"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Religionsvetenskap 3, 30 hp

Engelskt namn: Religious Studies 3

Denna kursplan gäller: 2019-08-26 och tillsvidare

Kurskod: 6RV022

Högskolepoäng: 30

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Religionsvetenskap: Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Betygsskala: Tregradig skala

Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier

Beslutad av: Utbildningsledaren för humanistiska fakulteten, 2018-09-12

Reviderad av: Prefekten för Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2019-08-29

Innehåll

Kursen behandlar interaktionen mellan religion, individ och samhälle. Kursen breddar och fördjupar tidigare tillägnade kunskaper i religionsvetenskap och lägger särskild tyngdpunkt på etik inom några världsreligioner.

Moment 1 Metod och teori 7,5hp
Momentet problematiserar och diskuterar religionsvetenskap som ämne. Inom momentets ramar presenteras grundläggande metoder och teori liksom vetenskapsteori. Vidare diskuteras strategier för att säkerställa undervisningens vetenskapliga bas.

Moment 2 Religion och etik 7,5 hp
Momentet behandlar etik inom religionerna hinduism, buddhism, judendom, kristendom och islam. Inom momentet kommer religionernas teoretiska och praktiska perspektiv på etik behandlas samt hur detta kan behandlas i grund- och / eller gymnasieskolans klassrum.

Moment 3 Nya religiösa rörelser 7,5 hp
Momentet behandlar några religiösa strömningar som vuxit fram under de, drygt, senaste hundra åren. Det omfattar nya religiösa rörelser av vitt skiftande slag och ursprung, så som Hare Krishna, och scientologi, och mer löst organiserad religion som new age och folklig nyandlighet. Vidare problematiseras och diskuteras förhållningssätt, presentation och tolkning av olika världsåskådningar i klassrummet.

Moment 4 Historiebruk och religion 7,5 hp
Momentet innehåller två delar där den första delen fokuserar på allmänna teorier om historiemedvetande, historiekultur och historiebruk och syftar till att ge den studerande en grundläggande förståelse av hur dessa fenomen kan analyseras samt hur detta relaterar till religionsämnet. I momentets andra del fokuseras och analyseras konkreta exempel på olika typer av historiebruk och dess koppling till religion i exempelvis historiska utställningar, minnesmärken, politisk debatt, nyhetsrapportering och populärkultur. I momentet kan ingå en exkursion till en plats eller ett område av speciellt intresse ur ett historiebruksperspektiv där olika historiska platser, minnesmärken, museer etc. besöks och analyseras. Studenter som inte önskar medfölja på denna exkursion ges möjlighet att analysera andra konkreta exempel på historiebruk. I momentet ingår att konstruera övningar i källkritik och analys av historiebruk som kan användas i skolans religionsundervisning.

 

Förväntade studieresultat

Moment 1 Metod och Teori
För godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
• redogöra för några grundläggande vetenskapliga förhållningssätt, metoder och teorier.

Färdighet och förmåga
• kritiskt analysera teoriers och metoders relevans för specifika frågeställningar;
• tillämpa vetenskapliga teorier vid analys av specifika exempel;
• kunna utforma diskussionsfrågor och leda fördjupade diskussioner kring olika teorier och metoder;

Värderingsförmåga och förhållningssätt
• analysera den egna utgångspunkten och förförståelsen av sambanden mellan metod, teori och resultat.
• kritiskt analysera teoriers och metoders lämplighet för specifika frågeställningar vad gäller resultatens giltighet;
• kunna muntligt såväl som skriftligt förhålla sig kritiskt till såväl egna som andras argument, slutsatser och ställningstaganden,
• analysera och diskutera betydelsen av förståelse för metod och teori för lärare i grund och gymnasieskolan.
• analysera och diskutera betydelsen av ett vetenskapligt förhållningssätt i undervisning.

Moment 2 Religion och etik
För godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
• redogöra för grundläggande etiska teorier inom judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism;
• beskriva och förklara olika sätt att se på etiska frågor inom judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism;
• självständigt ge en utförlig beskrivning och en grundlig analys av ett par centrala frågeställningar i relation till världsreligionernas etik.

