Engelskt namn: Knowledge, teaching and learning
Denna kursplan gäller: 2011-04-11 och tillsvidare
Kurskod: 6SH012
Högskolepoäng: 10
Utbildningsnivå: Grundnivå
Betygsskala: Tregradig skala
Ansvarig institution: Statsvetenskapliga institutionen
Beslutad av: Prefekten, 2011-04-07
Moment 1. Generellt innehåll, 7 hp Kursen sätter läraryrket samt lärares kunskapsutveckling och undervisning i breda, historiska, samhälleliga och vetenskapliga sammanhang. Perspektiv på kunskaps- och vetenskapsteori, som de behandlades i Kunskap och lärande I, fördjupas och sätts i samband med utvecklingen av skolans undervisning och lärarprofessionen. Kursen belyser hur kunskaps- och vetenskapsteori kan användas för analys och tolkning av läraruppdraget med utgångspunkt i styrdokumenten. Lärarnas position som anställda i politiskt styrda organisationer diskuteras och problematiseras liksom de faktorer som påverkar utbildningens styrning, organisation och villkor. Den historiska framväxten av utbildningssystemet och läraryrket behandlas, inklusive hur den utvecklingen interagerat med samhällsförändringar och pedagogiska idéer. I detta ingår också beskrivningar av hur akademiska discipliner och skolämnen formats. Vetenskapligt skrivande behandlas både generellt och specifikt i de vetenskapsområden som ingår i utbildningsvetenskap. Vidare belyses utbildningsvetenskapens mångvetenskapliga karaktär. Det specialpedagogiska uppdraget i förskola/skola/fritidshem bearbetas och specialpedagogikens styrning, organisation och villkor problematiseras. Olika hinder för lärande betingade av lärmiljö och/eller individuella svårigheter bearbetas liksom specialpedagogiska verktyg som stöd för elevers lärande. Kartläggningsmetoder, åtgärdsprogram, individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal samt former för dokumentation behandlas och analyseras. Röst och talvård ingår, och studenten arbetar löpande med sin kompetensuppföljning. Moment 2. Ämnesspecifikt innehåll, 3 hp Det andra momentet behandlar samhällskunskapsämnets historia, organisation och villkor. Samhällsundervisning och dess styrning, organisation och villkor diskuteras ur historiska och internationella perspektiv. Medborgarfostran i tid och rum behandlas liksom förändringar i samhällskunskapsämnets mål och innehåll över tid. Relationen mellan skolämnet samhällskunskap och den akademiska samhällsvetenskapen behandlas. Vidare diskuteras olika synsätt på samhällsundervisning med grund i internationella jämförelser och med hjälp av didaktiska och utbildningsfilosofiska typologier.
Moment 1 För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna: - redogöra för utbildningsväsendets och läraryrkets framväxt och utveckling i ljuset av pedagogisk teori och samhällsförändringar över tid - redogöra för olika teoretiska uppfattningar om kunskapsproblemet samt för aktuell forskning om läraryrkets kunskapsutveckling - beskriva skolämnets och den akademiska disciplinens historia och utveckling i relation till den vetenskapliga och samhälleliga utvecklingen - beskriva specialpedagogiska verktyg som syftar till att underlätta lärande För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna: - problematisera styrdokumentens och andra styrmekanismers betydelse för didaktiska överväganden i innehållsligt, metodologiskt och legitimerande avseende - diskutera och problematisera olika kunskapstraditioners och vetenskapliga traditioners betydelse för utvecklingen av undervisning och skolämnen. - identifiera olika hinder för lärande kopplade till kognitiva, psykosociala och emotionella funktioner samt kunna urskilja och problematisera pedagogiska konsekvenser - använda vetenskapliga skriv- och textkonventioner i läsning och skrivning. - använda digitalt ljud för dokumentation och analys av lärandesituationer och/eller lärandeprocesser För godkänd kurs ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna: - tillgodogöra sig och kritiskt värdera vetenskapliga studier med olika inriktningar inom det utbildningsvetenskapliga fältet - kritiskt analysera och motivera ställningstaganden i frågor som rör kartläggning, dokumentation, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner - kritiskt värdera sitt eget förhållningssätt till en lärarroll i förändring i relation till utvecklingen av vetenskap, samhälle och IKT Moment 2 För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna: - redogöra för samhällskunskapsämnets framväxt och utveckling i Sverige - på basis av internationella exempel beskriva och diskutera några alternativa sätt att organisera samhällsundervisning - problematisera relationen mellan samhällskunskapsämnet och de akademiska samhällsvetenskapliga disciplinerna För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna: - analysera och diskutera samhällsundervisning i olika tider och nationella kontexter För godkänd kurs ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna: - värdera och kritiskt granska olika synsätt på samhällsundervisning och därvid kunna förhålla sig till olika ideal i både utbildning och vetenskap
För ämneslärare 7-9: UK I, Samhällskunskap 1 och 2 med godkänt resultat samt genomgången VFU II. För ämneslärare gymnasiet: UK I, Samhällskunskap 1, 2 och 3 med godkänt resultat samt genomgången VFU II.
