Religionsvetenskap 2, 30 hp

Innehåll

Under kursen studeras världsreligionerna judendom, kristendom och islam, deras tro och praktik i historia och nutid. Grundläggande frågor inom etiken behandlas och hur etiska perspektiv relaterar till världsbilder och livshållning diskuteras, slutligen behandlas religionspsykologiska perspektiv på individers religiösa erfarenheter och beteenden. Under denna termin har de didaktiska inslagen två teman: religion i praktiken med exempelvis studiebesök som undervisningsform och religionens koppling till identitet där exempelvis religionens betydelse för individen diskuteras och synen på olika religiösa grupperingar.  I alla moment ingår diskussioner kring skolnära forskning relevanta för ämnet.
 
Moment 1   Judendom, kristendom och islam 15 hp (Judaism,
Christianity, and Islam 15 ECTS)
Under momentet studeras judendomens, kristendomens och islams utveckling i deras sociala, politiska och religiösa kontexter. Kursen innebär också en introduktion till religiösa urkunder och uppmärksamhet ägnas åt religionernas innehåll och uttrycksformer i ett historiskt, nutida och jämförande perspektiv både ur ett internationellt och svenskt perspektiv. Kursen problematiserar ett flertal religiösa grundbegrepp och diskuterar olika sätt att tolka religiöst liv i ett didaktiskt perspektiv. Judendomens, kristendomens och islams mångfald belyses för att kunna anpassas till undervisningssituationer. De religionsdidaktiska inslagen behandlar olika former av didaktiska utmaningar lärare möter som är direkt relaterade till momentets innehåll så som antisemitism och islamofobi. Kursen behandlar också studiebesökets plats i undervisningen utifrån både praktiska och teoretiska perspektiv.

Moment 2   Etik, världsbild och livshållning 7,5 hp (Ethics, Worldview, and Practice 7,5 ECTS)
Momentet behandlar grundläggande frågor inom etiken och diskuterar hur etiska perspektiv relaterar till världsbilder och livshållning. Vad är etik? Hur får vi kunskap i etiska frågor? Hur påverkar olika religiösa och sekulära livshållningar etiska uppfattningar? Finns det någon allmänmänsklig etik? Vilken social och politisk roll har olika etiska teorier spelat? Dessa och andra frågor behandlas utifrån både historiska och samtida perspektiv, t.ex. genus och mångkultur. Aktuella debatter inom t.ex. bioetiken tas upp. Kursens didaktiska inslag ger underlag för skolans etikundervisning och verktyg för att förhålla sig till skolan som en pluralistisk och mångkulturell mötesplats för olika livshållningar och perspektiv.

Moment 3 Religionspsykologi, 7,5 hp (Psychology of Religion, 7,5 ECTS)
Momentet ger grundläggande kunskaper om religionspsykologisk forskning, teori och metod. Etablerade teorier inom forskningsfältet granskas och tillämpas vid analyser av religiositetens psykologiska förutsättningar och funktioner. Kursens didaktiska inslag fokuserar på praktiska övningar, framförallt deltagande observation, med fokus på religionspsykologi.

Förväntade studieresultat

Moment 1  Judendom, kristendom och islam 15 hp

Efter avslutat moment ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för judendomens, kristendomens och islams historiska utveckling fram till idag;
• redogöra för grundläggande innehåll i judisk, kristen och muslimsk tro och praktik;
• känna igen och förstå centrala begrepp inom judendomen, kristendomen och islam;
• redogöra för de viktigaste vetenskapliga bedömningarna om tillkomsten och utformningen av centrala urkunder inom judendomen, kristendomen och islam;
• översiktligt redogöra för innehållet och de centrala tankegångarna i de abrahamitiska religionernas urkunder;
• redogöra för den mångfald av tolkningar som karaktäriserar modern judendom, kristendom respektive islam; samt
• uppvisa en grundläggande kunskap om hur tänkande och handlande inom de studerade religionerna påverkar synen på vad som utgör manligt och kvinnligt och hur sådana synsätt diskuteras, ifrågasätts och upprätthålls.
• övergripande kunna beskriva olika typer av rasistiskt tänkande som islamofobi och antisemitism.
• ha kännedom om hur minoriteters självbild påverkas i mötet med den normgivande majoriteten och vilken bild man får av det samhälle man lever i.

