Samhällskunskap I, 60 hp

Innehåll

Moment 1. Demokrati och samhälle, 15 hp Democracy and society

Momentet börjar med en introduktion till politisk filosofi och politiska ideologier, vilken lägger de teoretiska grunderna för det andra delmomentet. Det senare delmomentet behandlar politik och förvaltning i Sverige och EU samt relationen mellan politik och förvaltning på olika politiska nivåer. Kursmomentet är således indelat i två delmoment:

Delmoment 1: Politisk filosofi och politiska ideologier (Political philosophy and political ideologies) (7,5hp/7,5 ECTS). Momentet tar sig an flera av de mest grundläggande frågeställningarna för mänsklig samvaro och ger en introduktion till studiet av politisk teori. Fokus ligger på politiska ideologier, både klassiska och moderna, där vi diskuterar och problematiserar centrala teman som t.ex. "människans natur", "frihet", "makt", "jämställdhet", "jämlikhet", "rättvisa", "demokrati", ”stat”, ”nation” och ”medborgarskap”. Genom att kritiskt granska ideologier och olika filosofers argumentation kring bland annat ovanstående begrepp diskuteras motsättningar i idéhistorien som också belyser en ständig spänning mellan konflikt och samarbete.

Delmoment 2: Politik och förvaltning i Sverige och EU (Politics and Administration in Sweden and the EU) (7,5hp/7,5 ECTS). Syftet med momentet är att ge en introduktion till utformningen av det svenska politiska systemet, EUs politiska system samt länken dem emellan. Momentet syftar även till att ge en introduktion till frågor om dels förvaltningens roll i politiska system, dels det svenska styrelseskickets framtida utformning. I anslutning till den sistnämnda frågan uppmärksammas olika demokratimodeller. De fokuserar inte enbart på ansvarsutkrävande i samband med val, utan ger olika svar på frågan om hur den goda demokratin bör vara utformad. Vilka är för- och nackdelarna med respektive modell? Kan de bidra till att möta de utmaningar styrelseskicket står inför?

Moment 2. Samhällsekonomins grunder, 15 hp The foundations of economic development

Det övergripande syftet med kursen är att ge en grundläggande kunskap för hur enskilda aktörers agerande kan beskrivas och analyseras över tid, samt för hur samhällsekonomin fungerat/r och utvecklats/s på kort och lång sikt. Inom ramen för mikroekonomi behandlas; hur konsumenten och företagen löser sina resursfördelningsproblem, marknadsmekanismen och prisbildningsprocessen under olika marknadsformer. Inom ramen för makroekonomi analyseras centrala begrepp som hur inkomster och arbetslöshet utvecklas samt vilka möjligheter staten har att påverka utvecklingen med hjälp av ekonomisk politik. Ur detta perspektiv problematiseras också hur hushållen och den privata ekonomin påverkas av olika ekonomiska skeenden. Då män och kvinnors deltagande i samhällsekonomin kan se olika ut är en central del av kursen att diskutera, analysera olika skeenden och åtgärder utifrån ett genusperspektiv.

Moment 3. Sociala strukturer, social kategorisering och socialt handlande, 15 hp Social structures, social categories and agency

Momentet tar sin utgångspunkt i och breddar tidigare moments undervisning vad gäller medborgarskap, välfärdsstat och arbetsmarknad. Därefter lyfter vi fram både teoretiska diskussioner och empiriska exempel på social stratifiering, klass, etnicitet, genus och sexualitet. Under momentets avslutande del väver vi samman välfärdsstat, arbetsmarknad och social stratifiering genom att fokusera på olika teman, ex normer, normalitet och våld, relationen mellan arbete och familj, ungdom och kultur.

Moment 4. Verksamhetsförlagd utbildning och samhällsdidaktik, 15 hp School-based studies and the teaching and learning of social sciences

Studenten introduceras i samhällskunskapsämnets historik och karaktär och olika perspektiv på ämnet presenteras. Med hjälp av didaktiska verktyg behandlas transformeringen av samhällsvetenskaplig kunskap till samhällskunskap som skolämne.

Momentet behandlar planering av undervisning och frågor om innehåll och metoder. I momentet ingår 8 veckor VFU (verksamhetsförlagd utbildning)

Ämnesdidaktisk strimma i moment 1-3: Samhällskunskapsämnets förutsättningar och villkor diskuteras; aktuella styrdokument och skolans och högskolans uppdrag behandlas. Ämnets centrala mål och plats i skolan belyses. Hur ämneskunskaper kan transformeras till skolkunskaper behandlas i diskussioner och genom olika former av praktisk tillämpning. Såväl urvals- som metod- och bedömningsfrågor behandlas i nära integration till det ämnesteoretiska innehållet.

Förväntade studieresultat

Moment 1:

För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna
- återge huvuddragen i den politiska filosofins historia och de politiska ideologierna samt deras uppkomst och utveckling,
- redogöra för centrala begrepp samt ha en förståelse för hur olika betydelser av begrepp får konsekvenser för hur samhället bör organiseras.
- återge det politiska systemets centrala institutioner i Sverige och EU, dess historia samt hur dessa institutioner regleras och länkas samman i beslutsprocesser
- återge förvaltningens uppbyggnad och roll i det svenska politiska systemet
- återge innebörden av olika demokratimodeller samt hur de relaterar till varandra
- redogöra för samhällskunskapsämnets centrala mål och syften i grundskolan och gymnasium
- redogöra för olika tänkesätt kring samhällskunskap bland lärare och elever

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna
- diskutera och argumentera kring centrala teman och begrepp inom politisk teori och relatera dessa till moderna politiska diskussioner och aktuella händelser,
- jämföra, kontrastera och kritiskt granska såväl klassiska politiska idéer som mer moderna,
- skriftligt och muntligt framföra en ståndpunkt som föreslår, motiverar och försvarar en viss styrelseform samt kritiskt granska andra ståndpunkter utifrån en given ideologisk utgångspunkt.
- diskutera och analysera politiska institutioners makt och inflytande samt författningspolitiska vägval
- diskutera och analysera förvaltningspolitiska teman
- tillämpa kunskaper om demokratimodeller på debatten om styrelseskickets framtida utformning
- transformera de teoretiska kunskaperna om demokrati och samhälle till undervisning i skolämnet samhällskunskap

Moment 2.

