Bedömning (UVK), 7,5 hp

Innehåll

Kursen handlar om bedömningar som underlag för beslut och åtgärder i lärarens yrkespraktik. Den övergripande målsättningen är att den studerade ska utveckla sin förmåga att observera, dokumentera, analysera och dra slutsatser om elevers lärande och utveckling samt att kommunicera utfall från olika former av bedömningar såväl till eleverna och deras vårdnadshavare som till skolledare. Syftet med dessa bedömningar är att genom formativa bedömningar stödja elevers lärande samt att genom summativa bedömningar på ett tillförlitligt och likvärdigt sätt kunna utöva betygsättning. Den studerande ska också kunna ta ställning till bedömningars kvalitet då en viktig aspekt av bedömning är dess önskade och oönskade konsekvenser för olika typer av beslut, där prov och betyg används som underlag, men också för den enskilde elevens motivation och lärande. Kursen är indelad i två moduler.

Modul 1: Summativ bedömning, 4,0 hp
Som en central utgångspunkt för en god bedömnings­ och utvärderingskultur innehåller modulen centrala begrepp som rör kunskapsbedömningar. Modulen har ett fokus på definitioner och tillämpning av kvalitetskriterier, med sikte på reliabla och valida bedömningspraktiker. Modulen sätter även in bedömning och betygsättning i ett samhällsperspektiv. Modulen behandlar även  utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring av undervisning.

Modulen handlar om hur information om elevers kunskaper kan insamlas, tolkas och kommuniceras för summativa syften. Det inkluderar utformning och användning av olika typer av prov, men också om alternativa bedömningsformer. Fokus ligger på summativa bedömningar som underlag för beslut om betyg, men också som underlag för individuella utvecklingsplaner. Eftersom principer för betygssättning styrs av det betygssystem som är gällande, kommer momentet att behandla den svenska betygsmodellen, inklusive kunskapskravens utformning, de riktlinjer som finns och hur man som lärare utifrån dessa bör arbeta för att kunna sätta valida betyg.

Modul 2: Formativ bedömning och motivation, 3,5  hp
Modulen handlar om formativ bedömning och hur det kan användas i undervisningen för att främja elevers lärande. Det inkluderar tekniker för hur formativ bedömning kan användas i praktiken och teorier för teknikernas funktion och dess effektivitet. Formativ bedömning innebär att belägg för lärande används för att justera undervisning för att bättre möta elevernas behov, och innehåller strategier för följande områden:

1. gemensam måltolkning;
2. identifikation av elevers kunnande;
3. feedback;
4. självreglerat lärande (inkluderande självbedömning);
5. eleverna som undervisningsresurser för varandra (inklusive kamratbedömning).

Modulen behandlar också motivationsteorier och hur kunskap om dessa kan användas i undervisningen för att förstå och stödja elevers motivation att  lära.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Modul 1: Summativ bedömning

Kunskap och förståelse

• redogöra för bedömningsrelaterade begrepp och deras användning i samband med bedömning och betygssättning,

Färdighet och förmåga

• planera för ändamålsenliga bedömningssituationer,
• utforma ändamålsenliga bedömningssituationer,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera och kritiskt granska sina egna och andras planerade bedömningssituationer ur ett bedömningsteoretiskt perspektiv.

Modul 2: Formativ bedömning och motivation

Kunskap och förståelse

• redogöra för teorier om formativ bedömning och motivation, 

Färdighet och förmåga

• använda kunskap om formativ bedömning och motivation för att redogöra och argumentera för hur undervisningspraktiker kan genomföras för att stödja elevers lärande och motivation,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera och kritiskt granska sin egen och andras undervisningspraktik ur ett formativ bedömningsteoretiskt perspektiv och ett motivationsteoretiskt perspektiv, och ge förslag på och argumentera för hur praktikerna kan utvecklas för att främja elevers lärande och motivation. 

Behörighetskrav

Kunskaper inom utbildningsvetenskaplig kärna 30 hp samt minst 30 hp inom för examen aktuellt ämne eller ämnesområde, eller motsvarande. Behörig är också den som är antagen till VAL (SFS 2011:689) eller ULV (2008:1101) vilka regleras i särskilda förordningar och där den individuella studieplanen anger när kursen ska studeras.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, obligatoriska seminarier, gruppdiskussioner.

Examination

Kursens förväntade studieresultat examineras i enlighet med nedanstående föreskrifter.

Modul 1: Summativ bedömning, 4,0 hp

Modulen examineras genom följande prov:

• Individuell skriftlig tentamen genomfört via digital lärplattform,
• Muntlig examination genomfört via ett seminarium, samt
• Individuell skriftlig inlämningsuppgift.

En skriftlig inlämningsuppgift bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). Seminariet och den skriftliga tentamen bedöms enbart med något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U).
 
Betyg på modulen beslutas först samtliga prov är genomförda. Modulen betygssätts med något av betygen väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att den skriftliga inlämningsuppgiften har bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om något av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på modulen under förutsättning att studenten genomfört en prestation på modulens samtliga prov.

Modul 2: Formativ bedömning och motivation, 3,5  hp

Modulen examineras genom följande prov:

• muntlig examination genom aktivt deltagande i seminarier, samt
• individuella skriftliga inlämningsuppgifter.

En skriftlig inlämningsuppgift bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). Seminarierna och övriga skriftliga inlämningsuppgifter bedöms enbart med något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U).

Betyg på modulen beslutas först när samtliga prov är genomförda. Modulen betygsätts med något av betygen väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att den skriftliga inlämningsuppgiften där väl godkänt (VG) är möjligt som högsta resultat har bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om något av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på modulen under förutsättning att studenten genomfört en prestation på modulens samtliga prov.

Gemensamma examinationsbestämmelser för betyg på kurs
Slutbetyg på hel kurs beslutas först när samtliga prov är genomförda och betyg på kursens båda moduler är beslutade. För slutbetyget godkänt (G) på hel kurs krävs minst betyget godkänt (G) på kursens båda moduler. För slutbetyget väl godkänt (VG) på hel kurs krävs betyget väl godkänt (VG) på båda modulerna. 

Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund­ och avancerad nivå (FS 1.1-2368-18). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

Övriga föreskrifter

Övriga föreskrifter
Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

Föreskrifter vid övergångar
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.