Samhällskunskap II, 30 hp

Innehåll

Moment 1. Internationell ekonomi, 7,5 hp
International Economics

Momentet behandlar den ekonomiska utvecklingen ur ett internationellt och globalt perspektiv. Den historiska utvecklingen belyses särskilt med fokus på handelns internationalisering och globalisering. Den internationella handelns reglering respektive avreglering analyseras från olika teorier och förklaringar. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv behandlas hur olika länders handelspolitik kan förklaras med hjälp av handelsteorier. Här lyfts också handelns och de ekonomiska flödenas förändringar fram utifrån tillkomsten av modern teknik och internet i en allt mer globaliserad värld. Momentet behandlar även frågor kring ekonomisk konvergens och divergens samt vilken roll institutioner har för länders långsiktiga ekonomiska utveckling. I kursmomentet behandlas didaktiska frågor som relaterar till momentets innehåll. Med hjälp av olika teoretiska begrepp fördjupas samhällskunskapsdidaktiska frågor om innehåll, metod och bedömning.

Moment 2. Politik från idé till verklighet, 7,5 hp
Politics from Idea to Reality

Momentet ger en introduktion till policyanalys, hur detta område inom statsvetenskapen har vuxit fram och vad det handlar om. Vi går igenom grundläggande policyanalytiska begrepp och teorier, vi beskriver och problematiserar de olika faserna i policycykeln samt utvidgar förståelsen av policyprocessen genom att tillämpa olika perspektiv. I kursmomentet behandlas didaktiska frågor som relaterar till momentets innehåll. Med hjälp av olika teoretiska begrepp fördjupas samhällskunskapsdidaktiska frågor om innehåll, metod och bedömning.

Moment 3. Jämförande politik, 7,5 hp
Comparative Politics, 7,5 hp

Momentet syftar till att ge breda kunskaper om andra länders politiska system samt en grundläggande förståelse för relationen mellan institutioner och beteende. Under momentet behandlas frågor som: Hur fungerar egentligen politiken i andra länder? Vilken roll spelar sådant som vilket valsystem eller vilken typ av regering som finns i ett land? Hur kan olika institutionella val påverka kvinnors politiska deltagande? Vilken skillnad gör demokrati och maktdelning i praktiken? Under momentet kommer vi att kritiskt granska de svar som finns i vedertagen litteratur. De studerande ges också möjlighet att börja utveckla egna svar på denna typ av frågor. I kursmomentet behandlas didaktiska frågor som relaterar till momentets innehåll. Med hjälp av olika teoretiska begrepp fördjupas samhällskunskapsdidaktiska frågor om innehåll, metod och bedömning.

Moment 4. Internationella relationer, 7,5 hp
International Relations, 7,5 hp

Momentet ger en bred introduktion till kunskaps- och forskningsområdet internationella relationer. Momentet tar upp ett antal världspolitiska händelser under de senaste hundra åren. Viktiga aktörer, processer, institutioner och sakfrågor studeras utifrån olika teoretiska perspektiv och deras syn på vad som är centralt för förståelsen av internationella relationer. Även utrikespolitisk analys och svensk utrikespolitik behandlas. I kursmomentet behandlas didaktiska frågor som relaterar till momentets innehåll. Med hjälp av olika teoretiska begrepp fördjupas samhällskunskapsdidaktiska frågor om innehåll, metod och bedömning.
 

Förväntade studieresultat

Moment 1. Internationell ekonomi
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:

• diskutera betydelsen av handel för den ekonomiska utvecklingen och från detta kunna föra resonemang baserad på ekonomisk teori, historiska exempel och utvecklingsmönster från olika länder.
• redogöra för grunderna i tillväxtteori
• redogöra för institutionell ekonomisk teori och hur den kan användas för att förklara skillnader i ekonomisk tillväxt

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:

• söka, sammanställa och kritiskt granska data och information om ett enskilt lands ekonomiska förhållanden idag och tidigare.
• transformera de teoretiska kunskaperna kring internationell ekonomi till undervisning i skolämnet samhällskunskap

För godkänd kurs ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna:

• analysera och förstå sambanden bakom olika ekonomiska drivkrafter och samhällsförändringar

Moment 2. Politik från idé till verklighet
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• redogöra för och kritiskt granska de begrepp och teorier som används i policyanalys
• diskutera och argumentera kring centrala teman som policycykeln, policyprocessen och policyförändring