För godkänt moment skall den studerande kunna:
- redogöra för grundläggande mikro- och makroekonomisk teori igår och idag
- redogöra för vilka ekonomiska drivkrafter det finns bakom olika samhällsfenomen
- applicera relevanta ekonomiska teorier på olika ekonomiska samhällsfrågor idag
- anlägga ett genusperspektiv på samhällsekonomiska problem över tid - analysera ekonomiska begrepp/storheter utifrån statistiska data
- transformera de teoretiska kunskaperna om samhällsekonomins grunder till undervisning i skolämnet samhällskunskap
- konstruera examinationsfrågor i skolämnet samhällskunskap med utgångspunkt från kunskaperna om samhällsekonomins grunder
- analysera begreppsbaserad undervisning för utveckling av elevers tänkande i ämnet samhällskunskap
- kritiskt kunna granska och förstå hur olika ekonomiska drivkrafter påverkar samhället

Moment 3. För godkänt moment skall den studerande kunna:
- redogöra för teorier kring samt aktuella problemområden vad gäller medborgarskap, välfärdsstat och arbetsmarknad
- redogöra för några centrala sociologiska analytiska kategoriseringar
- förstå och relatera samhällsvetenskaplig forskning och debatt till social kategorisering
- redogöra för diskussioner kring normer och normalitet, relationen mellan arbete och familj samt ungdom och kultur
- söka, sammanställa och kritiskt granska information om aktuella samhällsfrågor
- självständigt och kritiskt applicera teoretiska perspektiv kring välfärdsstat, arbetsmarknad och sociologiska kategoriseringar på ett utvalt empiriskt område
- kunna söka vetenskapliga artiklar inom ett givet område
- kunna redogöra för samt kritiskt granska vetenskapliga artiklar
- ha skrivit två forskningsöversikter i akademisk form kring en avgränsad frågeställning inom presenterade teman
- strukturera och levandegöra undervisningsmaterial om en aktuell samhällsfråga utifrån samhällskunskapsdidaktiskt grundade val
- formulera relevanta frågor, uppgifter, examinationer  samt applicera  kunskapskrav  i undervisningsmaterialet om en aktuell samhällsfråga utifrån vald målgrupp
- reflektera och kritiskt granska samhälleliga normer och värderingar
- reflektera och kunna förhålla sig till sin egen kommande medelklassposition i relation till en klassmässigt heterogen grupp
- reflektera och kunna förhålla sig till sin egen etniska tillhörighet och sexuella läggning i relation till en elevgrupp med skilda tillhörigheter och läggningar

Moment 4. För godkänt moment skall den studerande kunna:

- formulera mål för undervisningen i samhällskunskap utifrån gällande styrdokument och elevernas förkunskaper samt motivera att val av innehåll och metod är relevanta för att nå målen.
- utifrån relevanta ämneskunskaper begripliggöra lärostoffet för eleverna och leda lärandet.
- genomföra undervisning som involverar eleverna i behandlingen av innehållet.
- analysera egen och andras undervisning med hjälp av olika didaktiska begrepp och modeller.

Behörighetskrav

Ma B, Nk A, Sh A (områdesbehörighet 16 med ett eller flera undantag)
 

Undervisningens upplägg

Moment 1-3.
Undervisningen består av lärarledd undervisning i form av såväl föreläsningar som seminarier och olika övningar; arbete i grupp, samt individuellt arbete i form av litteraturstudier, förberedelser för seminarier, övningar och tentamina.

Moment 4.
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och obligatoriska metodövningar. I momentet ingår VFU. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en obligatorisk del av momentet som är skolförlagd och innebär att studenten aktivt deltar i lärarens arbetsdag, och under handledning planerar och genomför egen undervisning. För att påbörja moment 4 krävs att den studerande har godkänt på minst 30 hp av kursen.
 

Examination

Moment 1-3
Varje moment avslutas med examination. Både skriftlig och muntlig examination baserad på föreläsningar och kurslitteratur förekommer. Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att föra samman olika innehållsliga delar till helhetsperspektiv och relatera detta till lärares vetenskapliga och professionella förhållningssätt. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centrala.

Moment 4:
Den studerandes kunskaper och färdigheter prövas under VFU genom observation och samtal kring planering och genomförande av undervisning, samt skriftlig rapport. Examination sker efter samtal med lokal lärarutbildare. För betyget väl godkänt läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att skapa stimulerande lärandesituationer samt förmåga att analysera sin undervisning utifrån skilda perspektiv.

Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Undantag från denna regel kan t.ex. vara då kursen har genomgått grundläggande vetenskapliga förändringar. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Begäran om byte av examinator görs hos Fakultetsnämnden för lärarutbildning.

Tillgodoräknande av moment/delar av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgodoräknande www.umu.se/blankett/SA.
 

Övriga föreskrifter

Varje moment avslutas med utvärdering.