Färdighet och förmåga
• utifrån ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt skriftligt och muntligt kunna analysera hur grundläggande begrepp, centrala teorier och dogmer brukas inom dessa religiösa traditioner vad gäller etiska frågor.
• tillämpa olika historie- och religionsvetenskapliga perspektiv och källkritik vid analys av dessa religiösa traditioners syn på etik;
• analysera förhållningssätt till specifika etiska frågor inom judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism;
• presentera analyser, kritik och förslag till lösningar på etiska problem i tal och skrift till olika målgrupper.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
• kritiskt granska, värdera och diskutera kursinnehåll och kurslitteratur utifrån, bland annat, ett genusperspektiv;
• skilja mellan inomreligiös och vetenskaplig terminologi;
• uppvisa ett källkritiskt förhållningssätt till de olika källkategorierna som behandlas under momentet;
• reflektera över relevansen av kunskap om dessa religiösa traditioners etik, i synnerhet med hänsyn till samhällets behov.

Moment 3 Nya religiösa rörelser
För godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
• visa kunskap om och identifiera ett urval nya religiösa rörelser och strömningar;
• redogöra för grundläggande drag i nya religiösa rörelser och strömningar vad gäller föreställningar, verksamheter och historiska utvecklingar;
• beskriva och förklara olika sätt att förklara dessa rörelser och deras uppkomst;
• självständigt och utförligt beskriva och utföra en grundlig analys av centrala frågeställningar i nya religiösa rörelser.

Färdighet och förmåga
• redogöra för och visa prov på ett kritiskt förhållningssätt till faktorer bakom uppkomsten och spridningen av organiserad och oorganiserad alternativreligion i olika kontexter
• utifrån ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt skriftligt och muntligt kunna analysera hur grundläggande begrepp, centrala teorier och dogmer brukas inom dessa religiösa traditioner,
• tillämpa olika historie- och religionsvetenskapliga perspektiv och källkritik vid analys av dessa religiösa traditioner;

Värderingsförmåga och förhållningssätt
• kritiskt granska, värdera och diskutera kursinnehåll och kurslitteratur utifrån, bland annat, ett genusperspektiv;
• skilja mellan inomreligiös och vetenskaplig terminologi;
• uppvisa ett källkritiskt förhållningssätt till de olika källkategorierna som behandlas under momentet;
• reflektera över relevansen av kunskap om dessa religiösa traditioners och strömningar, i synnerhet med hänsyn till samhällets behov

Moment 4 Historiebruk och religion
För godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
• visa kunskap om och förståelse för olika sätt att se på historia,
• visa kunskap om vad begreppen historiemedvetande, historiekultur och historiebruk innebär samt hur dessa begrepp relaterar till religionsämnet.
 
Färdighet och förmåga
• uppvisa förmåga att självständigt identifiera och presentera exempel på historiebruk,
• tillämpa olika historie- och religionsvetenskapliga perspektiv samt applicera källkritik vid analys av exempel på historiebruk,
• uppvisa förmåga att identifiera problematiskt historiebruk,
• analysera och diskutera lösningar till detta, speciellt i en klassrumssituation.  
 
Värderingsförmåga och förhållningssätt
• uppvisa ett källkritiskt förhållningssätt till de olika källkategorierna som behandlas under momentet;
• värdera hanteringen av aktuell informationsteknologi och film i vetenskapliga och didaktiska sammanhang.


 

Behörighetskrav

Univ: Religionsvetenskap 1, avklarad kurs samt Religionsvetenskap 2, med godkänt resultat på 22.5 hp, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar och/eller seminarier. Då det på kursen förekommer litteratur på engelska måste studenten kunna tillgodogöra sig litteratur på detta språk för att kunna klara av kursen.

Examination

Kunskapsredovisning sker i form av skriftliga och muntliga prov. De skriftliga proven bedöms med betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. De muntliga delarna bedöms med betygsgraderna Godkänd och Underkänd.

För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på sammanlagt minst 15 hp av examinationerna. Student som erhållit godkänt betyg för ej genomgå förnyat prov.

Moment 1 Metod och teori
5 hp PM
2,5 hp muntliga presentationer och analyser av didaktiska tillämpningar.

Moment 2 Religion och etik
5 hp PM
2,5 hp muntliga presentationer och analyser av didaktiska tillämpningar.

Moment 3 Nya religiösa rörelser
5 hp PM
2,5 hp muntliga presentationer och analyser av didaktiska tillämpningar.

Moment 4 Historiebruk och religion
5 hp PM
2,5 hp muntliga presentationer och analyser av didaktiska tillämpningar.

För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. För prov som genomförs under maj och juni månad erbjuds första omprovet inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av en kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om detta ställs till Humanistiska fakultetsnämnden.

 

Litteratur

Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.