Kursen bygger på Kunskap, undervisning och lärande I och anknyts distinkt till respektive examen/inriktning/ämne. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och tillämpningsövningar där föreläsningar och seminarier i huvudsak är av generell karaktär, inriktade mot samtliga studenter oavsett inriktning. Cirka en tredjedel av kursens innehåll är mera specifikt inriktad mot ämne/inriktning och kan därför variera med utgångspunkt i ämnets/inriktningens särskilda behov.
Studenten examineras, med stöd av digital portfolio, skriftligt och/eller muntligt under moment 1. Examinationen kan ske löpande under kursen eller i slutet av kursen. För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända där betyget utgörs av examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat. Moment 2 examineras genom seminariedeltagande som kräver individuella och/eller gruppvisa förberedelser Studentens prestationer kommer att bedömas i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att föra samman olika innehållsliga delar till ett för lärarprofessionens relevant helhetsperspektiv. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centrala. Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att få Väl godkänd på hel kurs krävs Väl godkänd på minst 7,5 högskolepoäng. För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att föra samman olika innehållsliga delar till helhetsperspektiv och relatera detta till lärares vetenskapliga och professionella förhållningssätt. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centrala. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med en annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst 5 provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgogoräknande www.umu.se/blankett/SA
Generella lärarkompetenser Under din studietid ska du ha utvecklat; Kunskap och förståelse: -Kunskap om vetenskapsteori och forskningsmetoder -Kunskap om yrkesutövningens beroende av vetenskap och beprövad erfarenhet -Kunskap om skolväsendets organisation, historia och styrning -Kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar Färdighet och förmåga: -Förmåga att bidra till utvecklingen av yrkesverksam-heten och kunskapsutvecklingen -Förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över erfarenheter och forskning -Förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, -Kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, Förmåga att identifiera och, i samverkan med andra, hantera specialpedagogiska behov, -Visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna Värderingsförmåga och förhållningssätt: -Förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter -Förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare -Förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Specifika lärarkompetenser i kursen Efter avslutad kurs kommer du att kunna: Kunskap och förståelse: Moment 1: -Redogöra för utbildningsväsendets och läraryrkets framväxt och utveckling i ljuset av pedagogisk teori och samhällsförändringar över tid -Redogöra för olika teoretiska uppfattningar om kunskapsproblemet samt för aktuell forskning om läraryrkets kunskapsutveckling -Beskriva skolämnets och den akademiska disciplinens historia och utveckling i relation till den vetenskapliga och samhälleliga utvecklingen -Beskriva specialpedagogiska verktyg som syftar till att underlätta lärande Moment 2: -Redogöra för samhällskunskapsämnets framväxt och utveckling i Sverige -På basis av internationella exempel beskriva och diskutera några alternativa sätt att organisera samhällsundervisning -Problematisera relationen mellan samhällskunskapsämnet och de akademiska samhällsvetenskapliga disciplinerna Färdighet och förmåga: Moment 1: -Problematisera styrdokumentens och andra ramfaktorers betydelse för didaktiska överväganden i innehållsligt, metodologiskt och legitimerande avseende -Diskutera och problematisera olika kunskapstraditioners och vetenskapliga traditioners betydelse för utvecklingen av undervisning och skolämnen. -Identifiera olika hinder för lärande kopplade till kognitiva, psykosociala och emotionella funktioner samt kunna urskilja och problematisera pedagogiska konsekvenser -Använda vetenskapliga skriv- och textkonventioner i läsning och skrivning. -Använda digitalt ljud för dokumentation och analys av lärandesituationer och/eller lärandeprocesser Moment 2: -Analysera och diskutera samhällsundervisning i olika tider och nationella kontexter Värderingsförmåga och förhållningssätt: Moment 1: -Kunna tillgodogöra sig och kritiskt värdera vetenskapliga studier med olika inriktningar inom det utbildningsvetenskapliga fältet -Kritiskt analysera och motivera ställningstaganden i frågor som rör kartläggning, dokumenta-tion, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner -Kritiskt värdera sitt eget förhållningssätt till en lärarroll i förändring i relation till utvecklingen av vetenskap, samhälle och IKT Moment 2: -Värdera och kritiskt granska olika synsätt på samhällsundervisning och därvid kunna förhålla sig till olika ideal i både utbildning och vetenskap
Asp Onsjö Lisa
Åtgärdsprogram i praktiken : att arbeta med elevdokumentation i skolan
1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2008 : 155 s. :
ISBN: 978-91-44-05009-6
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Ball Stephen J.
The teacher´s soul and the terrors of performativity
Journal of Education Policy, 18(2), pp. 215-228. : 2003 :
Obligatorisk
Bottery Mike
Education and globalization: redefining the role of the educational professional
Educational Review, 58(1), pp. 95-113. : 2006 :
Obligatorisk
Day Christopher
Teachers in the Twenty-first Century: time to renew the vision
Teachers and Teaching: theory and practice, 6(1), pp. 101-115. : 2000 :
Obligatorisk
Englund Tomas
Utbildningspolitiskt systemskifte?
Stockholm : HLS : 1996 : 236 s. :
ISBN: 91-7656-386-3
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Hartman Jan
Vetenskapligt tänkande : från kunskapsteori till metodteori
2., [utök. och kompletterade] uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2004 : 307, [1] s. :
ISBN: 91-44-03306-0 : SEK 338:00
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Hartman Sven G.
Det pedagogiska kulturarvet : traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria
Stockholm : Natur och kultur : 2005 : 329, [1] s. :
ISBN: 91-27-10915-1 (inb.)
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Specialpedagogik och funktionshinder. Att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö
Jakobsson Inga-Lill, Nilsson Inger
Natur & Kultur. (300 s, kommer aug 2011) : 2011 :
Obligatorisk
Den goda kommunikationen : rösten, kroppsspråket och retoriken
Juhlin Lotta, Eklund Wilson Erika
2., [omarb. och utök.] uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2005 : 192 s. :
ISBN: 91-44-03873-9
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Utbildningsreformer och politisk styrning
Lindensjö Bo, Lundgren Ulf P.
Stockholm : HLS förl. : 2000 : 220 s. :
ISBN: 9176564878
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Lärarrollen i ett föränderligt samhälle : en antologi om några forskningsprojekt som fått stöd från Länsförsäkringsbolagens forskningsfond
[Ny utg.] : Stockholm : Länsförsäkringar : 2006 : 95 s. :
ISBN: 91-631-8433-8
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Rösten - ditt viktigaste redskap : en skrift om förebyggande röstvård
Stockholm : Lärarförbundet : 2004 : 19 s. :
Obligatorisk
Röstergonomi : rösten - ett fungerande arbetsredskap
Sala Eeva, Marketta Sihvo , Laine Anneli
Helsingfors : Institutet för arbetshygien : 2005 : 64 s. :
ISBN: 951-802-620-3
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Utbildningsvetenskap : [ett kunskapsområde under formering]
Sandin Bengtd 1949-, Säljö Rogerd 1948-
Stockholm : Carlsson : 2006 : 380, [1] s. :
ISBN: 91-7203-714-8 (inb.)
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram
Stockholm : Skolverket : 2008 : 24 s. :
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1786z Fulltext
ISBN: 978-91-85545-38-4
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Lundström Ulf
Gymnasielärare : perspektiv på arbete och yrkesutveckling
Studentlitteratur AB : 2009 :
ISBN: 91-44-05074-7
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Helldin Rolf
Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan : en granskning av skoldemokratins innebörder och kvalitet.
Lund : Studentlitteratur : 2002 : 128 s. :
ISBN: 91-44-02114-3
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Englund Tomas
Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension
Göteborg : Daidalos : 2005 : 412 s. :
ISBN: 91-7173-214-4
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Utbildningshistoria: en introduktion
Larsson Esbjörn, Westberg Johannes
under utgivning :
Obligatorisk
Kerr, David (1999) Citizenship Education: an International Comparaison. Finns på http://www.inca.org.uk/pdf/citizenship no intro.pdf