Färdighet och förmåga

•  tillämpa grundläggande religionshistoriska begrepp vid analys av judendom, kristendom och islam;
•  visa förmåga att tolka kulturella uttryck med anknytning till judendom, kristendom och islam;
•  visa prov på en grundläggande förmåga att kritiskt analysera och tolka texter ur de abrahamitiska religionernas kanon;
• utarbeta didaktiska tillämpningar, anpassade för skolan, av kunskapsstoffet om de abrahamitiska religionerna; samt
• visa förmåga att muntligt och skriftligt förmedla kunskapsstoff kring de abrahamitiska religionerna.
• visa förmåga att använda och värdera läroböcker, läromedel eller andra lärverktyg 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• förhålla sig sakligt kritisk till olika påståenden om religiös tro och praktik inom de tre abrahamitiska religionerna;
• uppvisa ett förhållningssätt, som överensstämmer med skolans krav på allsidighet och saklighet, till olika religiösa uttryck inom de abrahamitiska traditionerna; samt
• reflektera över den egna rollen som kunskapsförmedlare om judendom, kristendom och islam.

Moment 2  Etik, världsbild och livshållning 7,5hp

Efter avslutat moment ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för grundläggande etiska teorier och begrepp;
• redogöra för, analysera och jämföra de viktigaste synsätten inom teologisk och
• filosofisk etik både historiskt och i nutiden; och
• redogöra för relationerna mellan religion och etik och mellan religiösa och sekulära moraliska traditioner.

Färdighet och förmåga

• använda de teoretiska perspektiven för att diskutera och bedöma olika aktuella etiska synsätt och sakfrågor.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över hur etikundervisning kan bedrivas i skolans mångkulturella miljö; och
• reflektera över den egna rollen som förmedlare av etisk ämneskunskap samt främjare av elevernas etiska reflektion.

Moment 3  Religionspsykologi 7,5 hp

Efter avslutat moment ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva de centrala frågeställningar som behandlas inom det religionspsykologiska forskningsfältet
• beskriva etablerade religionspsykologiska teorier
• redogöra för möjliga samband mellan psykologiska variabler och religiösa beteenden/religiösa upplevelser
• beskriva centrala frågeställningar inom religionspsykologisk genusforskning

Färdighet och förmåga

• kritiskt analysera religionspsykologiska teorier
• tillämpa religionspsykologiska teorier vid analys av religiositetens förutsättningar och funktioner
• problematisera sambanden mellan psykologiska variabler och religiösa beteenden/religiösa upplevelser
• kritiskt analysera religionspsykologiska förklaringar av individens religiositet
• kritiskt analysera religionspsykologiska förklaringar till skillnader och likheter i mäns och kvinnors religiositet
• tillämpa deltagande observation som metod för kunskapsinhämtning
• utarbeta didaktiska tillämpningar, anpassade för skolan, av kunskapsstoffet om religionspsykologi

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• analysera den egna förförståelsen av sambanden mellan psykologiska variabler och religiositet
• uppvisa ett sakligt och allsidigt förhållningssätt till religiösa beteenden och religiösa upplevelser.

Behörighetskrav

Univ: Religionsvetenskap 1, med godkänt resultat på 22.5 hp, eller motsvarande

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar och/eller seminarier. Då det på kursen förekommer litteratur på engelska måste studenten kunna tillgodogöra sig litteratur på detta språk för att kunna klara av kursen.

Examination

Varje moment examineras för sig. Detta sker genom didaktiska uppgifter, muntliga examinationer, salstentamen, hemtentamen, examinerande uppgifter och quiz. Didaktiska uppgifter, quiz och fältstudieuppgifter bedöms med betygsgraderna Godkänd och Underkänd. Salstentamen, hemtentamen, didaktiska uppgifter urkunder och examinerande uppgifter bedöms med betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd, Underkänd. 

För att erhålla Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på minst 18 hp av de delar som bedöms med betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd, Underkänd samt Godkänd på övriga delar. För betyget godkänd på hela kursen behöver kursens samtliga delar vara bedömda med minst betyget godkänd. 

Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studenternas tentamen är tillgänglig. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. 

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas efter studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 arbetsdagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten. 

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas. 

I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.