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• genomföra muntliga och skriftliga presentationer av analyser av samtida policyprocesser genom att tillämpa relevanta begrepp och teorier inom policyanalys
• kritiskt och konstruktivt granska andras arbeten
• tillämpa formativ bedömning på frågor i skolämnet samhällskunskap

Moment 3. Jämförande politik
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• redovisa grundläggande kunskaper om jämförande metod och hur systematiska jämförelser mellan länder kan genomföras
• förklara och beskriva orsaker till, såväl som effekter av, institutionella val i olika länder
• redogöra för olika didaktiska typologier i ämnet samhällskunskap

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• genomföra enklare analyser med hjälp av enklare jämförande metod
• applicera grundläggande begrepp för att beskriva och jämföra politiska system i olika länder
• översiktligt diskutera och exemplifiera den ömsesidiga relationen mellan politiska institutioner och politiskt beteende i olika länder
• transformera de teoretiska kunskaperna kring jämförande politik till undervisning i skolämnet samhällskunskap

Moment 4. Internationella relationer
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• återge huvuddragen i den internationella politikens utveckling samt svensk utrikespolitik under 1900-talet och framåt
• beskriva viktiga aktörer, processer, institutioner och sakfrågor i internationella relationer
• redogöra för olika teoretiska perspektiv på internationella relationer
• kunna beskriva vilka svårigheter elever kan ha i ämnet samhällskunskap

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• diskutera och kritiskt analysera viktiga aktörer, processer, institutioner och sakfrågor i internationella relationer utifrån olika teoretiska perspektiv
• transformera de teoretiska kunskaperna kring internationella relationer till undervisning i skolämnet samhällskunskap

Behörighetskrav

Samhällskunskap I.

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar samt handledning. Dessutom kan tillkomma s.k. lärarfria timmar där de studerande själva skall organisera utformningen av studierna. Även studentföreläsningar och olika debattövningar
förekommer. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten och varierar från moment till moment. Närvaro kan vara obligatorisk vid seminarie- och gruppövningar. Den som inte är närvarande kan tilldelas ytterligare uppgifter.

Examination

Moment 1. Internationell ekonomi
Kursen examineras med en skriftlig salstentamen och en individuell skriftlig uppgift. Alla individuella delar ska vara godkända för att kursen ska bli godkänd. Betyg på momentet sätts efter det totala antal poäng man fått på de olika examinationsformerna. Momentets didaktiska innehåll examineras i samband med den ordinarie examinationen på momentet samt genom obligatoriska seminarier. Betygsskalan för dessa seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G).

Moment 2. Politik från idé till verklighet

• Individuell skriftlig hemtentamen/rapportuppgift (U-VG)
• Seminarier med muntlig redovisning/diskussion (U/G)
• Muntlig opponering på två andra studenters rapporter (U/G)

Momentets didaktiska innehåll examineras i samband med den ordinarie examinationen på momentet samt genom obligatoriska seminarier. Betygsskalan för dessa seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G).

Moment 3. Jämförande politik
Momentet examineras genom dataövning, seminarier och skriftlig salstentamen. Seminarierna förbereds i grupp och examineras muntligt och skriftligt. Betygsskalan för dataövning och seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygsskalan för salstentamen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att erhålla betyget Godkänd på hela momentet krävs betyget Godkänd på dataövningen, seminarier och på salstentamen. För att erhålla betyget Väl godkänd på momentet krävs betyget Godkänd på dataövning och alla seminarier, samt Väl godkänd på salstentamen. Momentets didaktiska innehåll examineras i samband med den ordinarie examinationen på momentet samt genom obligatoriska seminarier. Betygsskalan för dessa seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G).

Moment 4. Internationella relationer
Momentet examineras genom seminarier och skriftlig salstentamen. Seminarierna förbereds i grupp och examineras muntligt och skriftligt. Betygsskalan för seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygsskalan för salstentamen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att erhålla betyget Godkänd på hela momentet krävs betyget Godkänd på alla seminarier och på salstentamen. För att erhålla betyget Väl godkänd på momentet krävs betyget Godkänd på alla seminarier och Väl godkänd på salstentamen. Momentets didaktiska innehåll examineras i samband med den ordinarie examinationen på momentet samt genom obligatoriska seminarier. Betygsskalan för dessa seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G).

Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan för hel kurs består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.

Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
 
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
 
Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst 5 provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.
 
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.
 

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med kursutvärdering.