Slöjd trä och metall 2 30 hp, 30 hp

Innehåll

Kursen innehåller följande moment:
2a, Slöjd, kultur, estetik, 15hp,
2b, Slöjdens uttryck, 7,5hp,
2c, Slöjd i samhällsperspektiv, 7,5 hp.

Kursövergripande innehåll:
Estetisk kommunikation 2

• Design, arkitektur, konst som ingång till slöjden. Etnisk och kulturell identitet. Slöjd i offentliga rummet. presentations- och utställningsteknik. Projektarbete.
• Svenskt kulturarv, internationella kulturyttringar.

Slöjdprocesser

• Utveckla idéer som ett led i att belysa slöjdens innebörd för individen och samhället. Helhetsbegreppet - hur slöjdens arbetsprocess påverkar resultatet. Experimentellt arbete, gestaltning, reflektion av lärande och analys. Fördjupad dokumentation i olika medier (IKT, film, internet, läromedelsutveckling).

Kreativitet

• Problematisering, utveckling av egna idéer, formgivning.

Aktuella styrdokument, skolans och högskolans uppdrag

Orientering i forskning 2/estetiska ämnen

• Slöjdämnets uppkomst och utveckling, vetenskapliga tradition, kunskapsteoretiska ståndpunkter och samhälleliga betydelse och funktion. Teorier och metoder för undervisning och lärande i ämnet i relation till individens kunskapsutveckling.

Moment 2a, Slöjd, kultur, estetik, 15hp

• Hantverk: Maskinbearbetning och säker arbetsmiljö.

Moment 2b, Slöjdens uttryck, 7,5hp

• Hantverk: utforska och gestalta egna idéer och uttryckssätt i trä och metallslöjd. Form och yta. Design som verktyg

Moment 2c, Slöjd i samhällsperspektiv, 7,5 hp

• Projektarbete med fördjupning eller breddning av eget valt hantverksområde. Självständigt planera, genomföra och utvärdera eget valt utvecklingsområde i syfte att söka ny kunskap.
• Entreprenörskap i slöjden.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande
Kunskap och förståelse:

• visa kunskap om och i kursens ingående hantverk.
• kunna söka egna uttryckssätt i slöjdens hantverk genom att problematisera, utforska och utveckla egna idéer. Synliggöra kultur och samhälles påverkan på slöjdens uttryck.
• visa ökad förståelse för slöjdämnets utveckling och slöjdens betydelse för individ och samhälle.
• uppvisa en fördjupad orientering i praktisk och teoretisk forskning på slöjdens och estetikens område.
• göra en vetenskaplig bearbetning av projektarbetets gestaltande innehåll.
• redogöra för didaktisk tillämpning av i kursen ingående hantverk.
• kunna ta egna initiativ i didaktiska och estetiska grupprocesser och reflektera över samarbetsformer.
• reflektera över slöjden och slöjdämnets funktion i kultur och samhälle, samt vilka kulturella och samhälleliga behov som tillgodoses genom slöjdundervisning.
• reflektera över och använda begrepp som kreativitet, entreprenörskap och estetik, i relation till dess användning och innebörd för slöjdämnet.

Färdighet och förmåga:

• visa förmåga att problematisera slöjdämnets syfte och innehåll i skola och samhälle.
• visa förmåga att relatera slöjdämnets praktiska innehåll till styrdokumentens mål och innehåll.
• visa förmåga till olika sätt att beskriva, använda och utvärdera arbetsprocesser i slöjd, i olika lärande sammanhang och med hjälp av olika medier.
• visa förmåga att självständigt planera, genomföra, dokumentera och utvärdera ett eget projektarbete inom slöjdens område.
• beskriva hur egna val påverkat processen.
• kunna redogöra för och reflektera över sambandet mellan kursens olika delar.
• kunna kommunicera med ett för ämnet fackmässigt språk.
• använda digitala verktyg vid presentationer och redovisningar samt visa ökad medvetenhet om möjligheter och problem med IKT-medier i förhållande till slöjdämnets hemmedium, artefakten.
• dokumentera och utvärdera det egna arbetet med arbetsprocesser i slöjd, i digital portfolioform. Detta i relation till det egna lärandet under kursen och till ämneslärarexamens krav och för vidare uppföljning i UK-kurser.
• förmåga att sätta egna kunskaper och det egna lärandet på slöjdämnets område i relation till ämneslärarexamens krav på didaktisk kompetens.

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• visa fördjupad förmåga att värdera egna och andras ämneskunskaper i förhållande och relation till ämnesområdet slöjd.
• visa förmåga att utvärdera det egna arbetet och de egna ämneskunskaperna i syfte att identifiera utvecklingsområden och söka ny kunskap.
• ha fördjupad kunskap om var och hur ny kunskap söks och erövras samt kunna implementera detta i det egna praktiska och didaktiska arbetet.

Behörighetskrav

Slöjd trä och metall 1, 30 hp eller motsvarande

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, hantverksgenomgångar/laborationer, workshop, individuellt arbete, tematiska studier, litteraturstudier, handledning och grupparbete. Utgångspunkt skall vara ett problem- och processorienterat arbetssätt som ligger till grund för diskussioner, reflektioner och analyser samt ger beredskap för ett flexibelt arbetssätt i den kommande yrkesverksamheten. Under kursen arbetar de studerande praktiskt och teoretiskt, individuellt och i grupp, med problemorienterade temastudier där ämnets specifika uttryck lyfts fram. De studerandes egna val och idéer utgör grunden för genomförandet. IKT-inslag förekommer kontinuerligt. Dokumentation i digital form sker kontinuerligt som ett led i studenternas kompetensuppföljning och progression, och som syftar till uppföljning i UK2 och 3.

Examination

Examination sker genom skriftliga och muntliga redovisningar, samt visuellt genom uppvisade färdigheter och förmågor
Formativ bedömning sker under pågående kurs. Examination grundas på redovisningar enskilt eller i grupp och i form av produkter, skriftlig och digital dokumentation, skriftliga uppgifter och seminarier. Examination sker även visuellt genom uppvisade färdigheter och förmågor. Reflektion och analys av det praktiska arbetet tillmäts stor betydelse. Vid betygsättning på enskilt moment och på hel kurs används något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.

För betyget Väl Godkänd läggs vikt vid att den studerande visar på en högre grad av praktisk, teoretisk och estetisk medvetenhet samt kan bedöma och argumentera för val genom att bryta ner, kombinera och sätta samman olika moment i kursinnehållet och didaktiskt utveckla beslut och medvetna ställningstaganden.

Ett omprov erbjuds senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet.