk, teoretisk och estetisk medvetenhet samt kan bedöma och argumentera för val genom att bryta ner, kombinera och sätta samman olika moment i kursinnehållet och didaktiskt utveckla beslut och medvetna ställningstaganden.

Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.